Marfak Al Jathih Al Aisr

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Marfak Al Jathih Al Aisr (μ)
Hercules IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension17t 46m 27,52667s[1]
Deklination+27° 43′ 14,4379″[1]
Skenbar magnitud ()3,417 ± 0,014[1]
Stjärntyp
SpektraltypG5IV [2]
U–B+0,40[3]
B–V+0,76[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-17,07 ± 0,12[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -291,66[1] mas/år
Dek.: -749,60[1] mas/år
Avstånd27,11 ± 0,04  (8,31 ± 0,01 pc)
Absolut magnitud ()3,82 ± 0,02[4]
Detaljer
Massa1,11 ± 0,01[4] M
Radie1,73 ± 0,02[4] R
Luminositet2,54 ± 0,08[4] L
Temperatur5 560 ± 80[4] K
Metallicitet0,28 ± 0,07[4]
Vinkelhastighet1,7 ± 0,4[4]
Ålder6,433 ± 0,04[2] miljarder år
Andra beteckningar
86 Herculis, Gl 695, HR 6623, BD + 27 ° 2888, HD 161797, LHS 3326/3325, LTT 15266, SAO 85397, FK5 667, LFT 1374, GC 24138, ADS 10786, HIP 86974.[5]

Marfak Al Jathih Al Aisr eller My Herculis (μ Herculis, förkortat My Her, μ Her) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i västra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud på 3,4 och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätningar inom Hipparcosuppdraget beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 27 ljusår (8,3 parsek) från solen.

My Herculis är ett fyrdubbelt stjärnsystem. Dess primärstjärna, My Herculis A, är ganska lik solen, men mer utvecklad. Sedan 1943 har spektrumet av denna stjärna fungerat som en av de stabila förankringspunkterna för klassificering av andra stjärnor.[6]

Nomenklatur[redigera | redigera wikitext]

I stjärnkatalogen i kalendern Al Achsasi Al Mouakket benämndes denna stjärna Marfak Al Jathih Al Aisr, vilket översatts till latin som Cubitum Sinistrum Ingeniculi, vilket betyder den knäböjandes vänstra armbåge.[7]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan är en vit till gul underjätte av spektralklass G5IV vars parametrar är exakt bestämda från asteroseismologin.[4] Dess massa är ungefär 1,1 gånger den hos solen,[4] och den har börjat expandera för att bli en jättestjärna. Den har en radie som är ca 1,7 gånger solens och en temperatur i dess ytskikt på ca 5 560 K. Den har en följeslagare som är en röd dvärg av spektralklass M4V och en massa som är ungefär en tredjedel av solens massa.[8] Detta par är också känt som My1 Herculis.

Den sekundära komponenten, även känd som My2 Herculis,[9] består av två stjärnor som kretsar kring varandra med en period på ca 43 år.[10] My Herculis A och dubbelstjärnan BC är separerade med ca 35 bågsekunder.[5] Stjärnorna B och C, som kretsar kring varandra, är separerade från varandra med 1,385 bågsekunder och har en något excentrisk omloppsbana på 0,179.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357
  2. ^ [a b] Yang, Wuming; Meng, Xiangcun (April 2010), "Models of μ Her with asteroseismic constraints", New Astronomy, 15 (4): 367–372, Bibcode:2010NewA...15..367Y, arXiv:0911.0749 Freely accessible, doi:10.1016/j.newast.2009.11.001
  3. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  4. ^ [a b c d e f g h i j] Grundahl, F.; Andersen, M. Fredslund; Christensen-Dalsgaard, J.; Antoci, V.; Kjeldsen, H.; Handberg, R.; Houdek, G.; Bedding, T. R.; Pallé, P. L.; Jessen-Hansen, J.; Aguirre, V. Silva; White, T. R.; Frandsen, S.; Albrecht, S.; Andersen, M. I.; Arentoft, T.; Brogaard, K.; Chaplin, W. J.; Harpsøe, K.; Jørgensen, U. G.; Karovicova, I.; Karoff, C.; Rasmussen, P. Kjærgaard; Lund, M. N.; Lundkvist, M. Sloth; Skottfelt, J.; Norup Sørensen, A.; Tronsgaard, R.; Weiss, E. (2017). "First Results from the Hertzsprung SONG Telescope: Asteroseismology of the G5 Subgiant Star μ Herculis". The Astrophysical Journal. 836: 142. Bibcode:2017ApJ...836..142G. arXiv:1701.03365 Freely accessible. doi:10.3847/1538-4357/836/1/142.
  5. ^ [a b] "* mu. Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 24 maj 2017.
  6. ^ Garrison, R. F. (December 1993), "Anchor Points for the MK System of Spectral Classification", Bulletin of the American Astronomical Society, 25: 1319, Bibcode:1993AAS...183.1710G, hämtad 2012-02-04
  7. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55 (8): 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429
  8. ^ [8Roberts Jr., Lewis C.; Mason, Brian D.; Aguilar, Jonathan; Carson, Joseph; Crepp, Justin; Beichman, Charles; Brenner, Douglas; Burruss, Rick; Cady, Eric; Luszcz-Cook, Statia; Dekany, Richard; Hillenbrand, Lynne; Hinkley, Sasha; King, David; Lockhart, Thomas G.; Nilsson, Ricky; Oppenheimer, Rebecca; Parry, Ian R.; Pueyo, Laurent; Rice, Emily L.; Sivaramakrishnan, Anand; Soummer, Rémi; Vasisht, Gautam; Veicht, Aaron; Wang, Ji; Zhai, Chengxing; Zimmerman, Neil T. (2016). "Characterization of the Companion to μ Her". The Astronomical Journal. 151 (6): 169. Bibcode:2016AJ....151..169R. arXiv:1604.06494 Freely accessible. doi:10.3847/0004-6256/151/6/169.]
  9. ^ "* mu.02 Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 24 maj 2017.
  10. ^ Turner, Nils H.; et al. (June 2001), "Search for Faint Companions to Nearby Solar-like Stars using the Adaptive Optics System at Mount Wilson Observatory", The Astronomical Journal, 121 (6): 3254–3258, Bibcode:2001AJ....121.3254T, doi:10.1086/321075
  11. ^ "Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars". United States Naval Observatory. Hämtad 23 mars 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]