Maha Vajiralongkorn

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Maha Vajiralongkorn
Vajiralongkorn 2015.jpg
Vajiralongkorn 2015.
Född28 juli 1952
Dusit Palace
NationalitetThailand
Alma materMillfield och Royal Military College Blue pencil.svg
SysselsättningMonark, politiker
BefattningKung av Thailand (2016–)
ReligionBuddhism och Theravada
Make/makaSoamsawali
(g. 1977–1991)
Sujarinee Vivacharawongse
(g. 1994–1996)
สุขารมณ์
(g. 2001–2014)
BarnBajrakitiyabha (f. 1978)
Sirivannavari Nariratana (f. 1987)
Dipangkorn Rasmijoti (f. 2005)
FöräldrarBhumibol Adulyadej
Sirikit
UtmärkelserRiddare av Victoriaorden
Krysantemumorden
Storkronans orden
Order of Chula Chom Klao
Order of the Nine Gems
Vita elefantens orden
Thailändska kronorden
Avizorden
Elefantorden
Serafimerorden
Grand Cross Special Class of the Order of Merit of the Federal Republic of Germany
collar of the Order of Charles III
Kronorden
NamnteckningVajiralongkorn Signature.png
Redigera Wikidata

Maha Vajiralongkorn, officiellt regentnamn Rama X, född 28 juli 1952 i Bangkok, är Thailands kung sedan 1 december 2016.[1] Han är ende son till framlidne kung Bhumibol Adulyadej. Han blev vid 64 års ålder den äldsta personen att bestiga den thailändska tronen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vajiralongkorn gifte sig 1977 med sin kusin Mom Luang Somsawalee Kityakara, och i äktenskapet föddes 1978 en dotter. Kronprinsen levde sedan i flera år i ett förhållande med sin älskarinna, skådespelerskan Yuvadhida Polpraserth, med vilken han har fyra söner och en dotter. Sedan den första hustrun beviljat skilsmässa 1991 gifte sig Vajiralongkorn med älskarinnan, men de skildes två år senare. År 2001 gifte sig kronprinsen för tredje gången med Mom Srirasmi Mahidol na Auydhya. De har en son, född 29 april 2005. Även detta äktenskap slutade med skilsmässa. Som kronprins betraktades Vajiralongkorn som excentrisk i sitt leverne.[2][3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Dagens nyheter 1 december 2016
  2. ^ Mytomspunnen playboy tar över tronen efter Bhumibol, Svenska Dagbladet 13 oktober 2016
  3. ^ GlobalSecurity.org 1 december 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]