Mall:Grundämne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Väte
Nummer
1
Tecken
H
Grupp
1
Period
1
Block
s

H

Li
VäteHelium
1s1
1H


Plasmatillstånd
Lila glöd i sitt plasmatillstånd
Generella egenskaper
Utseende {{{utseende}}}
Allotroper {{{allotroper}}}
Fysikaliska egenskaper
Densitet {{{densitet}}} kg/m3 (273 K)
– {{{densitet2}}} {{{densitet2_text}}}
– {{{densitet3}}} {{{densitet3_text}}}
– {{{densitet4}}} {{{densitet4_text}}}
– {{{densitet5}}} {{{densitet5_text}}}
Aggregationstillstånd {{{aggregationstillstånd}}}
Smältpunkt {{{smältpunkt}}}
Kokpunkt {{{kokpunkt}}}
Sublimationspunkt {{{sublimationspunkt}}}
Trippelpunkt {{{trippelpunkt}}}
Kritisk punkt {{{kritisk_punkt}}}
Molvolym {{{molvolym}}} × 10{{{molpotens}}} m3/mol
Värmevärde {{{värmevärde}}} J/(kg × K)
Smältvärme {{{smältvärme}}} kJ/mol
Ångbildningsvärme {{{ångbildningsvärme}}} kJ/mol
Specifik värmekapacitet {{{specifik_värmekapacitet}}} J/(kg × K)
Molär värmekapacitet {{{molär_värmekapacitet}}} J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K)            
Atomära egenskaper
Atomradie {{{atomradie}}} pm
Kovalent radie {{{kovalent-radie}}} pm
van der Waalsradie {{{van-der-Waal-radie}}} pm
Elektronaffinitet {{{elektronaffinitet}}} kJ/mol
Jonisationspotential Första: {{{joniseringspot-1}}} kJ/mol
Andra: {{{joniseringspot-2}}} kJ/mol
Tredje: {{{joniseringspot-3}}} kJ/mol
Fjärde: {{{joniseringspot-4}}} kJ/mol
(Lista)
Arbetsfunktion {{{arbetsfunktion}}} eV
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration 1s1
e per skal {{{e-minus}}}
Electron shell 001 Hydrogen - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd {{{oxidationstillstånd}}}
Oxider (basicitet) {{{oxider}}}
Elektronegativitet {{{elektronegativitet}}} (Paulingskalan)
Normalpotential {{{normalpotential}}}
Diverse
Kristallstruktur {{{kristallstruktur}}}
Kristallstruktur
Kristallstruktur
Ljudhastighet {{{ljudhastighet}}} m/s
Termisk expansion {{{termisk_expansion}}} µm/(m × K) (25 °C)
Värmeledningsförmåga {{{värmeledningsförmåga}}} W/(m × K)
Termisk diffusivitet {{{termisk_diffusivitet}}} mm2/s (300 K)
Elektrisk konduktivitet {{{elektrisk_konduktivitet}}} A/(V × m)
Elektrisk resistivitet {{{elektrisk_resistivitet}}} × m (20 °C)
Magnetism {{{magnetism}}}
Magnetisk susceptibilitet {{{magnetisk_susceptibilitet}}}
van der Waals-konstant {{{van_der_Waals_konstant}}}
Permittivitet {{{permittivitet}}}
Brytningsindex {{{brytningsindex}}}
Ytspänning {{{ytspänning}}}
Bandgap {{{bandgap}}}
Curiepunkt {{{curiepunkt}}}
Néelpunkt {{{néelpunkt}}}
Brottgräns {{{brottgräns}}}
Youngs modul {{{youngs_modul}}} GPa
Skjuvmodul {{{skjuvmodul}}} GPa
Kompressionsmodul {{{kompressionsmodul}}} GPa
Poissons konstant {{{poissons_konstant}}}
Mohs hårdhet {{{hårdhet}}}
Vickers hårdhet {{{vickers_hårdhet}}} MPa
Brinells hårdhet {{{brinells_hårdhet}}} MPa
Identifikation
CAS-nummer {{{CAS}}}
EG-nummer {{{EG}}}
Gmelin-nummer {{{gmelin}}}
NSC-nummer {{{NSC}}}
Pubchem {{{pubchem}}}
ATC-kod {{{ATC}}}
ChEBI {{{ChEBI}}}
UN-nummer {{{UN}}}
SMILES {{{SMILES}}}
InChI {{{InChI}}}
RTECS-nummer {{{RTECS}}}
Historia
Namnursprung {{{namnursprung}}}
Förutsägelse {{{förutsägelse}}}
Upptäckt {{{upptäckt}}}
Första isolation {{{första_isolation}}}
Upptäckt och första isolation {{{upptäckt_och_första_isolation}}}
Namngivare {{{namngivare}}}
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Väteisotoper


Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
1H / P
99,9885(70) % Stabil
2H / T
0,0115(70) % Stabil
3H / D
10−15 % 12,33 a β 0,01861 3He



Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: {{{GHS-ref}}}
{{{GHS-klassifikation}}}
{{{GHS-symboler}}}
{{{GHS-klassifikation2}}}
{{{GHS-symboler2}}}
{{{GHS-klassifikation3}}}
{{{GHS-symboler3}}}
{{{GHS-klassifikation4}}}
{{{GHS-symboler4}}}
H-fraser {{{H-fraser}}}
EUH-fraser {{{EUH-fraser}}}
P-fraser {{{P-fraser}}}
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: {{{faroref}}}
{{{faroklassifikation}}}
{{{farosymboler}}}
{{{faroklassifikation2}}}
{{{farosymboler2}}}
{{{faroklassifikation3}}}
{{{farosymboler3}}}
{{{faroklassifikation4}}}
{{{farosymboler4}}}
R-fraser {{{R-fraser}}}
S-fraser {{{S-fraser}}}
NFPA 704
{{{NFPA704}}}
Toxikologiska data
{{{toxikologiska_data}}}
MAK {{{MAK}}}
Övriga faror
{{{övriga_faror}}}
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Dokumentation (↓)

[visa] [redigera] [historik] [rensa sidcachen]

Template-info.png Dokumentation


Användning[redigera wikitext]

Den här mallen är en faktamall för grundämnen.

Väte
Nummer
1
Tecken
H
Grupp
1
Period
1
Block
s

H

Li
VäteHelium
1s1
1H

Lila glöd i sitt plasmatilltånd
Lila glöd i sitt plasmatilltånd


Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa 1,008 (1,00784–1,00811)[1][2] u
Utseende Färglös i gasform
Allotroper Diväte (H2)
Fysikaliska egenskaper
Densitet 0,08988[3] g/cm3 (0 °C; 101,325 kPa)
– flytande, vid smältpunkten 0,07 g/cm3 (fast: 0,0763 g/cm3)
– flytande, vid kokpunkten 0,07099 g/cm3
Aggregationstillstånd Gas
Smältpunkt 13,99 K ​(−259,16 °C)
Kokpunkt 20,271 K ​(−252,879 °C)
Trippelpunkt 13,8033 K (−259,3467 °C)
​7,041 kPa
Kritisk punkt 32,938 K (−240,212 °C)
1,2858 MPa
Molvolym 22,42 × 10−3 m3/mol
Smältvärme 0,05868 kJ/mol
Ångbildningsvärme 0,44936 kJ/mol
Specifik värmekapacitet 14304 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet 28,836 J/(mol × K)
Ångtryck
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k
Te. (K) 15 20
Atomära egenskaper
Atomradie 28 pm
Kovalent radie 31 ± 5 pm
van der Waalsradie 120 pm
Elektronaffinitet 72,8[4] kJ/mol
Jonisationspotential Första: 1312 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration 1s1
e per skal 1
Electron shell 001 Hydrogen - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd −1, +1
Oxider (basicitet) H2O (amfoterisk)
Elektronegativitet 2,2 (Paulingskalan)
2,3 (Allenskalan)
Normalpotential 0 V
Diverse
Kristallstruktur Hexagonal
Kristallstruktur
Ljudhastighet 1270 m/s
Värmeledningsförmåga 0,1805 W/(m × K)
Elektrisk resistivitet 1 × m (20 °C)
Magnetism Diamagnetisk[5]
Magnetisk susceptibilitet −2,2 × 10−9[6]
van der Waals-konstant 0,02476 Pa m6 mol−2 (a)
26,61 × 10−6 m3 mol−1 (b)
Permittivitet 1,228 (flytande vid tv)
1,000264 (0 °C)
Brytningsindex 1,10974 (nD vid tv)
1,00001396 (nD)
Identifikation
CAS-nummer 1333-74-0
EG-nummer 215-605-7
Pubchem 783
InChI YZCKVEUIGOORGS-UHFFFAOYSA-N
RTECS-nummer MW8900000
Historia
Upptäckt Henry Cavendish[7][8] (1766)
Namngivare Antoine Lavoisier[9] (1783)
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Väteisotoper


Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
1H / P
99,9885(70) % Stabil
2H / T
0,0115(70) % Stabil
3H / D
10−15 % 12,33 a β 0,01861 3He



Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
Globalt harmoniserat system för klassifikation och märkning av kemikalier
GHS-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [10]
02 – Brandfarlig
Brandfarlig
04 – Gasflaska
Gasflaska





H-fraser H220, H280
P-fraser P210, P377, P381, P403
EU-märkning av farliga ämnen
EU-märkning av farliga ämnen enligt EU:s förordning 1272/2008 (CLP) på grundval av följande källa: [10]
Mycket brandfarlig
Mycket brandfarlig
(F+)






R-fraser R12
S-fraser S2, S9, S16, S33
NFPA 704

NFPA 704.svg

4
3
0
SI-enheter och STP används om inget annat anges.


Tom syntax[redigera wikitext]

{{Grundämne
|atomnummer                       = 
|tecken                           = 
|grupp                            = 
|period                           = 
|block                            = 
<!-- BILDER -->
|bild                             = 
|bildtext                         = 
|bildstorlek                      = 
|emissionsspektrum                = 
<!-- GENERELLA EGENSKAPER -->
|generella_egenskaper_ref         = 
|ämnesklass_tillägg               = 
|relativ_atommassa                = 
|utseende                         = 
|allotroper                       = 
<!-- FYSIKALISKA EGENSKAPER -->
|fysikaliska_egenskaper_ref       = 
|densitet                         = 
|aggregationstillstånd            = 
|smältpunkt                       = 
|kokpunkt                         = 
|sublimationspunkt                = 
|trippelpunkt                     = 
|kritisk_punkt                    = 
|molvolym                         = 
|molpotens                        = 
|värmevärde                       = 
|smältvärme                       = 
|ångbildningsvärme                = 
|specifik_värmekapacitet          = 
|molär_värmekapacitet             = 
<!-- TABELL 1: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1                       = 
|ångtryck_10                      = 
|ångtryck_100                     = 
|ångtryck_1_k                     = 
|ångtryck_10_k                    = 
|ångtryck_100_k                   = 
|ångtryck_kommentar               = 
<!-- TABELL 2: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1_2                     = 
|ångtryck_10_2                    = 
|ångtryck_100_2                   = 
|ångtryck_1_k_2                   = 
|ångtryck_10_k_2                  = 
|ångtryck_100_k_2                 = 
|ångtryck_kommentar_2             = 
<!-- ATOMÄRA EGENSKAPER -->
|atomära_egenskaper_ref           = 
|atomradie                        = 
|kovalent-radie                   = 
|van-der-Waal-radie               = 
|elektronaffinitet                = 
|joniseringspot-1                 = 
|joniseringspot-2                 = 
|joniseringspot-3                 = 
|joniseringspot-4                 = 
|joniseringspot-5                 = 
|joniseringspot-6                 = 
|joniseringspot-7                 = 
|joniseringspot-8                 = 
|joniseringspot-9                 = 
|joniseringspot-10                = 
|arbetsfunktion                   = 
<!-- ELEKTRONKONFIGURATION -->
|elektronkonfiguration_ref        = 
|elektronkonfiguration_tillägg    = 
|e-minus                          = 
<!-- KEMISKA EGENSKAPER -->
|kemiska_egenskaper_ref           = 
|oxidationstillstånd              = 
|oxider                           = 
|elektronegativitet               = 
|elektronegativitet_Allen         = 
|normalpotential                  = 
<!-- DIVERSE -->
|diverse_ref                      = 
|kristallstruktur                 = 
|bild-kristallstruktur            = 
|ljudhastighet                    = 
|termisk_expansion                = 
|värmeledningsförmåga             = 
|termisk_diffusivitet             = 
|elektrisk_konduktivitet          = 
|elektrisk_resistivitet           = 
|magnetism                        = 
|magnetisk_susceptibilitet        = 
|van_der_Waals_konstant           = 
|permittivitet                    = 
|brytningsindex                   = 
|ytspänning                       = 
|bandgap                          = 
|curiepunkt                       = 
|néelpunkt                        = 
|brottgräns                       = 
|youngs_modul                     = 
|skjuvmodul                       = 
|kompressionsmodul                = 
|poissons_konstant                = 
|hårdhet                          = 
|vickers_hårdhet                  = 
|brinells_hårdhet                 = 
<!-- IDENTIFIKATION -->
|identifikation_ref               = 
|CAS                              = 
|EG                               = 
|gmelin                           = 
|NSC                              = 
|pubchem                          = 
|ATC                              = 
|ChEBI                            = 
|UN                               = 
|SMILES                           = 
|InChI                            = 
|RTECS                            = 
<!-- HISTORIA -->
|historia_ref                     = 
|namnursprung                     = 
|förutsägelse                     = 
|upptäckt                         = 
|första_isolation                 = 
|upptäckt_och_första_isolation    = 
|fastställt_som_ett_grundämne_av  = 
|namngivare                       = 
<!-- ISOTOPER -->
|isotoper_ref                     = 
|isotoper                         = 
<!-- SÄKERHETSINFORMATION -->
|säkerhetsinformation_ref         = 
|säkerhetsdatablad                = 
|Sigma-Aldrich                    = 
|GHS-ref                          = 
|GHS-symboler                     = 
|H-fraser                         = 
|EUH-fraser                       = 
|P-fraser                         = 
|faroref                          = 
|farosymboler                     = 
|R-fraser                         = 
|S-fraser                         = 
|NFPA704                          = 
|MAK                              = 
|toxikologiska_data               = 
|flampunkt                        = 
|brandpunkt                       = 
|självantändningspunkt            = 
|radioaktiv                       = 
|övriga_faror                     = 
}}

Kod som används för exemplet[redigera wikitext]

{{Grundämne
|atomnummer                       = 1
|tecken                           = H
|grupp                            = 1
|period                           = 1
|block                            = s
<!-- BILDER -->
|bild                             = Hydrogen_discharge_tube.jpg
|bildtext                         = Lila glöd i sitt [[plasma]]tilltånd
|bildstorlek                      = 250px
|emissionsspektrum                = Hydrogen Spectra.jpg
<!-- GENERELLA EGENSKAPER -->
|generella_egenskaper_ref         = 
|ämnesklass_tillägg               = 
|relativ_atommassa                = 1,008 (1,00784–1,00811)<ref>Angegeben ist der von der IUPAC empfohlene Standardwert, da die Isotopenzusammensetzung dieses Elements örtlich schwanken kann, ergibt sich für das mittlere Atomgewicht der in Klammern angegebene Massenbereich. Siehe: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: ''Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report).'' In: ''Pure and Applied Chemistry.'' 2010, S. 1, {{DOI|10.1351/PAC-REP-10-09-14}}.</ref><ref name="IUPAC">[http://www.ciaaw.org/pubs/TSAW2013_xls.xls IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013].</ref>
|utseende                         = Färglös i gasform
|allotroper                       = [[Diväte]] (H<sub>2</sub>)
<!-- FYSIKALISKA EGENSKAPER -->
|fysikaliska_egenskaper_ref       = 
|densitet                         = 0,08988<ref name="GESTIS">{{GESTIS|Name=Wasserstoff|ZVG=7010|CAS=1333-74-0|Datum=12. Juli 2009}}.</ref> g/cm<sup>3</sup> <small>(0 °C; 101,325 kPa)</small>
|densitet2                        = flytande, vid smältpunkten
|densitet2_text                   = 0,07 g/cm<sup>3</sup> (fast: 0,0763 g/cm<sup>3</sup>)
|densitet3                        = flytande, vid kokpunkten
|densitet3_text                   = 0,07099 g/cm<sup>3</sup>
|densitet_enhet                   = nej
|aggregationstillstånd            = [[Gas]]
|smältpunkt                       = 13,99 [[Kelvin|K]] ​(−259,16 [[Grad Celsius|°C]])
|kokpunkt                         = 20,271 K ​(−252,879 °C)
|sublimationspunkt                = 
|trippelpunkt                     = 13,8033 K (−259,3467 °C)<br>​7,041 [[Kilopascal|kPa]]
|kritisk_punkt                    = 32,938 K (−240,212 °C)<br>1,2858 MPa
|molvolym                         = 22,42
|molpotens                        = −3
|värmevärde                       = 
|smältvärme                       = 0,05868
|ångbildningsvärme                = 0,44936
|specifik_värmekapacitet          = 14304
|molär_värmekapacitet             = 28,836
<!-- TABELL 1: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1                       = 
|ångtryck_10                      = 
|ångtryck_100                     = 
|ångtryck_1_k                     = 
|ångtryck_10_k                    = 15
|ångtryck_100_k                   = 20
|ångtryck_kommentar               = 
<!-- TABELL 2: ÅNGTRYCK -->
|ångtryck_1_2                     = 
|ångtryck_10_2                    = 
|ångtryck_100_2                   = 
|ångtryck_1_k_2                   = 
|ångtryck_10_k_2                  = 
|ångtryck_100_k_2                 = 
|ångtryck_kommentar_2             = 
<!-- ATOMÄRA EGENSKAPER -->
|atomära_egenskaper_ref           = 
|atomradie                        = 28
|kovalent-radie                   = 31 ± 5
|van-der-Waal-radie               = 120
|elektronaffinitet                = 72,8<ref name="periodictable.com">{{Webbref|url=http://periodictable.com/Elements/001/data.html|titel=Technical data for Hydrogen|språk=engelska|utgivare=periodictable.com|hämtdatum=3 november 2015}}</ref>
|joniseringspot-1                 = 1312
|joniseringspot-2                 = 
|joniseringspot-3                 = 
|joniseringspot-4                 = 
|joniseringspot-5                 = 
|joniseringspot-6                 = 
|joniseringspot-7                 = 
|joniseringspot-8                 = 
|joniseringspot-9                 = 
|joniseringspot-10                = 
|arbetsfunktion                   = 
<!-- ELEKTRONKONFIGURATION -->
|elektronkonfiguration_ref        = 
|elektronkonfiguration_tillägg    = 
|e-minus                          = 1
<!-- KEMISKA EGENSKAPER -->
|kemiska_egenskaper_ref           = 
|oxidationstillstånd              = '''−1''', '''+1'''
|oxider                           = H<sub>2</sub>O ([[amfoterisk]])
|elektronegativitet               = 2,2
|elektronegativitet_Allen         = 2,3
|normalpotential                  = 0 [[Volt|V]]
<!-- DIVERSE -->
|diverse_ref                      = 
|kristallstruktur                 = [[Hexagonala kristallsystemet|Hexagonal]]
|bild-kristallstruktur            = Hexagonal.svg
|ljudhastighet                    = 1270
|termisk_expansion                = 
|värmeledningsförmåga             = 0,1805
|termisk_diffusivitet             = 
|elektrisk_konduktivitet          = 
|elektrisk_resistivitet           = 1
|magnetism                        = [[Diamagnetism|Diamagnetisk]]<ref>{{cite book|chapter-url=http://www-d0.fnal.gov/hardware/cal/lvps_info/engineering/elementmagn.pdf|chapter=Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds|title=[[CRC Handbook of Chemistry and Physics]]|edition=81st|publisher=[[CRC Press]]|isbn=}}</ref>
|magnetisk_susceptibilitet        = −2,2 × 10<sup>−9</sup><ref>Robert C. Weast (Hrsg.): ''CRC Handbook of Chemistry and Physics''. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bis E-145. Die Werte dort sind auf g/mol bezogen und in cgs-Einheiten angegeben. Der hier angegebene Wert ist der daraus berechnete maßeinheitslose SI-Wert.</ref>
|van_der_Waals_konstant           = 0,02476 Pa m<sup>6</sup> mol<sup>−2</sup> (''a'')<br>26,61 × 10<sup>−6</sup> m<sup>3</sup> mol<sup>−1</sup> (''b'')
|permittivitet                    = 1,228 (flytande vid ''t<sub>v</sub>'')<br>1,000264 <small>(0 [[Grad Celsius|°C]])</small>
|brytningsindex                   = 1,10974 (''n''<sub>D</sub> vid <sub>''t<sub>v</sub>''</sub>)<br>1,00001396 (''n''<sub>D</sub>)
|ytspänning                       = 
|bandgap                          = 
|curiepunkt                       = 
|néelpunkt                        = 
|brottgräns                       = 
|youngs_modul                     = 
|skjuvmodul                       = 
|kompressionsmodul                = 
|poissons_konstant                = 
|hårdhet                          = 
|vickers_hårdhet                  = 
|brinells_hårdhet                 = 
<!-- IDENTIFIKATION -->
|identifikation_ref               = 
|CAS                              = 1333-74-0
|EG                               = 215-605-7
|gmelin                           = 
|NSC                              = 
|pubchem                          = 783
|ATC                              = 
|ChEBI                            = 
|UN                               = 
|SMILES                           = 
|InChI                            = YZCKVEUIGOORGS-UHFFFAOYSA-N
|RTECS                            = MW8900000
<!-- HISTORIA -->
|historia_ref                     = 
|namnursprung                     = 
|förutsägelse                     = 
|upptäckt                         = [[Henry Cavendish]]<ref name="Nostrand">{{cite encyclopedia| title=Hydrogen| encyclopedia=Van Nostrand's Encyclopedia of Chemistry| pages=797–799| publisher=Wylie-Interscience| year=2005| isbn=0-471-61525-0}}</ref><ref name="nbb">{{cite book| last=Emsley| first=John| title=Nature's Building Blocks| publisher=Oxford University Press| year=2001| location=Oxford| pages=183–191| isbn=0-19-850341-5}}</ref> (1766)
|första_isolation                 = 
|upptäckt_och_första_isolation    = 
|fastställt_som_ett_grundämne_av  = 
|namngivare                       = [[Antoine Lavoisier]]<ref name="Stwertka">{{cite book| last=Stwertka| first=Albert| title=A Guide to the Elements| publisher=Oxford University Press| year=1996| pages=16–21| isbn=0-19-508083-1}}</ref> (1783)
<!-- SÄKERHETSINFORMATION -->
|säkerhetsinformation_ref         = 
|säkerhetsdatablad                = 
|Sigma-Aldrich                    = 00473
|GHS-ref                          = <ref name="CLP_7010"/>
|GHS-symboler                     = {{GHS-tabell|02|04}}
|H-fraser                         = {{H-fras|220|280}}
|EUH-fraser                       = 
|P-fraser                         = {{P-fras|210|377|381|403}}
|faroref                          = <ref name="CLP_7010"/>
|farosymboler                     = {{Farotabell|F+}}
|R-fraser                         = {{R-fras|12}}
|S-fraser                         = {{S-fras|2|9|16|33}}
|NFPA704                          = {{NFPA 704|Hälsa=3|Eldfarlighet=4|Reaktivitet=0|Andra=}}
|MAK                              = 
|toxikologiska_data               = 
|flampunkt                        = 255,15 K (−18 °C)
|brandpunkt                       = 
|självantändningspunkt            = 808,65 K (535,5 °C)
|radioaktiv                       = 
|övriga_faror                     = 
}}

Källor[redigera wikitext]

  1. ^ Angegeben ist der von der IUPAC empfohlene Standardwert, da die Isotopenzusammensetzung dieses Elements örtlich schwanken kann, ergibt sich für das mittlere Atomgewicht der in Klammern angegebene Massenbereich. Siehe: Michael E. Wieser, Tyler B. Coplen: Atomic weights of the elements 2009 (IUPAC Technical Report). In: Pure and Applied Chemistry. 2010, S. 1, doi:10.1351/PAC-REP-10-09-14.
  2. ^ IUPAC, Standard Atomic Weights Revised 2013.
  3. ^ Förteckning över Wasserstoff i substansdatabasen GESTIS av IFA. Läst 12. Juli 2009. (JavaScript krävs).
  4. ^ ”Technical data for Hydrogen” (på engelska). periodictable.com. http://periodictable.com/Elements/001/data.html. Läst 3 november 2015. 
  5. ^ ”Magnetic susceptibility of the elements and inorganic compounds”. CRC Handbook of Chemistry and Physics (81st). CRC Press. 
  6. ^ Robert C. Weast (Hrsg.): CRC Handbook of Chemistry and Physics. CRC (Chemical Rubber Publishing Company), Boca Raton 1990, ISBN 0-8493-0470-9, S. E-129 bis E-145. Die Werte dort sind auf g/mol bezogen und in cgs-Einheiten angegeben. Der hier angegebene Wert ist der daraus berechnete maßeinheitslose SI-Wert.
  7. ^ ”Hydrogen”. Van Nostrand's Encyclopedia of Chemistry. Wylie-Interscience. 2005. ss. 797–799. ISBN 0-471-61525-0. 
  8. ^ Emsley, John (2001). Nature's Building Blocks. Oxford: Oxford University Press. Sid. 183–191. ISBN 0-19-850341-5. 
  9. ^ Stwertka, Albert (1996). A Guide to the Elements. Oxford University Press. Sid. 16–21. ISBN 0-19-508083-1. 
  10. ^ [a b] Ur CLP-förordningen gällande CAS-Nr. 1333-74-0 i IFA:s GESTIS-ämnesdatabas (Kräver JavaScript) (ty, en).

Se även[redigera wikitext]

  • {{Kemibox}} – motsvarande faktamall för kemiska föreningar
  • {{Grundämnen}} – fundamental grundämnesinformation som bland annat den här faktamallen utvinner


Källor[redigera wikitext]


Se även[redigera wikitext]

  • {{Kemibox}} – motsvarande faktamall för kemiska föreningar
  • {{Grundämnen}} – fundamental grundämnesinformation som bland annat den här faktamallen utvinner