Malldiskussion:Kommunism

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Det hade varit bra med en diskussion på diskussionsidan för socialismmallen innan sjösättningen av den här mallen. Det finns alltid funderingar på vad som eg. kan kallas vad och den frågan kommer förstås att komma här också, men det är framför allt frågan om hur smart det är att nu ha två delvis överlappande mallar. Är den här mallen tänkt att följas upp genom att ta bort de kommunistrubriker som finns här och bara låta "kommunism" stå i socialismmallen, och i förlängningen göra liknande mallar för andra grenar av socialism eller? Sådant hade varit bra, tror jag, att diskutera innan man låter ersätta en gammal mall med en ny. Bero 30 april 2007 kl. 00.14 (CEST)[svara]

Det här handlar inte om att Socialist mallen ska kaseras. Inte alls. Men Kommunismen är ett så stort ämne så det behöver en egen mall. Socialist mallen är på vag ätt förbättras se Wikipediadiskussion:Projekt arbetarrörelsen. Då kommer de mer kommunistiska ideologierna osv finnas i denna och inte i Mall:Socialism. En mall Marxism kan också vara på väg. Frederico 30 april 2007 kl. 11.55 (CEST)[svara]

Peter kropotkin kommunist[redigera wikitext]

peter var kommunist. låt det stå kvar Stolpskott 23 juni 2008 kl. 02.22 (CEST)[svara]

Kropotkin var en anarkist vilket står teoretiskt ganska nära kommunismen. Men en uttalad kommunist var han inte. Därför tycker jag att han inte bör vara med. Passar bättre i anarkist mallen. Frederico 23 juni 2008 kl. 11.54 (CEST)[svara]
Herrskapsanarkisterna, som Lenin kallade dom, stod milsvida från kommunismen. Teoretiskt som praktiskt. Det kan du erinra dej om du bara läser wiki-artikeln om Kropotkin. Den kommunistiska teorin handlar bland annat om byggandet av proletariatets diktatur, om partiets roll i revolutionen, om försvaret av den nationella självständigheten osv. I allt detta förnekade dessa småborgerliga socialister den marxistiska ståndpunkten. Polemiken mellan dom vetenskapliga socialisterna (kommunisterna) och dom utopiska socialisterna (anarkister och diverse andra småborgerliga riktningar) kan du ta del av genom att studera både Marx', Engels', Lenins och Stalins skrifter. Hedman 23 juni 2008 kl. 13.11 (CEST)[svara]
Den kommunism du skriver om är den marxist-leninistiska grenen. Karl Marx och Friedrich Engels var lagd mer åt det frihetliga hållet och förespråkade inte någon partis roll i revolutionen eller nationell självständighet. MArx och Engels ville inte att det skulle finnas något parti som ledde proletariatet till segern, de ville att de aktiva och intellektuella kommunisterna skulle lära ut den arbetande massan om klasser och kapitalismen osv för att de skulle skapa en revolution. Sen förespråkade de inte heller någon nation överhuvudtaget, de menade att revolutionen måste vara internationell. Eftersom det inte går att bygga kommunism i ett land. Marx och Engels Kommunism och Bakunin och Kropotkins anarkism ligger nära varandra teoretiskt. Däremot finns det en rad delar som skiljer dom åt, liksom Marx och Engels tankar skiljer sig på vissa punkter mot Marxism-leninistiska inriktningen.
Anledningen varför Kropotkin inte ska vara med är att han varken kallade sig för kommunist utan anarkist i första hand. Både Lenin och Stalin allade sig kommunister, även om det finns många åsikter om den sitnämnde var det eller inte. Frederico 23 juni 2008 kl. 13.45 (CEST)[svara]
Ordet "frihetlig" är ett luddigt begrepp som ingen direkt kan förklara. Såvitt jag förstår är det ett begrepp som dom utopiska socialisterna numer använder om sej själva. Om vi kan vara överens om den definitionen var Marx och Engels knappast frihetliga. Dom var vetenskapliga socialister, dom analyserade verkligheten, beskrev hur den ser ut och vilka krafter som verkar. Dom ställde sej på proletariatets sida i klasskampen och förespråkade dess sammanslutning på klasskampens grund. Dom förespråkade kapitalismens avskaffande och upprättandet av övergångsstadiet proletariatets diktatur. I allt detta skiljer dom sej åt från dom s k frihetliga.
Angående deras inställning till proletariatets parti vittnar väl enbart titeln på deras mest kända verk om deras uppfattning och praktik. (Se Manifestet)
I frågan om den nationella självständigheten är dom två pionjärerna som mest missuppfattade. Men den nationella frågan diskuterades även på deras tid och även då fanns det socialister som förnekade nationens betydelse. Så här skriver Marx i ett brev till Engels 1886. Han refererar till den schism han haft med anarkisterna i Internationalen:
"I går ägde i Internationalens råd en debatt rum om det nuvarande kriget. /.../ Diskussionen utmynnade, som man också kunde vänta, i frågan om "nationaliteterna" och vår inställning till dem. /.../ Representanterna för "det unga Frankrike" (icke arbetare) framförde den ståndpunkten, att alla nationaliteter och nationerna själva är föråldrade fördomar. /.../ Engelsmännen skrattade mycket, då jag började mitt anförande med att säga, att vår vän Lafargue och andra, vilka avskaffat nationaliteterna, talar till oss på franska, dvs på ett språk som 9/10 av de församlade inte förstod. Vidare antydde jag att Lafargue, utan att själv vara medveten därom, med förnekandet av nationaliteterna tycktes mena, att de skall absorberas av den franska mönsternationen."
Vidare menade Marx och Engels aldrig nånsin att revolutionen måste vara internationell, dvs världsomspännande. Tvärtom hävdar dom i Manifestet att: "Proletariatets kamp mot bourgeoisin är att börja med till formen, om än inte till innehållet, en nationell kamp. Varje lands proletariat måste naturligtvis först bli färdigt med sitt eget lands bourgeoisi."
Vidare förespråkade Marx och Engels Irlands rätt att avskilja sej från Storbritannien samt fördelen i att dom små tyska staterna sammanslöt sej i en nationalstat.
Denna den proletära internationalismens inställning till den nationella frågan innebar knappast att Marx och Engels ansåg att kommunismen gick att bygga i ett land. Det har ingen marxist nånsin hävdat. (Här skulle vi kunna resonera vidare om en annan missuppfattad marxist, men det tar vi en annan dag). Hedman 23 juni 2008 kl. 15.44 (CEST)[svara]
Ja Marx och Engels var vetenskapliga socialister och inte utopiska. Men frihetlig och utopisk är långt ifrån synonymer.
Angående partiet så var inte Marx och Engels emot kommunistiska partiet eller organisationer, de medverkade i ett par själva. Däremot är deras syn på partiets roll under revolutionen anorlunda mot Lenins. Marx och Egnels ville inte att partiet skulle vara ett avantgarde under revolutionen. Inom marxism-leninismen och leninismen är partiets roll att verka som ett avantgarde som ska leda revolutionen.
Angående nationaliteterna så bevisar ditt brev inte att marx var emot en nationell självständighet. Däremot bevisar det att han var emot de franska representanternas sätt att framföra sina antinationalistiska åsikter, som de gjorde på franska. Detta verkar marx mena att det skulle leda till att den proletära kampen blev fransk inte internationell. Detta verkar också vara under pariskommunen, så det kan också vara den han inte ville att den skulle bli någon fransk mönsternation för kommande revolutioner. Eller har jag fel i min tolkning?
Jag skulle gärna veta mer specefikt vilket brev du har citerat, jag kan nämligen inte hitta det. Det kan omöjligen ha skrivits 1886 då både Marx, Internationalen och Pariskommunen(kriget) var borta. Kanske det finns digitaliserat?
Jag tycker det citat du drog ut ur det kommunistiska manifestet kan bevisa Marx åsikt "Proletariatets kamp mot bourgeoisin är att börja med till formen, om än inte till innehållet, en nationell kamp. Varje lands proletariat måste naturligtvis först bli färdigt med sitt eget lands bourgeoisi." Alltså kampen är, till att börja med, till formen nationell men inte innehållet utav den. När varje nations proletariat, till en början, segrat så inleds byggandet av kommunism. Därmed är Marx emot byggandet av socialismen i ett land. Och eftersom innehållet inte var det samma som den nationella formen så betyder detta kanske att kommunismen är internationell?
När proletariatet har segrat i alla länder är väl knappast några sådana administrativa uppdelningar som under bourgeoisins tid. Däremot kommer andra att uppstå.
Angående Stalin så tror jag att du förstår min åsikt. Men som sagt det här är inte rätt tillfälle. Frederico 23 juni 2008 kl. 16.52 (CEST)[svara]


Nog skiljer sej den konkreta uppfattningen om partiets roll mellan Marx-Engels och Lenin-Stalin. Så väl på den punkten som angående imperialismen. Detta har konkreta och reella orsaker som ska sökas i deras samtid. För analyserade sin samtid gjorde alla dessa fyra marxister, som dom dialektiska materialister dom var. Under Marx-Engels' dagar hade inte kapitalismen inträtt i sitt imperialistiska stadium. Så kunde då inte nyss nämnda herrar göra någon analys av imperialismen. För Lenin-Stalin var det annorlunda och därmed la dom mer vikt vid analyserandet av imperialismen än tidigare generations marxister hade gjort.
På samma sätt kan vi se på synen på partiet. Under Marx-Engels dagar var arbetarklassen inte i rörelse på samma sätt som den blev under 1900-talet, under imperialismens epok. Därför utvecklade Lenin sin teori om partibygget. Långt efter Marx död. Inte på ett omarxistiskt sätt - tvärtom! Han analyserade - med hjälp av den den dialektiska materialismen - vilken väg arbetarklassen bör gå för att tillskansa sej makten så snabbt, effektivt och smärtfritt som möjligt. Detta med hjälp av en kampstab, ett avantgarde. Lenin hävdar, med all rätt, att allt förnekande av kampstabens betydelse är ett knäfall för spontanismen och spontanism kan aldrig leda till proletariatets diktatur. Detta ställer inte Marx-Engels ett dugg närmre dom småborgerliga socialisterna i sina teorier.
Din tolkning av brevcitatet är alldeles galet. Marx raljerade med anarkisterna därför att dom inte insåg nationernas realitet. Han hade kunnat göra precis samma anmärkning angående deras språk vilket språk dom än talade. Det finns ju inget världsspråk.
Den marxistiska inställningen till nationerna är att dom är en realitet som måste tas i beaktande. Förnekar man nationerna ställer man sej egalt till exempelvis Englands underkuvande av Irland och därmed blundar man för den nationella chauvinism som uppstår vid varje nationellt förtryck (både bland arbetarna i dom underkuvade länderna samt bland arbetarna i dom förtryckande länderna).
Observera att citatet är från 1866 och inte som jag - felaktigt - skrev; 1886. Det finns återgivet i Lenins Om nationernas självbestämmanderätt från 1914.
Din tolkning av manifest-citatet är måhända ännu mer galet. Marx-Engels menar naturligtvis att socialismen och proletariatets diktatur byggs direkt efter borgarklassens störtande och, eftersom varje nation har en olikmässig utveckling, kommer socialismen att byggas i olika takt i olika länder.
Någon har i min ungdom påpekat att den marxistiska inställningen till världsrevolutionen är att det är troligare att alla, inblandade i en gruppsexakt, får orgasm samtidigt än att alla nationer samtidigt störtar sin bourgeoisi.
Till sist vill jag påpeka att nationerna icke är administrativa uppdelningar. Staterna är det - ej nationerna. Stalin definierade nationer så här: "En nation är en historiskt uppkommen, varaktig gemenskap beträffande språket, territoriet, det ekonomiska livet och den mentalitet, som kommer till uttryck i den gemensamma kulturen."
Jag hävdar att denna definition från 1913 håller och att alla nationer därmed ska ges rätten att själva bestämma sitt öde - till fördel för klasskampen och den proletära internationalismen och till den nationella chauvinismens nackdel.
Ett sista påpekade av privat karaktär: jag är ledig denna vecka, så efter att jag tryckt på "spara" kommer jag sätta mej på cykeln och trampa ner till puben där jag troligtvis kommer tillbringa kvällen klämandes Sofiero. Ämnar du fortsätta polemiken kommer mitt svar komma, antingen en inatt, en aning luddigt, eller imorrn, en aning segt. Hedman 23 juni 2008 kl. 18.10 (CEST)[svara]
Ursäkta att mitt svar dröjde, det är så att jag vart på en liten avslutningsfest med några från den gammla klassen.
Men jag har iallafall tagit mig tid att läsa på lite angående Marx och nationerna. Det jag kan säga är att du har haft rätt i att Marx inte var emot nationer som nation. Däremot pratar han inte om någon "nationers självbestämmanderätt" utan mer "lokalt självstyre". Med lokalt styre syftar han på de självstyrande kommuner som skulle upprättas i ett kommunistiskt samhälle. Fokuset ligger mer på kommunerna än nationerna, men nationerna existerar i Marx tänkande.
Kommunens författning har missuppfattats som ett försök att ersätta den enhet av stora folk som, om ock ursprungligen åstadkommen med våld, dock numera blivit en viktig faktor för den samhälliga produktionen, med ett förbund av småstater, sådant som Montesquieu och girondisterna drömde om., så skriver Marx i pariskommunen. Det var en liknande missuppfattning jag har haft.
Däremot så är teorin om avantgardet på gränsen för totalitär för att fungera tror jag. "Arbetarklassens frigörelse måste vara dess eget verk" som Marx skrev till Internationalen. Se bara hur det politiska styrelseformen i Sovjetunionen blev. Även om avsikten att skapa en enpartistat aldrig fanns 1917 så blev centraliseringen kring detta avantgarde(bolsjevikerna) för stor.
Angående Imperialismen så var det ju inte så att Marx inte såg och kritiserade detta fenomen inom kapitalismen. "Imperialismen är den mest prostituerade och samtidigt den mest avskyvärdaste formen av denna statsmakt som skapats av det uppåtsträvande borgerliga samhället som ett verktyg för dess egen befrielse från feodalismen och som det fullt utvecklade bourgeois-samhället hade förvandlat till ett verktyg för kapitalets förslavande av arbetet." så skrev han i Pariskommunen.
Självklart menar jag inte att revolutionen skulle uppkomma samtidigt över hela världen. Men som vi lärt av historien kommer sällan ett uppror eller resning enbart i ett land, se på revolutionerna vid 1789, 1848, 1917, 1968 och även 1989. Det jag menade är att om revolutionen ska lyckas måste den spridas så fort som möjligt. Bygget kan börja, men endast till en viss gräns under tiden revolutionen endastr segrat i ett fåtal delar. Men man kan aldrig nå längre än att riva ner det borgerliga samhället om det finns kapitalistiska samhällen bredvid. Frederico 25 juni 2008 kl. 18.15 (CEST)[svara]
Marx' undandrog sej från att skriva "recept för framtidens soppkök" som han själv uttryckte sej. Så har han, såvitt jag vet, knappast förordat småkommuner i ett framtida statslöst samhälle. Vad poängen i detta skulle vara har jag svårt att förstå.
Fortfarande undandrar du dej exemplet Englands underkuvande av Irland, som Marx menade skapade nationell chauvinism (både på Irland och i England), varför irländarna måste slå sej fria, först från imperiets förtryck, sedan från den inhemska bourgeoisins förtryck. En kamp som går hand i hand. Detta är ett ställningstagande för nationernas rätt att själva bestämma sitt eget öde, ett ställningstagande som varje verklig vänster tar.
Varför partiets roll som avantgarde skulle vara totalitär förstår jag inte. Historien visar att det är just med partiets ledande roll i revolutionen som den har lyckats. Spontanistiska uppror slås lätt ned av en mycket välorganiserad statsapparat. Detta såg Lenin och dom ryska bolsjevikerna och utvecklade då teorin om partiets roll som avantgarde. Revolutionen segrade.
Att revolutionen kan segra och att arbetarklassen kan befästa sin makt på spridda platser runt om i världen visar ju historien. Så byggs ju socialismen i olika länder runt om i världen och har även byggts på fler platser. Naturligtvis under oerhört svåra förhållanden; förhållanden som skulle vara lättare om borgarklassen i alla länder störtats. Detta har dock inte varit fallet och den situationen går inte att tänka fram. Det gäller för alla länders socialister att störta sin egen bourgeoisi och därefter ta upp kampen mot privategendomens system, för att kunna befästa proletariatets makt. Detta är den materialistiska uppfattningen, fritt från all idealism, allt testuggeri och allt drömmeri. Hedman 26 juni 2008 kl. 15.00 (CEST)[svara]
Om du läser Karl Marx bok Pariskommunen(som jag också citerade i det föregående inlägget) från 1871 så ser du att Marx förespråkade ett "lokalt självstyre" där "kommunen skall vara den politiska formen även för den minsta by". Senare står det "Nationens enhet skulle inte brytas utan tvärtom organiseras genom kommunförfattningen."
Självstyre från grannländer och imperier osv. är ju en självklarhet om nationer existerar. Men eftersom jag hade missförstått Marx uppfattning om nationerna så hade jag också en felaktig uppfattning om hans syn på "nationellt självstyre". Men det jag menade i föregående inlägg var att det han skriver om är mer lokalt självstyre då hans fokus ligger i slutändan på lokalt (såsom kommuner) än nationellt. Men visst erkänner jag att han var för nationellt självstyre också, även om jag aldrig läst att han användt det uttrycket.
Angående partiet så är min åsikt delad. Visst är det mer effektivt att ha ett avantgarde i revolutionsstadiet. Men man bör akta sig för den centralisering och totalitär yttrandefrihet så kan uppstå. Där har vi Sovjetunionen liksom alla övriga marxist-leninistiska stater som exempel. Där använde man ett avantegarde och tog makten, samtidigt som länderna utvecklade sig till totalitära stater. Varken något lokalt eller nationellt självstyre då det mesta styrdes via varken den självutnämnda regeringsmakten eller Moskva samt till en viss del Peking.
Det är drömmeri att kunna utveckla socialism och kommunism där varken landet är industrialiserat (som marxism-leninismen på flera platser försökt vilken orsakat stort mänskligt lidande) eller i en region. Däremot säger jag inte att en världsrevolution kommer uppstå en dag av sig självt globalt. Men det är nödvändigt att stora delar av den industrialisrede världen har lyckats. Frederico 26 juni 2008 kl. 18.05 (CEST)[svara]
Jag har ingenting att säga emot när det gäller det beaktande man måste ha när proletariatets erövrar den politiska makten. Erfarenheterna visar att revolutionen kan vridas ur händerna på arbetarklassen. Det gäller att ständigt nagelfara alla slags maktorgan och ständigt vara på vakt mot byråkratism. Där är vi överens. Alla världens kommunister känner till farorna med bristande demokrati och jag tycker att Kommunistiska Partiets ordförande Anders Carlsson uttryckt det väl i Staten och demokratin:
"Socialismen är inte bara genuint demokratisk till hela sin karaktär, har inte bara folkflertalets makt som bärande idé, utan den kan dessutom inte överleva utan demokrati, utan folkflertalets engagemang och aktiva deltagande i den politiska processen och i den dagliga förvaltningen av samhällsfunktionerna. Detta måste understrykas. Demokratin är livsnödvändig för socialismen, ty utan demokrati förfaller socialismen i byråkratism, i den bevisligen livsodugliga form som gått till historien som realsocialism." Hedman 27 juni 2008 kl. 09.25 (CEST)[svara]
Visst är det så. Lenin var måhända själv den första personen som upptäckte detta problem. Däremot så åtgärdade ju knappast Stalin detta problem. Under hans styre blev ju Sovjetunionen ett av de mest byråkratiska länderna i världen, samtidigt som man försöljde och fängslade allt och alla som hade den minsta åsikt om styret. Militären blev en av statsmaktens största utgifter, Marx skrev ju själv att den "stående hären på landet skulle ersättas med en folkmilis med ytterst kort tjänstetid". Att nämnas ska också det lägersystem som uppsattes under dennes tid, GULAG, som bara har en jämlik i världshistorien. Detta var ju fascistledaren Adolf Hitler.
Att nämnas i detta sammanhang är ju det att vid Sovjetunionens bildande 1922 så fanns det två sidor i debbatten. En sida som ville att alla länder skulle förenas i en stor Sovjetstat(stalins med fleras linje) och den andra att man skulle skapa en union mellan de sovjetiska staterna där alla hade fritt utträde(Lenins linje). Det blev ju den andra, som säkrade den nationella självbestämmanderätten till viss del.
Stalin är ju den man som du och ditt parti hyllar. Jag kan inte riktigt få ihop det med Anders Carlssons citat ovan, som jag tycker var förvånansvärt bra. Hur ställer du dig till Stalins gärningar i Sovjetunionen?
Jag har aldrig läst något av Stalin så jag kan inte uttala mig om denna persons teoretiska sida. Men vad jag hört så var detta inte hans styrka. Se tillexempel marxologen David Riazanovs utalande angående Stalin på en partikongress: "Sluta med det där, Koba, innan du gör dig löjlig. Vi vet allihop att det teoretiska inte precis är din starka sida." Han skrev ju också enbart ett enstaka teoretiska verk.
Sedan kan man ju också ta hänsyn till att Lenins önskan var att Stalin skulle avlägsnas från maktpositionerna som han innehöll. Enligt Lenin var Trotskij en mer värdig efterträdare. Men efter Lenins död och Stalins egentliga maktövertagande utvisades ju Trotskij och hans idéer och person blev lika tabuartat i Sovjet som Marx i Nazityskland. Hur ställer du/ni er till det? "Frihet är också frihet för oliktänkande" som Rosa Luxemburg skrev.
Jag är inte speciellt inläst på Rosa Luxemburgs idéer men följande citat tycker jag stämmer ganska väl hur socialismen har praktiserats (Kautskys socialdemokrati och Lenin/trotskijs senare kallad marxism-leninism): "Grundfelet i Lenins och Trotskijs teori är just det, att de liksom Kautsky ställer diktaturen i motsättning till demokratin. "Diktatur eller demokrati" lyder frågeställningen såväl hos bolsjevikerna som hos Kautsky. Han bestämmer sig naturligtvis för demokratin och närmare bestämt den borgerliga demokratin, eftersom han ju framställer den som alternativet till den socialistiska omvälvningen. Lenin-Trotskij bestämmer sig tvärtom för diktaturen i motsats mot demokratin och därmed för en handfull personers diktatur, d.v.s. för diktaturen efter borgerligt mönster. Det är två motsatta poler, båda lika långt avlägsna från den verkliga socialistiska politiken.[...] Det är proletariatets historiska uppgift, när det kommer till makten, att i stället för den borgerliga demokratin skapa socialistisk demokrati, inte att avskaffa all demokrati. Men socialistisk demokrati börjar inte först i det utlovade landet, när grunden för den socialistiska hushållningen har lagts, som färdig julklapp åt det tappra folket som under tiden har understött den lilla klicken socialistiska diktatorer. Socialistisk demokrati börjar genast med rivningen av klassväldet och uppbygget av socialismen. Den börjar i det ögonblick då det socialistiska partiet erövrar makten. Den är intet annat än proletariatets diktatur." från hennes bok Den Ryska Revolutionen från 1918 [1]. Frederico 27 juni 2008 kl. 15.04 (CEST)[svara]
Jag var övertygad om att diskussionen var slut i o m mitt förra inlägg, där jag konstaterade att vi var överens om vikten av demokrati under socialismen. Sovjetunionen är ett ämne man skulle kunna diskutera i flera dygn i sträck. Dock - nu är det fredageftermiddag och jag sitter och grundar med en gin och tonic. Jag diskuterar gärna Sovjet med dej på msn istället. (hedmanmagnus at hotmail). Efter helgen. Jag vill dock konstatera att en av Sovjetunionens största nackdelar var dess brist på demokrati, vilket bland annat berodde på en växande byråkratism. Detta konstaterade även Stalin nåt år innan han dog; han bekämpade denna utveckling.
En bekväm socialist, som trivs bäst på sin studiekammare, förkastar naturligtvis Sovjetunionen. En marxist är dock sällan bekväm av sej. Sovjetunionens existens, både dess positiva och negativa sidor, ger oss en enorm källa av kunskap och erfarenhet att ösa ur. Ovärderligt den dag vi bygger socialismen i vårt land. Tills vidare: skål! Hedman 27 juni 2008 kl. 16.51 (CEST)[svara]

Att kommunismen är, till viss grad i alla fall, anarkistisk ser man genom att flera moderna anarkister/syndikalister tolkar flera av marx texter som frihetliga. Boken Att läsa kapitalet politiskt är ett exempel på detta. //moralist 6 juli 2008 kl. 19.33 (CEST)[svara]

Det där var väl ändå subjektivism av värsta sort... Hedman 7 juli 2008 kl. 08.51 (CEST)[svara]
"anarkokommunism - företräds främst av Michail Bakunins och Pjotr Kropotkins " se anarkokommunism, kropotkin ska vara med här. kommunismen är statslös och klasslös, den kommunistiska rörelsen bygger kommunismen inte nödvändigtvis partiet Herr X (D) 24 november 2008 kl. 12.57 (CET)[svara]
Men "anarkokommunism" (alltså anarkism) är inte desamma som kommunism - oavsett fikonspråk. Den kommunistiska ideologin handlar om vägen till det klasslösa samhället. Den ideologin delar inte kommunisterna med anarkisterna. Även en sentimental sosse kan nån gång visionärt svamla om det klasslösa samhälle. Det gör inte denna sosse till en kommunist. Kropotkin bör stå med lika lite som Gunnar Sträng. Hedman 24 november 2008 kl. 14.55 (CET)[svara]
Kommunismen är ett samhällsstadie inte ett medel som du verkar tro. kommunismen är det klasslösa statslösa samhället. Anarkokommunism är anarkistisk kommunism. Stalin har ju knappast nåt med kommunismen att göra. En muppig jävla diktator som således knappast var arbetarklass. Alla marxister (iaf inte dom knäppa) inser att det är arbetarklassen måste frigöra sig till kommunism själv, inte någon diktator som retoriskt bekänner sig till det kommunistiska förstadiet socialismen. Herr X (D) 24 november 2008 kl. 22.23 (CET)[svara]
Varför måste jag upprepa det redan sagda? Kommunismen ä r ideologin om vägen till det klasslösa samhället. Det räcker inte att filosofera om en värld utan klasser för att bli kommunist. Således är varken anarkism eller reformism eller socialdemokratism kommunistiska ideologier, oavsett luddigt "slutmål". För övrigt har väl knappast Stalin nåt att göra med denna diskussion? Hedman 25 november 2008 kl. 14.01 (CET)[svara]
Stalin och Mao står med i mallen så jovisst, det har dom visst. Kommunismen är ett samhällsstadie, leninism, trotskism, maoism, autonoma, med flera är olika vägar till kommunism. klasslösheten är en del av kommunismen, kommunism>kommun>gemensam> äga saker gemensamt. Kropotkin ska vara med för att han var kommunist Herr X (D) 25 november 2008 kl. 14.11 (CET)[svara]
Då får man väl diskutera Stalin och Mao för sej - om du nu har nån som vill diskutera med dej. Kropotkin var anarkist och ska därmed inte stå med. Nånstans får man dra gränsen. Ska du ha med Gunnar Sträng och Branting också? Bakunin och Max Stirner då? Hedman 25 november 2008 kl. 15.18 (CET)[svara]
Gunnar sträng och branting, nej... bakunin? eventuellt, max stirner nej. Jag har aldrig hävdat att kropotkin inte var anarkist. jag hävdar att han även är kommunist. Herr X (D) 25 november 2008 kl. 15.30 (CET)[svara]
Går inte argumenten fram? Hade inte nämnda herrar en vision om ett klasslöst samhälle? Hedman 25 november 2008 kl. 17.28 (CET)[svara]
Förmodligen inte... men det kommer aldrig kunna bevisas. Däremot så kan finns det ingen som ifrågasätter att de skrev om det. så på pappret så tillhör väl dessa diktatoriska mördare den skaran. Hur som helst så är kropotkin kommunist (och även anarkist) och ska därför vara med i listan över kommunistter eftersom han är ganska viktig för kommunismens utveckling. du kan klart och tydligt läsa under anarkokommunism hur det står till på den fronten. Herr X (D) 25 november 2008 kl. 17.46 (CET)[svara]
Javisst var Peter Kropotkin anarkistisk kommunist, Hedman. Det har han varit sedan 1872, betydligt längre än Mao m.a.o. Herr X har rätt och Hedman har inte bara fel utan helt fel. Det blir till att gå in i sin kammare och läsa på. Vi som står på principiellt samma sida i klasskampen skall inte bekämpa varandra. Om Hedman är missnöjd ska han vända detta missnöje mot Staten & Kapitalet, inte mot andra socialister. S.J. 26 november 2008 kl. 00.29 (CET)[svara]
Argumenten är sagda. Kropotkin är inte kommunist. Inte heller Branting. Inte Gunnar Sträng. En anarkist är en anarkist är en anarkist. Hedman 26 november 2008 kl. 02.01 (CET)[svara]
Ja du säger de toch jag säger det. om han var anarkist har inte med saken att göra, han var kommunist det är det som är det intressanta. Han var anarkist, ja. Ingen hävdar något annat. Det intressanta i diskussionen är att han var anarkokommunist, frihetlig kommunist... KOMMUNIST. Herr X (D) 26 november 2008 kl. 15.06 (CET)[svara]
Nu ska inte Hedman vara monoman. Det duger inte att upprepa sina (felaktiga) påståenden. Inget är givet utan ett bra argument, och det har Hedman inte presterat. (Med "bra argument" menar jag inte i första hand att alla utom H. är småborgare). Detta problem har en enkel lösning: Låt Kropotkin vara med både i Anarkistmallen och i Kommunistmallen! (Eller den övergripande Socialistmallen, då.) Rättvisare än så blir det inte. Ska vi bråka om såna futiliteter så missar vi kanske revolutionen som pågår utanför fönstret:) S.J. 28 november 2008 kl. 10.31 (CET)[svara]

Byta mall?[redigera wikitext]

Skulle denna ganska mastiga mall i artikeln högerkant kunna bytas ut mot en vanlig navigationsbox, som {{historia}}? Det skulle öppna upp för att få in mer bilder i de artiklar den ligger på. hejkompis (disk) 23 december 2009 kl. 20.54 (CET)[svara]

Radering ur mallen[redigera wikitext]

Jag tog bort Vänsterpopulism och Vänsterextremism ur mallen av den enkla anledningen att den första inte utgår ifrån kommunism. Den bör vara en egen mall; vänsterpopulism kan göras av allt från socialliberaler och vänster ut. Sist jag tittade var inte socialliberaler kommunister, däremot kan som sagt kommunism göra vänsterpopulism, men långt ifrån all kommunism är vänsterpopulistisk (jag skulle vilja påstå att det förmodligen är en minoritet, åtminstone om vi tänker öststatsdiktaturerna och den så kallade realsocialismen). Vad gäller den andra råder samma förhållande till kommunismen och därför ska den inte heller ligga i mallen. Vänstextremism bör ha en egen mall där förvisso kommunism och även annat kan ingå. All kommunism är trots allt inte vänsterextrem, se exempelvis eurokommunism. dnm (d | b) 11 april 2015 kl. 02.38 (CEST)[svara]

Men innan vi springer iväg och skapar mallar som "Vänsterextremism", "Högerextremism" och dylikt, så borde vi istället skapa en mall som heter "Politisk extremism" där dessa två har varsina avsnitt. dnm (d | b) 11 april 2015 kl. 03.00 (CEST)[svara]
Nya vänstern kan utgå. Dock borde de andra som du tog bort kunna ingå. Inte för att det nödvändigtvis råder konsensus om att de har specifikt med kommunism att göra, utan för att de kvalificerar sig som såsom relaterade ämnen. Chicbyaccident (diskussion) 11 april 2015 kl. 18.20 (CEST)[svara]
Nej. Exempelvis har "Kulturmarxism" absolut ingenting med kommunism att göra. Det är en högerextrem konspirationsteori och inget annat.
Vänsterpopulism är något som liberaler kan pyssla med, varför det begreppet inte ska ingå i denna mall (om den ska ingå här bör den rimligtvis ingå i samtliga mallar från liberalism och vänsterut, och högerpopulism ingå i alla mallar från liberalism och högerut). Det är alla gånger bäst att ordna en egen mall, och dör inkludera relevanta organisationer med mera (Vänsterpopulism har tydligare kopplingar till latinska socialistiska rörelser än kommunistiska, som exempelvis i Västeuropa, Östeuropa och Asien). Denna diskussion har vi haft förr med tydligt konsensus, varför du bör gå fram kring detta mycket försiktigt och ödmjukt.
Vänsterextremism har en starkare koppling än vänsterpopulism men långt ifrån självklar. Se som sagt se Eurokommunism eller den svenska och norska kommunismen som exempel. Att klassificera dessa som vänsterextrema är en efterhandskonstruktion. Vänsterextremismen har dessutom mycket tydligare kopplingar till frihetlig socialism än kommunism. dnm (d | b) 11 april 2015 kl. 18.57 (CEST)[svara]
"relaterade ämnen" skall stå i artiklarna under "se även" och inte bankas in i en mall så det ser ut som om det är en del av det mallen handlar om. Begreppet politik är också relaterat till kommunism, men platsar inte heller här. Adville (diskussion) 11 april 2015 kl. 22.07 (CEST)[svara]