Portal:Huvudsida
| Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
Idag är det onsdag den 4 mars 2015. Just nu finns det 1 957 896 artiklar på svenska. |
Koloniträdgårdar i Stockholm började anläggas på ett organiserat sätt år 1906. Initiativtagare var Anna Lindhagen. Bland de första koloniträdgårdar som skapades i Stockholm fanns Söderbrunns koloniområde på Norra Djurgården, invigd 1905 och fortfarande i drift.
Kolonirörelsen i allmänhet tog sina förebilder från Tyskland, men för Stockholms del var koloniträdgårdar i Köpenhamn förebilden. Kolonirörelsen har gått igenom flera förändringar; från att bidra till folkhälsan och genom nyttoodling trygga livsmedelsförsörjning i kristider till rekreationsplats för stressade storstadsbor.
Trots att en del koloniträdgårdarna försvann och andra hotades av rivning har under hela 1900-talet tillkommit ständigt nya kolonilotter. Idag (2010) finns i Stockholmstrakten drygt 10 000 kolonilotter fördelade på cirka 150 områden. Det största av dem är Skarpnäcks koloniområde i södra Stockholm med 554 lotter. Nyaste anläggning är Årstafältets koloniområde som invigdes i september 2003. ► Läs mer
Senast utvalda artiklar: Nevermind – Watchmen (film) – Cheopspyramidens schakt
- Den kurdisk-turkiske författaren Yaşar Kemal avlider. (28 februari 2015)
- Den ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov skjuts till döds i Moskva. (27 februari 2015)
- Skådespelaren Leonard Nimoy (se bild) avlider i Los Angeles, USA. (27 februari 2015)
- Författaren Talus Taylor, medskapare av Barbapapa, avlider i Paris. (19 februari 2015)
- Vid ett attentat i Köpenhamn dödas tre personer, medan fem poliser skadas. (14 februari 2015)
Pågående: Ebolautbrottet i Västafrika • Irakiska inbördeskriget • Konflikten i östra Ukraina • Syriska inbördeskriget • Melodifestivalen 2015
- … Maria Mitchell (se bild) var den första kvinnliga professionella astronomen i USA, men också den första astronomen som upptäckte en komet med teleskop?
- … Jean-Joseph Rabearivelo brukar anses vara Afrikas första moderna poet?
- … den naturliga stenbågen Puente del Inca en gång var del av Stora Inkavägen?
- … den före detta SS-mannen Oskar Gröning kommer att ställas inför rätta i april 2015?
- … untriseptium kan vara grundämnet med högst atomnummer (137) i det periodiska systemet?
Namnsdag: Adrian, Adriana (Sverige) • Adrian, Atle (Finland)
Denna dag i historien:
- 1769 – Orionnebulosan upptäcks av astronomen Charles Messier.
- 1789 – Den första amerikanska kongressen samlas i New York och USA:s konstitution träder i kraft.
- 1861 – Abraham Lincoln blir USA:s förste republikanske president.
- 1877 – Peter Tjajkovskijs balett Svansjön har urpremiär på Bolsjojteatern i Moskva (se bild).
- 1966 – John Lennon säger under en intervju att The Beatles för närvarande är populärare än Jesus bland ungdomar, vilket senare under året skapar ilska bland framförallt amerikanska kristna, när intervjun publiceras i USA.
- 1982 – Werner Herzogs skandalomsusade film Fitzcarraldo har världspremiär i Tyskland.
_with_Listing_of_the_Sea_Route_from_China_to_Japan.jpg)
Det kinesiske tributtsystemet var en diplomatisk og hierarkisk orden mellom Kina og nabolandene som preget Øst-Asia i mange hundre år. Naboland som ble integrert i tributtsystemet, ble sosialisert inn i en sinosentrisk internasjonal orden. Dette som en motsats til den eurosentriske ordenen i Vesten. I sitt forhold til det hegemoniske Kina var nabolandene hierarkisk rangerte, der Korea og Vietnam stod over Japan, Ryukyuøyene, Siam, Burma og andre. Nabolandene måtte betale en tributt (朝貢) til den kinesiske keiseren, derav det moderne navnet på systemet. Underkastelsen må i første rekke forstås som kulturell, ikke politisk eller statsrettslig, idet nabolandene beholdt sin autonomi.
Tributtsystemets former og funksjoner har vært debattert innen fagområder som sinologi, historie og statsvitenskap. Det er kontroversielt hvorvidt tributtsystemet hadde en fremtreden og bevisst rolle, eller bare var et løst sett med normer og forventninger i møte med kinesisk kultur. Tidsrommet er også gjenstand for diskusjon. Noen hevder at systemet i ulike avskygninger var i funksjon i rundt 2 000 år, og begynte under det vestlige Han 100–200 år f.Kr. Andre argumenterer for at systemet kun hadde betydning mot slutten av Ming-dynastiet og i begynnelsen av Qing-dynastiet, det vil si omkring 1600-tallet. Les mer...
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll, som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla, även du, kan vara med och förbättra Wikipedia.
- Vill du förbättra Wikipedia? Det är enkelt.
- Behöver du hjälp? Se Wikipedias hjälpsidor.
- Vill du ha idéer om vad du kan göra? Se deltagarportalen.
Afrika • Antarktis • Asien • Europa • Amerika • Nordamerika • Sydamerika • Oceanien • Kulturgeografi • Länder • Naturgeografi • Biogeografi • Fysisk geografi
Tid • Datum • Årtal • Arkeologi • Ekonomisk historia • Historiska epoker • Historia efter geografiskt område • Kulturhistoria • Militärhistoria • Politisk historia • Religionshistoria
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
Deutsch · English · Español · Français · Italiano · Nederlands · Polski · Русский · Sinugboanong Binisaya · Tiếng Việt · Winaray
Upplagor med fler än 500 000 artiklar
日本語 · Português · Українська · 中文
Upplagor med fler än 250 000 artiklar
العربية · Català · Čeština · فارسی · Suomi · Magyar · Bahasa Indonesia · 한국어 · Bahasa Melayu · Norsk (bokmål)
Upplagor med fler än 100 000 artiklar
Azərbaycanca · Български · Dansk · Ελληνικά · Esperanto · Eesti · Euskara · Galego · עברית · हिन्दी · Hrvatski · Հայերեն · Қазақша · Latina · Lietuvių · Minangkabauiska · Norsk (nynorsk) · Română · Simple English · Slovenčina · Slovenščina · Српски · Türkçe · O'zbek · Volapük
 |
Commons Den fria mediedatabasen |
|---|---|
 |
Wiktionary Den fria ordboken |
 |
Wikisource Det fria biblioteket |
 |
Wikibooks Fria läroböcker och manualer |
 |
Wikiquote Den fria citatsamlingen |
 |
Wikivoyage Den fria reseguiden |
 |
Wikispecies Den fria artförteckningen |
 |
Wikiversity Fritt e-lärande |
 |
Wikidata Den fria databasen |
 |
Meta-Wiki Om projekten |
