Hoppa till innehållet

María Corina Machado

Från Wikipedia
María Corina Machado Mottagare av Nobels fredspris 2025
María Corina Machado på presskonferensen efter utdelandet av Nobels fredspris i Oslo, 2025.
Född7 oktober 1967[1][2][3] (59 år)
Caracas, Venezuela
Medborgare iVenezuela
Utbildad vidUniversidad Católica Andrés Bello
Instituto de Estudios Superiores de Administración
SysselsättningPolitiker[4], människorättsförsvarare, industriingenjör
Befattning
Ledamot av Venezuelas nationalförsamling (2010–2014)
ArbetsgivareUniversidad Católica Andrés Bello
Radio Caracas Radio
Politiskt parti
Vente Venezuela (–)[5]
MakeRicardo Sosa Branger
(g. 1990–2001, skilsmässa)[6]
Barn3
FöräldrarCorina Parisca
Namnteckning
Redigera Wikidata

María Corina Machado Parisca, född 7 oktober 1967 i Caracas,[7] är en venezuelansk politiker. Hon var mellan 2011 och 2014 ledamot i Venezuelas nationalförsamling och har flera gånger kandiderat till posten som landets president. Hon har även länge verkat som demokratiaktivist.[7]

2025 tilldelades Machado Nobels fredspris. Efter att USA i början av 2026 intervenerat i landet donerade hon fredsprismedaljen till USA:s president Donald Trump.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

María Corina Machado växte upp som dotter till företagsledaren Henrique Machado Zuloaga och psykologen Corina Parisca Pérez. Under uppväxten studerade hon vid en katolsk flickskola i Caracas, därefter i Dana Hall i Massachusetts i USA.[7]

Machado är utbildad ingenjör och har även en examen i ekonomi.[7] Därefter hade hon en kort karriär inom näringslivet, Sivensa (föräldrarnas företag inom stålindustrin).[7]

1992 grundade Machado Atenea-stiftelsen. Denna arbetar för att hjälpa gatubarn i Caracas.[7]

Politisk verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

2002 var Machado medgrundare av Súmate. Detta är en demokratiorganisation som bland annat sysslar med valövervakning.[8] Machados politiska intresse väcktes efter att det politiska klimatet i Venezuela under Hugo Chávez (president i landet mellan 1999 och 2013) blivit allt hårdare och mer polariserat.[7]

Súmate försökte bland annat organisera en nationell folkomröstning, i syfte att avlägsna Chávez från presidentmakten.[7]

År 2010 valdes hon in i nationalförsamlingen för oppositionspartiet Mesa de la Unidad Democrática (MUD), varefter hon framträdde som den ledande oppositionspolitikern mot Chávez' styre.[7]

Den venezuelanska regimen uteslöt henne från parlamentet 2014, ett år efter att Nicolás Maduro efterträtt Chávez som president.[7] 2014 ledde hon omfattande demonstrationer mot Maduro, vilket stärkte hennes roll som ledare för den venezuelanska oppositionen.[8][9] Hon förbjöds att lämna landet och inneha ett offentligt ämbete, men hennes politiska aktivism fortsatte.[7]

Machado kom därefter att leda oppositionspartiet Vente Venezuela. Partiet var 2017 medgrundare av alliansen Soy Venezuela som förenade prodemokratiska krafter i landet över politiska gränser.[8]

År 2023 återkom Machado som en central figur i den politiska oppositionen, när hon ställde upp som kandidat till presidentposten inför valet kommande år. Hon vann den politiska oppositionens primärväl med cirka 90 procent av rösterna, men därefter stoppades hennes kandidatur. Istället valde hon att stödja oppositionens alternativa kandidat Edmundo González Urrutia,[7] som enligt den statliga röstrapporteringen sedan förlorade ett omdiskuterat och ifrågasatt val. Bland annat valde Europaparlamentet att betrakta González Urrutia som valets segrare, sedan Venezuelas valkommission vägrat att offentliggöra det officiella valresultatet.[10]

Sedan 2024 lever Machado gömd, till följd av risken att gripas.[11]

Nobels fredspris

[redigera | redigera wikitext]

Machado tilldelades Nobels fredspris 2025 "för hennes outtröttliga arbete med att främja demokratiska rättigheter för Venezuelas folk och för hennes kamp för att uppnå en rättvis och fredlig övergång från diktatur till demokrati".[12][13] Priset togs emot i Oslo av Machados dotter Ana Corina Sosa, sekonderad av Ecuadors president Daniel Noboa. Senare samma dag kunde Machado dock nå Oslo, sedan hon trotsat det internationella reseförbud som ålagts henne sedan ett decennium tillbaka.[14]

I samband med att Machado tilldelades Nobels fredspris 2025 uttryckte USA:s president Donald Trump åtminstone inledningsvis sitt missnöje med valet.[15] Han hade tidigare själv önskat vinna priset.[16] Kritik har även kommit för att USA:s utrikesminister Marco Rubio varit en av nominatorerna av Machado som fredspristagare,[15] liksom att hennes gärning går emot intentionen med priset i Alfred Nobels testamente.[17]

Den 15 januari 2026 möttes Machado och Trump i Vita huset. Vid sammankomsten överlämnade Machado fredsprisets medalj till Trump i ett egentillverkat plakat för hans ”extraordinära ledarskap” och som ett ”personligt tacksamhetsbevis å det venezuelanska folkets vägnar”. Nobelkommittén framhöll att medaljen förvisso kan byta ägare, men priset kan det inte.[18][19] Senare har Machado dock själv kommit med kritik emot det nya styre i Venezuela som USA tillsatt.[20][21]

Privatliv

[redigera | redigera wikitext]

María Corina Machado lever som skild,[22] och hennes tre barn bor utomlands på grund av återkommande dödshot mot dem i hemlandet. [23] Hon definierar sig själv som katolik.[24][25]

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Store norske leksikon-ID: María_Corina_Machado.[källa från Wikidata]
  2. ↑ läs online, www.aljazeera.com .[källa från Wikidata]
  3. ↑ läs online, www.independent.co.uk .[källa från Wikidata]
  4. ↑ “Milei es un gran aliado de la libertad en Venezuela”: el respaldo de la principal opositora a Maduro (på spanska), läs online.[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, relial.org .[källa från Wikidata]
  6. ↑ läs online, www.telecinco.es .[källa från Wikidata]
  7. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Angell, Katie (16 januari 2026). ”María Corina Machado” (på engelska). Encyclopedia Britannica. Arkiverad från originalet den 17 januari 2026. https://web.archive.org/web/20260117172710/https://www.britannica.com/biography/Maria-Corina-Machado. Läst 29 januari 2026.
  8. 1 2 3 ”Maria Corina Machado – Facts”. nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/peace/2025/machado/facts/. Läst 10 oktober 2025.
  9. ↑ ”Fredspriset till María Corina Machado”. Svenska Dagbladet. 10 oktober 2025. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/B0Ame0/fredspris-till-maria-corina-machado. Läst 10 oktober 2025.
  10. ↑ ”Venezuela: MEPs recognise Edmundo González as President”. www.europarl.europa.eu. 19 september 2024. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20240913IPR23907/venezuela-meps-recognise-edmundo-gonzalez-as-president. Läst 29 januari 2026.
  11. ↑ Ossi Carp (10 oktober 2025). ”Nobelpris till venezuelansk kamp för demokrati”. DN.se. https://www.dn.se/varlden/nobelpris-till-venezuelansk-kamp-for-demokrati/. Läst 10 oktober 2025.
  12. ↑ ”María Corina Machado tilldelas Nobels fredspris 2025”. SVT Nyheter. 10 oktober 2025. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/1100-nobels-fredspris-2025-tillkannages. Läst 10 oktober 2025.
  13. ↑ ”Nobel Peace Prize 2025”. nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/peace/2025/summary/. Läst 10 oktober 2025.
  14. ↑ Gwladys Fouche, Terje Solsvik and Tom Little (11 december 2025). ”Nobel laureate Machado arrives in Oslo, hours after award ceremony” (på amerikansk engelska). Reuters. Arkiverad från originalet den 13 december 2025. https://web.archive.org/web/20251213024027/https://www.reuters.com/world/americas/venezuelas-machado-due-receive-nobel-peace-prize-defiance-travel-ban-2025-12-09/. Läst 29 januari 2026.
  15. 1 2 Bratell, Johan (11 oktober 2025). ”Trumps ord med Nobelpristagaren: ”Har hjälpt henne””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/varlden/trumps-ord-med-nobelpristagaren-maria-corina-machado/. Läst 29 januari 2026.
  16. ↑ Moench, Mallory (19 januari 2026). ”Trump ties Greenland demands to Nobel Prize in message to Norway leader” (på brittisk engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/news/articles/cy7mev35x2lo. Läst 27 januari 2026.
  17. ↑ Nobels Fredspris: Visionen som försvann, av Fredrik S. Heffermehl, Leopard förlag, 2011
  18. ↑ Matza, Max. ”Venezuelan Nobel Peace Prize winner presents her medal to Trump”. bbc.com. https://www.bbc.com/news/articles/cx2w94wp4p1o. Läst 16 januari 2025.
  19. ↑ ”Trump behåller Machados nobelmedalj”. DN.se. 16 januari 2026. https://www.dn.se/varlden/trump-behaller-machados-nobelmedalj/. Läst 16 januari 2026.
  20. ↑ ”Nobel laureate criticizes "criminal" leadership in Venezuela” (på engelska). blue News. https://www.bluewin.ch/en/news/international/nobel-laureate-criticizes-criminal-leadership-in-venezuela-3071994.html. Läst 29 januari 2026.
  21. ↑ Hudson, John; Robertson, Noah (29 januari 2026). ”Friction emerges between Trump and Venezuelan opposition over Machado’s return” (på amerikansk engelska). The Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/national-security/2026/01/29/machado-trump-venezuela-opposition/. Läst 29 januari 2026.
  22. ↑ ”María Corina” (på spanska). Vente Venezuela. 14 september 2016. https://www.ventevenezuela.org/mariacorina/. Läst 29 januari 2026.
  23. ↑ ”‘The world is starting to understand we will defeat Maduro,’ says Venezuelan opposition politician | CNN” (på engelska). 8 juli 2023. https://www.cnn.com/videos/tv/2023/07/08/amanpour-machado.cnn. Läst 29 januari 2026.
  24. ↑ Henríquez, Andrés (20 juli 2024). ”Venezuela’s Catholic voters face crucial decision for president” (på engelska). Catholic News Agency. https://www.ewtnnews.com/world/americas/the-faith-of-venezuela-s-presidential-candidates-a-crucial-decision-for-catholic-voters. Läst 29 januari 2026.
  25. ↑ Kosicki, Piotr H. (8 december 2025). ”María Corina Machado’s Catholic Revolution” (på engelska). Project Syndicate. https://www.project-syndicate.org/commentary/maria-machado-exponent-of-latin-american-christian-democracy-by-piotr-h-kosicki-2025-12. Läst 29 januari 2026.
  26. ↑ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  27. ↑ läs online, www.europarl.europa.eu .[källa från Wikidata]
  28. ↑ 2024 Václav Havel Prize awarded to Venezuelan political figure and rights defender María Corina Machado (på engelska), 30 september 2024, läs online, läst: 10 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  29. ↑ Press release (på engelska), 10 oktober 2025, läs online, läst: 10 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  30. ↑ Seher Asaf, Nobel Peace Prize 2025: Venezuelan opposition leader María Corina Machado wins - BBC News, BBC News Online (på brittisk engelska), läs online, läst: 10 oktober 2025.[källa från Wikidata]
  31. ↑ 2025 TIME100: The 100 Most Influential People of 2025 (på engelska), Time, 2025, läs online, läst: 6 mars 2026.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=María_Corina_Machado&oldid=59599293”