Malmö Airport

	Malmö flygplats
	; MMX Flygplatsens läge i Skåne
Allmän information
Ort	Svedala
Flygplatstyp	Internationell flygplats
IATA-kod	MMX
ICAO-kod	ESMS
Ägare	Swedavia
Driftbolag	Swedavia
Öppningsår	1972
Höjd över havet	72 meter
Koordinater	55°32′00″N 13°22′30″Ö / 55.53333°N 13.37500°Ö
Totalt antal sysselsatta	1200
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum	Lund 25 min / 25 km; Trelleborg 25 min / 25 km; Malmö 30 min / 30 km; Ystad 35 min / 40 km
Flygbuss	Flygbussarna från Malmö
Parkering	3400 parkeringsplatser, P-hus
Banor
Statistik
Passagerare (2023)	1 297 141 (▲0%)
Varav inrikes (2023)	600 630 (▲1%)
Varav utrikes (2023)	696 511 (▲0%)
Landningar (2023)	13 252 (▲17%)

Uppslagsordet ”Malmö flygplats” leder hit. För Malmös före detta flygplats, se Bulltofta flygplats.

Uppslagsordet ”Sturup” leder hit. För racerbanan, se Sturup Raceway.

Malmö flygplats (IATA: MMX, ICAO: ESMS), före 2007 Sturups flygplats^[2], är en internationell flygplats i södra Skåne. Driftbolaget Swedavia marknadsför flygplatsen som Malmö Airport. Flygplatsen ligger norr om E65 utanför Svedala, i Börringe socken, Svedala kommun. Den öppnades 1972 som ersättning för Bulltofta flygplats i Malmö som då lades ned. Den största destinationen i antal resenärer är Stockholm. Bland flygplatsens utrikesdestinationer är de största (2023) Belgrad, Budapest, Cluj-Napoca och Skopje, vilka alla hade mer är 40 000 resenärer^[3].

Med drygt 1 290 000 passagerare (2023) fördelat på 46% inrikes- och 54% utrikesresenärer, är Malmö flygplats Sveriges tredje största flygplats i resenärer räknat efter Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter. Räknat i fraktvolym är bara Stockholm-Arlanda större än Malmö flygplats.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

E65 och Länsväg 108 går i närheten av flygplatsen. Flygbussarna kör till Malmö. Det finns även taxibilar. Mellan Malmö flygplats och centrala Malmö är det 30 kilometer. Till Trelleborg 25 km, till Lund 25 km, Ystad 40 km, och till Köpenhamn 60 km.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Planering och debatt kring flygplatsbygget[redigera | redigera wikitext]

Sturup var fram till 1970 en vanlig, skånsk by. Byn hade funnits på samma plats sedan medeltiden. När planerna på en flygplats blev kända 1964 var det inte många protester.

Argumenten för en flyttning av Bulltofta flygfält var i stort sett de samma som argumenten för en flyttning av Kastrups flygplats, som diskuterades ungefär samtidigt. De boende på Segevång, och i villabebyggelsen på Valdemarsro stördes redan på 1960-talet av buller från flygtrafiken, och bullret kunde väntas bli förvärrat om Bulltofta skulle överflyglas av den planerade storflygplatsen på den danska sidan. Flygtrafiken expanderade och de mera bullrande jetflygplanen började användas. Bostadsbristen i Malmö var svår, och behovet av att som ett led i Miljonprogrammet bygga höghus på Rosengård prioriterades högt, men bedömdes förutsätta en nedläggning av flygplatsen. Därmed skulle också en del av efterfrågan på villatomter inom Malmö stad kunna tillgodoses, till exempel på Riseberga. Placeringen av en ny flygplats bortom Svedala låg också i linje med förhoppningar om kraftigt fortsatt ekonomisk tillväxt i sydvästra Skåne, med fortsatt inflyttning av arbetskraft och etableringar av industrier.

Protesterna kom först 1968–1969 när fastigheterna löstes in och byggnaderna brändes upp. Den sista skörden skedde 1968, den siste fastighetsägaren flyttade ut julen 1969. Skånes Naturvårdsförbund fick upp ögonen för att ett av landskapets största fågelområden var på väg att förgöras. Miljöorganisationerna var överlag starkt kritiska till hela bygget. Nära flygplatsen finns naturreservat, skyddsvärda miljöer och lokaler för många sällsynta djurarter såsom kungsörn och lövgroda. Planerna på en flygplats på ön Saltholm stötte på samma slags naturskyddsmotiverade motstånd.

I debatten hävdades också att Sturup var en onödig investering eftersom Malmöregionen skulle kunna betjänas av den planerade storflygplatsen på Saltholm i Öresund,^[4] med fördelen att bullerproblemet hade minskat kraftigt för de boende kring såväl Bulltofta som Kastrup. I sammanhanget diskuterades också en Öresundsbro via den nya flygplatsen. Sedan byggandet av Sturups flygplats kommit igång skrinlades de danska planerna på en flyttning av Kastrups flygplats till Saltholm.

Flygplatsens utveckling[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsbygget startade våren 1970 och den 1 december 1972 landade det första flygplanet (vars cockpit finns bevarad på Tekniska museet i Malmö) på Sturup, två dagar före den officiella invigningen som förrättades av kommunikationsminister Bengt Norling. Bygget kostnadsberäknades till 75 miljoner kronor men slutade på 133 miljoner kronor. Bland annat fick man betala mer för fastighetsinlösen än man först tänkt sig och marken visade sig vara mer svårbebyggd än vad som först antagits. Kostnaderna delades mellan staten och Malmö kommun.

1973 kom Folketinget att skjuta förslaget om en flygplats på Saltholm på framtiden, främst av kostnadsskäl, för att 1980 avföra det helt – nu av miljöskyddsskäl. Istället skedde en utbyggnad av Kastrup.

I Malmö Airport Masterplan från 2018 beskrivs hur flygplatsen kommer att utvecklas under de kommande åren, bland annat genom utbyggnad av hallen för ankommande bagage och med nya trafikflöden till och från flygplatsen. Arbetena projekteras för att i framtiden även kunna inkludera en andra passagerarterminal, samt en andra, parallell, start- och landningsbana nordväst om den nuvarande^[5].

Sedan 1996 har utvecklingen av passagerarantalet varit enligt följande:

1996: 1 521 765
1998: 1 776 983
2000: 2 036 414
2002: 1 913 834

2004: 1 719 055
2006: 1 882 428
2008: 1 747 483
2010: 1 597 758

2012: 2 104 013
2014: 2 088 388
2016: 2 219 565
2018: 2 148 359

2020: 526 514
2021: 661 656
2022: 1 290 763
2023: 1 297 141

Flygbolag och destinationer[redigera | redigera wikitext]

Passagerare[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag	Destinationer
Aegean Airlines	Heraklion
BRA	Stockholm-Bromma, Säsong: Sälen-Trysil, Visby
Eurowings	Säsong: Pristina
Novair	Säsongscharter: Gran Canaria, Teneriffa
Ryanair	Stockholm-Arlanda, Zagreb
Scandinavian Airlines	Stockholm-Arlanda
Sunclass Airlines	Säsongscharter: Antalya, Gran Canaria, Heraklion, Larnaca, Mallorca, Rhodos, Teneriffa
Trade Air	Pristina
TUIfly Nordic	Säsongscharter: Larnaca, Mallorca
Wizz Air	Belgrad, Cluj-Napoca, Gdansk, Skopje, Tirana

Frakt[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag	Destinationer
Flightline	Helsinki, Stockholm–Arlanda
UPS	Köln, Helsingfors, Oslo
Zimex	Stockholm-Arlanda

Charter[redigera | redigera wikitext]

Flygbolag	Destinationer
Flyby	Malmö (Rundflyg)

Myndigheter och säkerhet[redigera | redigera wikitext]

Polisen[redigera | redigera wikitext]

Gränspolisen på Malmö flygplats har bland annat i uppgift att sköta passkontrollen på utrikes transithallen för flyg utanför Schengenområdet och allmänt polisarbete. De kan hjälpa till med polisanmälan och permanent pass.

Tullen[redigera | redigera wikitext]

Tullverket har ingen fast närvaro utan kör dit vid behov.

Flygplatssäkerhet[redigera | redigera wikitext]

Malmö flygplats är klassad som ett skyddsobjekt. Det innebär att de juridiska befogenheterna för flygplatsens vakter är omfattande när de agerar som skyddsvakter.^[6]

Securitas Sverige AB sköter nästan all säkerhetsrelaterad verksamhet, medan Swedavia står för räddningstjänsten.

Övergripande ansvar och tillsyn sköts av Transportstyrelsen.