Majorna

Majorna, nr 20–23
Stadsdel
Landshövdingehus från 1894 vid Allmänna vägen 11, invid Gathenhielmska reservatet i Majorna.
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsdelsnämnd	Majorna-Linné
Koordinater	57°41′45.53″N 11°55′12.9″Ö
Area	230 hektar
Statistikkod	primärområde 103, stadsdelsnummer 20–23

Majorna är en stadsdel i västra Göteborg. Enligt den nuvarande administrativa indelning sedan januari 2011 är Majorna ett av nio primärområden i stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné. Historiskt bestod Majorna av fyra stadsdelar: Majornas 1:a, 2:a, 3:e och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23.

Beskrivning

Vy över nordöstra Majorna med Stigbergstorget och före detta biografen Kaparen rakt nedanför samt Gathenhielmska huset till vänster med skuret tak. Direkt till höger om detta hus låg tidigare det så kallade Skandalhuset (se: Biografer i artikeln).

Innergård i kvarteret Pallas.

Såggatan med äldre landshövdingehusbebyggelse på båda sidorna.

Stadsdelen består till största delen av bostadskvarter men vid hamnen och dess närhet finns en del utpräglade kontors- och näringsverksamheter. Området längs hamnen är drygt hundra meter brett och avskärmas från resten av Majorna genom Oscarsleden. Området mellan Oscarsleden och älven utgör på så sätt ett sammanhängande område längs hela södra älvstranden som har mer gemensamt med hamnen än med Majorna. Från öster ligger först Masthuggskajen med Stena Lines Danmarksterminal, Stigbergskajen varifrån Amerikabåtarna avgick förr, Göteborgs fiskhamn, Majnabbehamnen med Stena Line:s Tysklandsterminal och sedan Klippan.

Ett kvarter innanför Oscarsleden går Karl Johansgatan där mycket av Majornas näringsverksamhet finns samlad. Karl Johansgatan har sitt ursprung i den gamla vägen Allmänna Vägen, som går mellan Älvsborgs slott och Göteborg. En del av sträckningen genom Majorna kallas för Hängmattan då den går i en sänka från Stigbergstorget i öster ner till Kaptensgatan och sedan upp igen vid Carl Johans kyrka i väster. I Hängmattan går spårvägen från centrum och västerut. Två ordinarie linjer går där men även vagnar som skall till eller skall sättas ut i trafik från Vagnhallen Majorna. Spårvägen förgrenar sig vid Stigbergstorget, så att det förutom i Karl Johansgatan även finns en linje som går söderut i Bangatan förbi Majvallen, vidare på Ekedalsgatan till Kungsladugård. Bangatan anses vara gränsen mellan Majorna och Masthugget. I mitten av 1800-talet omfattade Majorna även delar av det som idag räknas till Masthugget och Annedal.

Innanför Karl Johansgatan sprider sig bostadskvarteren längs de sluttande sidorna upp mot de omgivande åsarna: Stigberget i öster som övergår i Slottsskogen; Godhemsberget i söder och Gråberget i väster.

Delar av Majorna är klassade som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen. Riksintresset omfattar delar av Majornas 1:a – 4:e rote – i princip området mellan Stigbergets fot i öster och Majbergets krön i väster. Motivering för detta lyder: "Området är en social- och byggnadshistoriskt intressant miljö med inslag från flera epoker i Göteborgs utveckling. Trakten av Allmänna Vägen–Djurgårdsgatan–Kommendörsgatan har en samlad bebyggelsemiljö med trähus från tiden före 1850 – den bäst bevarade i Göteborg – och landshövdingehus från perioden 1880–1915. Den sista bevarade terrassgården med omslutande landshövdingehus från sekelskiftet – tidigare vanlig i Olivedal och Stigberget – finns vid Oljekvarnsgatan. Såggatan är det sista återstående gatustråket i staden med homogen äldre landshövdingehusbebyggelse på båda sidor. Karl Johans torg med bollplanen är en märklig platsbildning som omges av monumentalt utformad bebyggelse i sten och trä. Djurgårdsskolan med sin lantliga karaktär och den arkitektoniskt högklassiga Karl Johansskolan är särskilt intressanta allmänna byggnader".

Göteborgs stads bostadsaktiebolag byggde 301 lägenheter 1963–1966 i 14:e kvarteret Majviken, avgränsat av Oscarsleden-Carl Johans kyrka-Karl Johansgatan och Kusttorget.

Namnet

Majorna omnämns den 30 september 1652 för första gången i en offentlig handling i ett brev från krigskollegium till Kungl. Maj:t i samband med en enkel bebyggelse strax öster om Älvsborgs slott; "Hakelwerket eller Mayerne." Men redan 1637 förekommer det något oklara namnet "Magere". De först omtalade bosättare som byggde sina hus här var finska sjömän och estniska soldater, och deras ord i singularisform för "koja, litet hus, logi, härbärge" även "av småfolk bebodd förstad" är "maja", vilket genom den svenska pluraländelsen ombildats till "Majorna". Ordet förekommer även som lånord i äldre svenska och ännu i finlandssvenska (exempelvis "fiskaremaja"). Andra förekommande varianter är Mayer, Mayerne, Mayorne, Maijorna och Majera.

Professor Hjalmar Lindroth ger följande förklaring till namnet: "Mayer eller Hakelwerk var en bebyggd ort i viss mån knuten till Älvsborgs slott. Hakelwerk är lågtyska och betyder 'liten by i beskydd av borg'. Maja är den estniska/finska benämningen för koja. Majorna blev beteckningen för kojorna vid hakelverket. Hakelverket kom till stånd under omfattande nybyggnader och reparationer av Älvsborgs gamla fäste. Ett arbete som bland annat utfördes av arbetare från Estland och Finland."

Fler uttolkningar är: sanka ängsmarker efter ordet maderna, inseglingsmärke efter uttrycket ta maj eller mej eller som Älvsborgs fästnings och Älvsborgs Kungsladugårds avskrädesplats efter ordet mag eller mög. År 1652 fanns det sammanlagt 18 personer mantalsskrivna i Majorna, varav 11 var män med yrken som: timmerman, skräddare, bösseskyttar och en kock.

Historia

Gathenhielmska huset på Stigbergstorget.

Majornas ursprungliga bebyggelse går att spåra till de sju hus som var uppförda på det område som idag motsvarar Jaegerdorffsplatsen, eller strax norr om denna. Området kallades för "Lera" långt in på 1900-talet.

Majorna var en del av markerna som hörde till kungsladugården på Älvsborgs slott och blev en del av Göteborg den 1 januari 1868 (egentligen Carl Johans församling) då hela kungsladugården överfördes från staten till Göteborgs stad, ett tillskott med 670 hektar. I juridiskt avseende hade majborna innan dess tillhört Sävedals härads domsaga och var då hänvisade till tingstället i Landvetter för sina tvister. I kyrkligt avseende hörde Majorna till Örgryte församling fram till 1786, då Majorna fick bilda en egen församling med namnet Mariebergs församling. Där grundades Mariebergskyrkogården år 1787, och ett hus vid kyrkogården användes som provisorisk kyrka. Sedan 1700 fanns en icke-territoriell församling, Kongliga Amiralitets-Warvsförsamlingen, för flottans personal i Majorna. År 1820 slogs dessa två församlingar ihop till en, vilket stadfästes 1824. Församlingen hette först Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg, men fick 1828 – i samband med byggandet av Carl Johans kyrka – namnet Carl Johans församling. Den nybildade församlingen utgjorde annex under Örgryte fram till 1883, då den som eget pastorat blev ecklesiastikt förenad med Göteborg. Borgerligt hade området införlivats redan 1868. Vid den nya församlingsindelningen 1908 överflyttades i samband med den gamla Masthuggsförsamlingens uppdelning på olika församlingar vissa områden av Carl Johans församling till de nyreglerade Masthuggs- och Oscar Fredriks församlingar.

Efter att Majorna 1847 fått handelsrättigheter i likhet med Göteborg, blev frågan om dess införlivning aktuell. Efter långa förhandlingar blev Carl Johans församling genom kungligt brev av den 1 februari 1867 och från 1 januari 1868, inkorporerat med Göteborgs Stad.

Majorna var förr en klassisk arbetarstadsdel, men hyser nu en mer blandad befolkning. Bebyggelsen utgörs dock fortfarande till stor del av så kallade landshövdingehus. Innan landshövdingehusen byggdes bestod Majorna av oplanerad träbebyggelse, rester av detta finns kvar i Kulturreservatet Gathenhielm.

Stadsdelsnämnden

Majorna är sedan januari 2011 ett primärområde inom stadsdelsnämnden Majorna-Linné som omfattar nio primärområden. Förr kategoriserades Majorna som ett av fyra primärområden som tillsammans utgjorde SDN Majorna, en av Göteborgs Stads 21 dåvarande stadsdelsnämnder.

Biografer

Biografen Kaparen låg vid Stigbergstorgets västra del. Kaparen upphörde som bio 1982 och blev postkontor 1984. Sedan blev det en Lidl butik fram tills 2016 då de stängde. Idag står lokalen tom.

Fyren var en annan biograf vid Stigbergstorget, som startades 1943 och upphörde i mitten av 1980-talet och inhyser nu musikaffären Bengans samt ett café.

Vid Mariaplan låg biografen Röda Sten.

Utbildning

• Mariebergs fattigfriskola - instiftades 1 augusti 1793 på initiativ av vice pastorn i Örgryte, Magnus Roempke. Skolan låg på Majberget till 1826, och startkapitalet var 95 riksdaler.
• Flicko-Slöjdskolan eller Carlgrenska skolan - vid Stigbergstorget. Skolan kom till tack vare grosshandlare Jonas Kjellberg på Storeberg i Tådene församling i Skara stift som 1826 skänkte 500 riksdaler till uppförandet av ett skolhus. Skolan skulle dana flickorna för det "husliga livets nyttiga verksamhet".
• Familjeföreningens flickskola - öppnades i mitten av januari 1866 med 41 elever, på initiativ från prosten Lindskog. Sigrid Rudebeck var den första föreståndarinnan. De första lokalerna hyrdes i ett stenhus vid Allmänna vägen, men i september 1870 stod ett nybygge klart vid Gamla varvsgatan.
• Karl Johansskolan - stod klar 1925 och ritades av göteborgsarkitekten Gunnar Asplund. Den är en grundskola med 630 elever (2007), och ligger vid Amiralitetsgatan.
• Majornas kommunala flickskola - vid Karl Johansgatan 16, uppstod 19 mars 1936 då Göteborgs stad övertog Majornas elementarläroverk för flickor (startat på hösten 1862) och ombildade denna till en kommunal flickskola.
• Karl Johans folkskola - vid Karl Johans torg, uppfördes 1925 efter ritningar av Gunnar Asplund.

Byggnadsminnen

Inom stadsdelen finns det tre byggnadsminnen (BM):

• Gathenhielmska huset
• Olsonska gården
• Taubehuset

Majornas indelning

År 1850 bestod Majorna av sex rotar:

• 1:a roten - "börjar vid Röda Sten och följer vägen åt höger till Majbergsliden"
• 2:a roten - "börjar vid Kusten och följer vägen åt venster till skeppsvarfvet Viken"
• 3:e roten - "börjar vid Majbergsliden och följer vägen åt höger till Gamla Reparebanan"
• 4:e roten - "börjar vid skeppsvarfvet Viken och följer vägen åt venster till Stigbergsliden"
• 5:e och 6:e rotarna - "börja vid gamla Reparebanan och följa vägen till höger samt upptaga Masthuggsbergen och en del af Breda Vägen".

Från 1923 består Majorna av fyra rotar, som var och en är en stadsdel. Majorna är alltså ett samlingsnamn för dessa: Majornas 1:a rote, 2:a rote, 3:e rote och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23. De fyra rotarna har en areal på 65, 80, 68 respektive 17 hektar, totalt 230 hektar.

Rote 1/stadsdel 20

• Kvarter 1 Frigången
• Kvarter 3 Kungsgården
• Kvarter 4 Fredrikslund
• Kvarter 5 Bränneriet
• Kvarter 8 Glasbruket
• Kvarter 9 Silverkällan
• Kvarter 23 Freden
• Kvarter 24 Vulkanen
• Kvarter 25 Harmonien
• Kvarter 26 Majlyckan
• Kvarter 27 Källan
• Kvarter 28 Marieberg
• Kvarter 29 Regnbågen
• Kvarter 30 Bellona
• Kvarter 31 Barbariet
• Kvarter 32 Gulläpplet
• Kvarter 33 Blåsut
• Kvarter 34 Bergsklyftan
• Kvarter 35 Sällheten
• Kvarter 36 Vapendragaren
• Kvarter 37 Herdehyttan
• Kvarter 38 Långemossen
• Kvarter 40 Älvsborg

Kvarter tillkomna efter 1923

• Kvarter 41 Jaegerdorff
• Kvarter 43 Björneborg
• Kvarter 44 Banelyckan
• Kvarter 45 Ekedalen
• Kvarter 46 Luftmaskinen
• Kvarter 49 Sjustjärnan
• Kvarter 51 Grenen
• Kvarter 52 Kvisten
• Kvarter 53 Bladet
• Kvarter 54 Lövet
• Kvarter 55 Barret
• Kvarter 56 Saven
• Kvarter 57 Veden
• Kvarter 58 Trädet
• Kvarter 59 Busken
• Kvarter 60 Riset
• Kvarter 61 Nävern
• Kvarter 62 Splinten
• Kvarter 63 Nattmannen
• Kvarter 64 Banehagen
• Kvarter 65 Svanebäcken
• Kvarter 66 Morgonstjärnan
• Kvarter 67 Stenhyddan

Rote 2/stadsdel 21

• Kvarter 1 Reparebanan
• Kvarter 2 Hästhagen
• Kvarter 3 Sågängen
• Kvarter 4 Hoppet
• Kvarter 5 Ankaret
• Kvarter 6 Slintin
• Kvarter 7 Segelvävaren
• Kvarter 8 Oktanten
• Kvarter 9 Sextanten
• Kvarter 10 Vädersågen
• Kvarter 12 Kyrkberget
• Kvarter 13 Fredrikshamn
• Kvarter 14 Majviken
• Kvarter 15 Maj Nabbe
• Kvarter 16 Förnöjsamheten
• Kvarter 17 Bellevue
• Kvarter 18 Varvet Kusten
• Kvarter 19 Fryshuset

Kvarter tillkomna efter 1923

• Kvarter 20 Trålen
• Kvarter 21 Kusten
• Kvarter 22 Disponenten
• Kvarter 23 Fiskhamnen
• Kvarter 24 Villa Majviken

Rote 3/stadsdel 22

Amiralitetsgatan med kvarteret Kolumbus till vänster och kvarteren Saturnus, Pallas och Vita Björn till höger. I bakgrunden Masthuggskyrkan.

Kvarteret Saturnus sedd från Kommendörsgatan i korsningen med Koopmansgatan. I bakgrunden Karl Johansskolan.

• Kvarter 1 Gathenhielm
• Kvarter 2 Fröjdenborg
• Kvarter 3 Vita Björn
• Kvarter 4 Pallas
• Kvarter 5 S:t Göran
• Kvarter 6 Kolumbus
• Kvarter 7 Saturnus
• Kvarter 8 Pluto
• Kvarter 9 Karon
• Kvarter 10 Enhörningen
• Kvarter 11 Apollo
• Kvarter 12 Eskulapius
• Kvarter 13 Jordklotet
• Kvarter 14 Lyran
• Kvarter 15 Valakiet
• Kvarter 16 Vagnborgen
• Kvarter 17 Kabyssen
• Kvarter 18 Klareborg
• Kvarter 19 Kärret
• Kvarter 20 Arkliet
• Kvarter 21 Knipelyckan
• Kvarter 22 Oljekvarnen
• Kvarter 23 Standaret
• Kvarter 24 Lägret

Kvarter tillkomna efter 1923

• Kvarter 25 Bergslätt
• Kvarter 26 Apelles
• Kvarter 27 Godhem
• Kvarter 28 Minnet
• Kvarter 29 Glömskan
• Kvarter 30 Fanan
• Kvarter 31 Flaggan
• Kvarter 32 Kabelgattet
• Kvarter 33 Solvisaren
• Kvarter 34 Kohagsängen
• Kvarter 35 Polstjärnan
• Kvarter 36 Diket
• Kvarter 37 Hagen
• Kvarter 38 Backen
• Kvarter 39 Ängen
• Kvarter 40 Hålekärr
• Kvarter 41 Åkern
• Kvarter 42 Morgonrodnaden
• Kvarter 43 Aftonstjärnan
• Kvarter 44 Hålan
• Kvarter 45 Djurgården
• Kvarter 46 Dalgången
• Kvarter 47 Passet
• Kvarter 48 Älghult
• Kvarter 49 Grankotten
• Kvarter 50 Godhemsbergen
• Kvarter 52 Hälleberget

Rote 4/stadsdel 23

• Kvarter 1 Amiralitetet
• Kvarter 2 Gamla Varvet
• Kvarter 3 Bläsan
• Kvarter 4 Bagaren
• Kvarter 5 Henriksberg

Kvarter tillkomna efter 1923

• Kvarter 6 Lyckansberg
• Kvarter 7 Solon
• Kvarter 8 Fritiden

Tidigare badhuset vid korsningen av Karl Johansgatan och Djurgårdsgatan, invigt 1892. Bilden troligen från 1970-talet.

Diverse

Åhmanssonska gården, gammal och ny bebyggelse vid Allmänna vägen

• Skiljostenen även Klåvstenen var en 1,8 meter hög, gammal gränssten på platsen för nuvarande Stigbergsliden 14, som skulle markera gränsen mellan Göteborg och dåvarande Örgryte landskommun (den del av Örgryte som utgjordes av Carl Johans församlings geografiska domäner införlivades med Göteborg 1868). Stenen sprängdes bort på 1860-talet då Stigbergsliden skulle läggas om.
• Negerbyn var öknamnet på ett område med nödbostäder vid korsningen av Bruksgatan och Ostindiegatan som staden byggde på 1910-talet för att lindra den värsta bostadsnöden.
• På 1870-talet inrättade Göteborgs stad avgiftsfria badhus vid Bläsan, Sågen, Kustgatans ångbåtsbrygga och Klippan. Badhusen hade ett par meter höga brädväggar som skydd vid sidorna, men saknade tak och var byggda som fyrkantiga pråmar med spjälor i botten samt var förtöjda vid pålverk eller bryggor. De hade var sin väktare eller vakterska, som körde ut karlar och pojkar, när kvinnornas badtider skulle börja, och tvärtom.
• Det fanns en fyr på Gråberget, i folkmun kallad "Långemossens fyr" eller "Gråbergsfyren". Det officiella namnet var "Carnegieska Bruket övre". Den bildade, tillsammans med fler fyrar, en enslinje för sjöfarande som gick in i Göteborgs hamn. Fyren uppfördes 1880 och ersattes 1967 av en 36 meter hög järnkonstruktion, som numera är borta.
• Majornas Gasverk, uppfördes 1865 av den engelske ingenjören Henry Beatley och låg granne med Majornas Småbarnsskola i hörnet av Allmänna Vägen och Sågallén (senare Såggatan). Snart fanns det femtio gaslyktor i stadsdelen, men redan året därefter gick gasverket i konkurs. Göteborgs Stad köpte anläggningen 1879 och lade ner verksamheten.
• Fiskerimässan i Majorna 1923 pågick 8-15 juli i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg. Mässan höll till i Majornas Elementarläroverk för flickor vid Karl Johansgatan 16 där man disponerade hela skolbyggnaden samt skolgården. Redaktör Ernst Hörman var kommissarie och sekreterare för Fiskerimässan. Två av skolans salar var utrustade till restauranger, där endast fisk serverades. På skolgården visades dammar med fiskodlares foreller och annat. Mässan lockade 100 utställare, varav fyra kom från utlandet. Entréavgiften var 50 öre.

Händelser i Majorna – kronologi

1600

• 1660 - grundades Gamla varvet.

1700

• 1700 - anlades Nya Varvet.
• 1706, 28 juni - 1706 den 28 juni besökte den lärde teologen Erik Benzelius d.y. Göteborg, och bjöds på en tur till Nya Älvsborg.
• 1717 - överfördes Gamla Varvet till Lars Gathenhielm.
• 1722, 10 april - fick Ingela Gathenhielm i ett privilegiebrev, tillstånd att uppföra det repslageri som fått ge namn åt Bangatan i Majorna. Tomten för anläggandet var på 720 x 55 alnar.
• 1723 - ansökte direktör Jacob von Utfall (1715-1791) om att få bygga en väderkvarn i Majorna, och 1724 fick han köpa hela det område som kallades Hästhagen. På det som blev Sågberget byggde han sin "Wädersåg".
• 1732, 9 februari - den förste ostindieferaren, Fredericus Rex Sueciae, avseglar till Kanton. Fartyget återkom i augusti 1733.
• 1762 - inleds industrialiseringen av Klippan genom att köpmännen Peter Bagge och Samuel Schulz fick tillstånd att anlägga ett glasbruk vid Älvsborg. Bruket flyttades 1803.
• 1774 - ansökte Carl Bagge och Chapman om att få anlägga ett varv i Majorna. Det fick namnet Wikens Varv.
• 1775 - Sjömagasinet uppförs, och 1804 gjordes det om till tygbod.
• 1790 - Mariebergs kyrka byggdes, belägen vid begravningsplatsen med samma namn (invigd 1787).
• 1793, 1 augusti - Fattigfriskolan i Mariebergs annexförsamling instiftades, med plats för 30 elever.

1800

• 1805 - fick Jonas Klint tillstånd att bygga ett repslageri, beläget vid nuvarande Slottsskogsgatan.
• 1813 - köpte staden Ostindiska Kompaniet med hamnegendomen vid Klippan och hälften av Ostindiska huset.
• 1820 - elden kom lös vid Gamla Varvet. Mariakyrkan och flera andra byggnader, brann ned.
• 1821 - anlade Carl Fredrik Kjellberg ett segeldukväveri vid Majnabbe.
• 1824 - lades grundstenen till Carl Johans kyrka.
• 1826, 3 december - Carl Johans kyrka invigs, efter ritningar av major Fredrik Blom, Stockholm.
• 1834, 26 juli - timmerman Anders Ryberg på Majberget och dennes hustru, blir de första offren för koleran i Majorna.
• 1850 - en brand rasar och ett tiotal hus i området "Fyrkanten" vid Stigberget omfattas.
• 1859 - 71 hus och ett antal gårdsbyggnader eldhärjas
• 1860 - befolkningen uppgår till 8 894 personer.
• 1862 - 29 augusti - Majornas tvåklassiga elementarläroverk invigs, beläget vid Djurgårdsgatan.
• 1862 - en storbrand gör 363 personer hemlösa
• 1864 - Majornas första gasverk för gatubelysning startar vi korsningen mellan Såggatan och Karl Johansgatan, verksamheten pågår till 1879 då Göteborgs gasverk tar över.
• 1865 - Antalet krogar i Majorna uppgick till tjugo.
• 1868, 1 januari - Majorna införlivas med Göteborgs Stad.
• 1875, 15 maj - i en liten lokal vid Surbrunn, vid Järntorget, öppnas ett "läsrum för sjömän" det som skulle komma att bli Sjömanskyrkan som idag ligger vid Stigbergstorget.
• 1886 - Majornas flickskola invigs, vid Karl Johansgatan 16. Arkitekt var C Fahlström, och slutkostnaden 118 700 kronor.
• 1887 i februari - På Gråbergsgatan bodde "Grågubben" Carl Johan Wetterlind, som i samband med en belägring sköt ihjäl flera personer. Händelsen blev känd i hela landet som det "Wetterlindska dramat".
• 1895 - vid Karl Johansplatsen uppförs ett nytt läroverk, Västra Realskolan, för 500 elever.

1900

• 1904, 1 oktober - Apoteket Hvalen öppnas vid Karl Johansgatan 57 i Majorna.
• 1910, 17 september - Stigbergskajen invigs. Arbetet påbörjades i maj 1906. Kostnad, drygt 1 miljon kronor.
• 1911, 15 februari - Bark & Warburgs snickerifabriker vid dåvarande Majviken (ungefär vid Stena Lines tysklandsterminal) brinner ned till grunden; gamla fabriksbyggnaden och upplag samt den nya fabriksbyggnaden vid älven. Hundratals personer miste sin sysselsättning och värden för hundratusentals kronor gick till spillo.
• 1916, 5 mars - ett stort ras drabbade Stigbergskajen, då ett cirka 8 000 m² stort område rasade ner i älven och skapade en stupkant på 8 meter.
• 1947 - Polska Konsulatet öppnas i det "Lorentska huset" i Majorna med adress Klippgatan 26. Dess första konsul var Marion von Börtzell-Szuch. Konsulatet stängs 1951 och konsuln ansöker om politisk asyl hos Kungl. Maj:t, vilket beviljas.
• 1959 - startskottet för de omfattande rivningarna i Göteborg. Gröna Gatan-området totalsaneras, trots en för tidsperioden omfattande opinion emot. I Majorna kom sedan saneringarna att pågå fram till mitten av 1980-talet.

2000

Nyckeltal

Primärområdet Majorna

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 103 Majorna år 2016

	Majorna	Hela Göteborg
Folkmängd	10 554	556 640
Befolkningsförändring 2015–2016	+58	+8 450
Andel födda i utlandet	15,4 %	25,2 %
Medelinkomst	280 900 kr	285 900 kr
Arbetslöshet	4,5 %	5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år)	28,0	25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år)	43,3 %	34,8 %
Andel bostäder före 1941	26,2 %
Andel bostäder i allmännyttan	39,4 %	26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016	0
Andel bostäder i småhus	0,0 %	19,1 %

Kända personer från Majorna

• C.R.A. Fredberg, majpojk, historiker och författare till standardverket Det gamla Göteborg).
• Lars Hanson, skådespelare och klassisk filmcharmör
• Kent Andersson, skådespelare. Född och uppväxt i Rambergsstan på Hisingen. Bodde sina sista år i Majorna.
• Bo Högberg, boxare, uppvuxen i Majorna.
• Arne Hegerfors, sportkommentator född i Majorna.
• Lars Brandeby, skådespelare.
• Frank Baude, murare, kommunistisk politiker
• Georg Rydeberg, skådespelare.
• Sofia Pekkari, skådespelerska, uppvuxen i Majorna.
• Roffe Ruff, rappare, född i Majorna.
• Jenny Nyström, konstnär och illustratör, flyttade till Majorna som åttaåring.

Bilder

• 
  Majornas vuxengymnasium, sommaren 2000.
• 
  Göteborgsvy från tornet vid Sjöfartsmuseet i Majorna
• 
  Skulpturgruppen Ett segelfartyg sover i hamnen av skulptören Bianca Maria Barmen på Stigbergstorget.
• 
  Gathenhielmska reservatet sett från Djurgårdsgatan

Se även

• Majornas kommunalförening
• Marieberg (olika betydelser)

Referenser

Tryckta källor

• Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
• Lindälv, Elof (1981). Kulturminnen i Majorna : en vägvisare till några sevärdheter (2. uppl). Göteborg: Utg. Libris 337818 
• Göteborg. Allhems landskapsböcker, 99-0117515-1 (3. uppl., omarb. och tillökad). Malmö: Allhem. 1960. sid. 64. Libris 1297922 
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. Libris 504662 

Vidare läsning

• Gamla Majpojkars förbunds skriftserie. Göteborg: Elanders Boktryckeri Aktiebolag. 1931-1968. Libris 3228983 
• Agroth, Stig Allan (1976). Majornamotiv. Göteborg: Länssparbanken Göteborg i samarbete med Carl Johans församling. Libris 152374 
• Blomgren, Gunnar W (1991). På mammas gator. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592826. ISBN 91-7029-064-4 
• Boman, K. A (2002). ”Bläsan : minnen från det gamla Majorna”. Göteborg förr och nu 2002(29),: sid. 91-95  : ill. 0348-2189. ISSN 0348-2189.  Libris 9132524
• Masthugget, Majorna : om hemarbete och vardagsliv i arbetarstadsdelar i Göteborg. Lokalhistorisk identitet, 0280-1787 ; 1. Göteborg: Etnologiska fören. för Västsverige. 1982. Libris 359010 
• Bågenholm, Ragnhild (1960). Land och hav : en rapsodi om majbor. Göteborg: Rundqvist. Libris 1250858 
• Bågenholm, Ragnhild (1955). Min barndom i Majorna. Göteborg: Elander. Libris 1492539 
• Carlson, Gösta (2007). Majorna : en resa genom fem sekel. Göteborg: Ola Carlson Form i samarbete med Föreningen Gamla Majgrabbar. Libris 10936619. ISBN 978-91-975789-1-2 
• Egenart & särdrag i stadsdelen Majorna. Göteborg: Projekt Luftslottet. 1995. Libris 2047264 
• Fallstudie Majorna : hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets behov och önskemål  : [fallstudie 2004 Göteborgs miljövetenskapliga centrum]. Göteborg: Göteborgs miljövetenskapliga centrum. 2005. Libris 9901587. ISBN 91-88376-28-1 
• Forsberg, Anders (2010). Linje 3 : en spårväg till Majorna. Spårvägarna i Göteborg, 1652-6856 ; 6. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 11743190. ISBN 978-91-86275-24-2 (korr) 
• Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1. Göteborg. sid. 26ff. Libris 2054906. http://runeberg.org/gamlagot/1/0026.htm 
• Det gamla Majorna i bilder : Urval ur gamla majpojkars bildarkiv utg. av Gamla majpojkars förbund. Göteborg: [Wettergren & Kerber]. 1935. Libris 1354552 
• Hansson, Einar; Nowicka, Jacqueline (2006). Stadsvandra på egen hand i Majorna & Linnéstaden. Göteborg: Hälsolots. Libris 10620957 
• Hegeland, Hugo (1978). Barnhemsbarn : min kollektiva uppväxt. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348133. ISBN 91-27-00852-5  - Självbiografisk skildring av en uppväxt som barnhemsbarn i Majorna på 1930-talet.
• Inredning av vindar i landshövdingehus : exempel från Majorna. Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor. 2001. Libris 8382476. ISBN 91-89088-09-3 (spiralh.) 
• Johansson, Thomas; Kuosmanen Jari, Sernhede Ove (2003). Majorna, en stadsdel i rörelse  : mobilisering, nätverk och lokalt medborgarskap. Göteborg: Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS), Univ. Libris 9019244. ISBN 91-974333-3-0 
• Jonsson, Oscar (1978). Örgryte och Majornas gamla skolor. Göteborg: Pro caritate. Libris 7744943. ISBN 91-85046-23-X 
• Lindälv, Elof (2001[1977]). Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 12 (Faks.-uppl). Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 3331250 
• Majornas historia : krig och oxar, sill och socker  : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Arkiv i Väst, 0283-4855; 6. Göteborg: Landsarkivet. 2007. Libris 10578605. ISBN 978-91-631-4116-4 
• Nilsson, Alfons (1932). Majpojkar : skolminnen. Gamla Majpojkars förbunds skriftserie ; 3[a]. Göteborg: Gamla Majpojkars förbunds förl. Libris 1354555 
• Pehrsson, Per (1926). Majornas kyrkokrönika. Stockholm: Diakonistyrelsen. Libris 1341803 
• Rosén, Axel (1940). Det forna Majorna i ord och bild (2. uppl). Göteborg: Elander. Libris 1375654 
• Sedenmalm, Staffan (2000). ”Karl Johansgatans landshövdingehus : bebyggelsehistoria och reflektioner i "Hängmattan"”. Göteborg förr och nu (Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 2000 (28),: sid. 105-124  : ill. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 8194688
• Stadsförnyelse i Majorna : ombyggnad, nybyggnad och stadsförnyelse : projekt i Arkitekturens teori och historia A3/A4 vt -82. Göteborg: Inst. 1982. Libris 1438961 
• Svensson, Svante (1935). Tidsbilder från gamla Majorna. Gamla Majpojkars förbunds skriftserie ; 4. Göteborg: Gamla Maj-pojkars förbunds förl. Libris 1354557 
• Thomæus, Gustave (1949). Kaparen och konstnären : Lars Gatenhjelm och Johan Nilsson. Göteborg: Gumpert. Libris 8221015 
• Översiktsplan för Göteborg. Majorna : lokalt program. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 2000. Libris 3088657 

Skönlitteratur

• Carlson, Gösta (1996). Marcus från Majorna. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592963. ISBN 91-7029-302-3 
• Gegerfelt, Alf (1992). Drömmar i Majorna. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592860. ISBN 91-7029-098-9 
• Gegerfelt, Alf (1989). Maria från Majorna. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592777. ISBN 91-7029-013-X 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Majorna.
  Bilder & media
• Göteborgs Stad Majorna