Malmköping

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Malmköping
Tätort
Flygfoto över östra Malmköping (augusti 2006).
Flygfoto över östra Malmköping (augusti 2006).
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Södermanlands län
Kommun Flens kommun
Koordinater 59°08′N 16°44′Ö / 59.133°N 16.733°Ö / 59.133; 16.733
Area 142 hektar
Folkmängd 2 106 (2015)[1]
Befolkningstäthet 14,83 inv./hektar
Grundad 1785
(som friköping)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Malmköping
Postnummer 642 60, 642 61
Riktnummer 0157
Tätortskod T0796
GeoNames 2692972
Malmköpings läge i Södermanlands län
Red pog.svg
Malmköpings läge i Södermanlands län
SverigesLän2007Södermanland.svg
Wikimedia Commons: Malmköping

Malmköping är en tätort i Flens kommun i Södermanlands län. Orten är belägen cirka 15 km norr om Flen.

I Malmköping finns bland annat Sveriges Lokaltrafikmuseum med bland annat spårvagnar från många av Sveriges spårvägsstäder. Andra museer är Museet Malmahed och ett så kallat naturum.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Boplatslämningar visar att trakten var bebodd redan för 5 000 år sedan. Mest har dock Malmköping präglats av regementet som hade sin övningsplats här. Orten är ursprungligen uppvuxen kring försvarsmakten som hade verksamhet där mellan åren 1774 och 1921.

År 1771 blev Gustaf Adolf von Siegroth chef för Södermanlands regemente, samma år valde han ut Malma hed till permanent exercisplats (1774-1921).

I anslutningen till exercisfältet ligger Plevnahöjden. Namnet Plevna kommer från den bulgariska staden Pleven. Där utkämpades hårda strider år 1877 under det rysk-turkiska krigetBalkan. Då använde man för första gången skyttegravar, ett system som sedan infördes i Malmköping. Resterna av dessa övningsskyttegravar finns kvar på Plevnahöjden. År 1921 flyttade Södermanlands regemente definitivt till Strängnäs.

Den 18 maj 1876 blev Gustav Adolf Eriksson Hjert avrättad på Villåttinge härads avrättningsplats på Lidamon, Lilla Malma socken, nordväst om Malmköping av skarprättaren Johan Fredrik Hjort. Hjert, och hans kumpan Konrad Petterson Lundqvist Tector, blev de sista som avrättades offentligt i Sverige. Hjert ligger begraven vid Lilla Malma kyrka i Malmköping.

Malmköpings Tidning gavs under åren 1896-97 ut som veckoblad, till en början med den blivande statsministern Carl Gustaf Ekman som redaktör.

Under åren 1927-1966 anordnade Södermanlands Gymnastikförbund varje år i Malmköping de kända Malma hedslägren, där 700 barn inkvarterades i de gamla militärbarackerna och fick ägna sig åt gymnastik, idrott, simundervisning och bollekar. Det mesta av verksamheten bedrevs på exercisplatsen Malma hed, ett stort öppet fält mitt i samhället. Orienteringsövningar ägde rum på Plevnahöjden.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Orten var kyrkby i (Lilla) Malma socken med namnet Malma. Den 3 februari 1785 efter ansökan av Gustaf Adolf von Siegroth fick orten rättigheter som friköping och namnändrades då till Malmköping. Vid kommunreformen 1862 ombildades orten till en köpingskommun, Malmköpings köping. 1971 uppgick köpingskommunen i Flens kommun.[2]

I kyrkligt hänseende har orten till 2006 hört till Lilla Malma församling, före 1940 benämnd Malma församling. Från 2006 tillhör orten Dunker-Lilla Malma församling.[3]

Orten ingick till 1948 i Villåttinge tingslag och därefter till 1971 i Oppunda och Villåttinge tingslag. Från 1971 till 2009 ingick orten i Katrineholms domsaga och från 2009 ingår den i Nyköpings domsaga.[4]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Malmköping 1950–2015[1][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 548
1960
  
1 861
1965
  
2 067
1970
  
2 189
1975
  
2 171
1980
  
2 088
1990
  
2 192 127
1995
  
2 174 128
2000
  
2 049 128
2005
  
2 000 130
2010
  
1 977 131
2015
  
2 106 142

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

1784 ritade Gustaf Adolf von Siegroth en stadsplan med regelbundna kvarter för en tänkt handels- och hantverksstad. Planen godkändes av Gustav III, men orten, Malmköping, fick endast köpingsrättigheter.

Plevnagården uppfördes 1886 som Sveriges första militärsjukhus. När regementet 1921 flyttade till Strängnäs blev Plevnagården seminarium för småskolelärarinnor och senare ett vilohem för samma yrkeskategori.

På gården finns två gamla soldattorp samt ett 1700-talshus som ägdes och drevs som pensionat av Greta Garbos faster i Sparreholm. Idag används den historiska byggnaden som hotell och till konferenser.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Orten ligger i anslutning till riksväg 55 och riksväg 53.

Tidigare gick järnvägen Stålboga-Skebokvarn, ursprungligen Mellersta Södermanlands Järnväg, genom orten. Efter dess nedläggning har stationen och en sträcka av linjen norrut byggts om till spårvägsmuseum.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet på orten domineras av småföretag. Bland industrierna kan nämnas Tjeders Industri AB, som utvecklar och tillverkar elektroniska signalsystem, samt Switsbake Int AB (tidigare Uplandskubben) som producerar tårtbottnar och småbröd.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Malma-Marken är en marknad på Malma hed som arrangeras av Malmköpings IF sista veckoslutet i juli sedan 1976 och brukar locka cirka 60-80 000 besökare.

En annan marknad är Gammaldags Malmköpings Marknad. Den arrangeras varje år den sista lördagen i maj då cirka 20 000 besökare brukar komma. Marknaden har olika teman varje år och många besökare kommer klädda i gammaldags kläder, yrkeskläder, folkdräkt eller mångkulturell klädsel samtidigt som knallarna, hantverkarna och andra försäljare ofta är gammaldags klädda.

Midsommarfirandet äger rum vid hembygdsgården i Malmköping. Majstångens dekorationer består till exempel av urblåsta målade ägg eller ägg omvirade av färggrant stanniolpapper. Färgglada tygremsor och sönderklippta konserv- och ölburkar används liksom naturligtvis blommor och grönt.

Kända personer med anknytning till Malmköping[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  3. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Boken Resan mot döden, av Boström, Håkan.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]