Malmöpsalmboken
Malmöpsalmboken (danska: Malmø-salmebogen) var den första danska reformatoriska psalmboken. Den utgavs i två varianter 1528 och 1533, med två olika redaktörer. Psalmboken har fått sitt namn efter att ha getts ut i staden Malmö, som hade en betydande roll för reformationen i Danmark.
Malmö Tidebok/Tidesangbogen (1528)
[redigera | redigera wikitext]Reformationen i Danmark var en process som pågick från 1520-talet till 1540-talet, och utgjorde en del av den protestantiska reformationen i Europa. Formellt bröt Danmark-Norge med katolska kyrkan och etablerade den Danska folkkyrkan år 1536.[1] Nio år tidigare, den 1 juni 1527, hölls den första evangelisk-lutherska gudstjänsten på danska, i Malmö av prästen Claus Mortensen.
Under reformationen började man sjunga psalmer på folkspråken, så även i Danmark. Befintliga latinska psalmer översattes till danska, andra – som till exempel Martin Luthers nyskrivna psalmer – översattes från tyska. Det diktades också en del psalmer på danska, ofta utgivna på lösblad.
Claus Mortensen och Hans Olufsen sammanställde danskspråkiga psalmer och gav 1528 ut den så kallade Malmø-Tidesangbogen, som innehöll totalt 69 psalmer. Boken finns inte bevarad i sin helhet, men man känner till innehållet.
Året efter gav Mortens ut den första översättningen till danska av mässan: Thet christelighe messze embedhe paa dansche. Samma år utkom Malmø-Tidesangbogen på nytt, med ett tillägg av Arvid Pedersen. Samtidigt utgavs Een ny handbog med Psalmer oc aandelige lofsange.
Claus Mortensens liturgiska arbete bestod av psalmer, men man vet inte hur många han själv har översatt, bearbetat eller diktat. Mortensens och Olufsens Malmöböcker från 1528–1529 är början på den evangelisk-lutherska psalmsången på danska. Bland Mortensens verk som blivit bestående finns ett antal psalmer i Kingos Psalmebog från 1699, där Mortensen antingen är psalmförfattare, översättare eller en kombination av de båda:
- Gud Fader, Søn og Helligånd (Kingo nr 48)
- Du være lovet, Jesus Krist (Kingo nr 71)
- Nu er os Gud miskundelig (Kingo nr 91)
- Gud Fader udi himmerig (Kingo nr 108)
- Kom Helligånd, o Herre Gud (Kingo nr 205)
Malmöpsalmboken (1533)
[redigera | redigera wikitext]Christiern Pedersen var boktryckare i Malmö och utgav 1533 den andra Malmöpsalmboken. Titelbladet finns inte kvar, men psalmboken var en reviderad och utvidgad utgåva av Claus Mortensens tidigare psalmsamling kombinerad med en jylländsk samling och eventuellt ytterligare andra.
Christiern Pedersen bearbetade språket, men gjorde inga större ändringar då han uppfattade att sångtexterna redan var kända över hela riket av en bred allmänhet.[a]
Ur Malmöpsalmboken är en psalm representerad i Kingos Psalmebog, nr. 4: Kyrie, Gud Fader i himmerig.
Minst tre psalmer i Malmöpsalmboken är översättningar från ej bevarade svenska förlagor, då de explicit anges vara "udtagne aff thet Swenske Exemplar".[2] Vidare har man identifierat flera psalmer i Malmöpsalmboken (1529), Aftensang (1529)[3] och Malmöpsalmboken (1533) som översättningar från den svenska psalmboken av 1526.[2] Se vidare: Suenska visor eller sånger. Versionen från 1533 är sedan 2025 en del av Sveriges kulturkanon.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ «…Thi ieg fornam ath den menige mand vaar før bewan saa ath siunge oc quede dem almindelige offuer alt riget baade met ord noder oc toner/ Oc kunde dem oc saa mesten parten vden til/ Fordi lod ieg her nu ingen noder sette/ Dog haffuer ieg mangestedis forbedret dansken som de vel see oc mercke som hende læse kunde.» Ungefärlig översättning: Ty jag förnam att gemene man var förr van så att sjunga och kväda dem allmänt över hela riket, både med ord, noter och toner/ Och kunde dem också mestadels utantill / Därför lät jag nu här inga noter sätta / Dock haver jag mångenstädes förbättrat danskan, som de väl se och märka som henne läsa kunna.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Jørgen Kjærgaard, Salmehåndbog bånd I, Det Kgl. Vajsenhus' Forlag 2003
