Maria Pavlovna av Ryssland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om svenska prinsessan. För storfurstinnan av Ryssland född 1786, se Maria Pavlovna av Ryssland (1786-1859). För andra personer med liknande namn, se Marie av Mecklenburg-Schwerin.
Maria
Prinsessan Maria av Sverige 1912
Prinsessa av Sverige
Ämbetstid 1908-1914 (frånskild)
Hertiginna av Södermanland
Gemål I. Prins Wilhelm (1908-1914)
II. Sergej Michailovitj Putjatin (1917-1923)
Barn
1:a äktenskapet:
Lennart Bernadotte
2:a äktenskapet:
Roman (född 1918)
Personnamn Maria Pavlovna
Far Pavel Aleksandrovitj av Ryssland
Mor Alexandra av Grekland
Född 18 april 1890
Sankt Petersburg, Ryssland Ryssland
Död 13 december 1958 (68 år)
Konstanz, Västtyskland Västtyskland

Maria Pavlovna, född 18 april 1890 i Sankt Petersburg, död 13 december 1958 i Konstanz, var storfurstinna av Ryssland och genom ett kort äktenskap med prins Wilhelm 1908–1914 svensk prinsessa. Hon var mor till Lennart Bernadotte.

Maria Pavlovna var dotter till storfurst Pavel Aleksandrovitj av Ryssland (1860-1919) och prinsessan Alexandra av Grekland, och kusin med den sista tsaren Nikolaj II av Ryssland. Hennes halvbror Vladimir Paley (1897–1918) var poet och mördades av bolsjevikerna tillsammans med deras far.

Två målningar av Maria Pavlovna gjorda av konstnären Bernhard Österman finns på Säfstaholms slott i Vingåker. Tavlorna ägs dock av Sörmlands museum, som lånat ut dem.

Första äktenskapet[redigera | redigera wikitext]

Redan 1906 hörde den svenska hovet av sig till det ryska om ett eventuellt giftermål. Oscar II var intresserad av ett giftermål mellan hans sonson prins Wilhelm och en rysk prinsessa. Tsar Nikolaj II var då villig att låta sin kusin Maria Pavlovna gifta sig med prinsen. Såväl Maria som Wilhelm var emot ett äktenskap och Maria försökte i brev förmå Wilhelm att bryta förlovningen. Vigseln skedde den 3 maj 1908 i Tsarskoje Selo i Sankt Petersburg.

Hon ärvde formellt sin farbror storfurst Sergej Alexandrovitj av Ryssland 1905. Maria Pavlovna fick välja möblerna från Sergeiska palatset i Sankt Petersburg och hennes bror ärvde fastigheten. Den 28 mars 1908 bestämdes att Maria Pavlovna skulle få apanaget av 3 1/2 miljoner. Det informerades att beloppet "förelagts och gillats af kejsaren". Detta apanage skulle dock stå kvar i Ryssland under apanagedepartementets vård och överflyttas till Sverige först sedan eventuella barn uppnått myndig ålder. Kejsaren hade sagt till Mengden att han ansåg sig ha rätt att göra denna bestämmelse "...Enär ifrågavarande medel blott genom kejsarens och storfurstinnans farbröders frivilliga avstående från anspråk på storfurst Serges kvarlåtenskap/arv efter Tsar Alexander den II i sin helhet[1] kommit storfurstinnan Maria Pavlovna och hennes bror storfurst Dmitry Pavlovitch tillgodo".[2][3]

Efter hemkomsten till Stockholm byggdes Oakhill (nuvarande italienska ambassaden) på Djurgården för prinsparets räkning. De fick ett barn, sonen Lennart, som föddes den 8 maj 1909 då Maria var 19 och Wilhelm 25. Deras äktenskap blev olyckligt och Maria lämnade Sverige hösten 1913 och begärde skilsmässa. Äktenskapet upplöstes den 13 mars 1914.

Under tiden i Sverige hade Maria svårt att anpassa sig till det formella hovlivet och chockerade ofta genom sitt informella sätt. På Gustaf V:s begäran vistades hon tidvis på Capri hos drottning Victoria och livläkaren Axel Munthe vars inflytande hon ansåg var menligt. Hon angav många år senare att Munthe ville övertala henne att redan som ung kvinna bli patient hos honom och gjorde fysiska närmanden mot henne, samt att skräcken som hon därigenom upplevde gentemot det svenska kungahuset på grund av dess okritiska stöd för Munthe, var den främsta anledningen till att hon flydde och tog ut skilsmässa från prins Wilhelm.[4]

Andra äktenskapet[redigera | redigera wikitext]

Samma år som skilsmässan återvände Maria till sitt hemland och arbetade hos Röda Korset under första världskriget. Sommaren 1917 gifte Maria om sig med en ryss, furste Sergej Michailovitj Putjatin. Paret fick en son, Roman, född 1918, som dog knappt ett år gammal. Under första världskriget arbetade hon som sjuksköterska men tvingades vid ryska revolutionen fly till Paris via Rumänien (där hon togs om hand av sin släkting drottning Marie) tillsammans med sin make, från vilken hon dock skilde sig 1923.

Åren i exil[redigera | redigera wikitext]

Under tiden i Paris öppnade Maria en ateljé för konsthantverk och efter sin andra skilsmässa fortsatte hon att ägna sig åt denna verksamhet; ateljén sålde bland annat kläder till Chanel. Hon ägnade sig även åt fotografering i New York. I mitten av 1930-talet återvände hon tillfälligt till Sverige och återfick 1937 sitt svenska medborgarskap. Hon lämnade USA efter landets inträde på de allierades sida i andra världskriget, då hon ansåg att det var ett erkännande av den ryska revolutionen och Sovjetunionen. Från 1942 var hon bosatt i Buenos Aires och ägnade sig där bland annat åt måleri. Mot slutet av sitt liv bodde hon i Konstanz i närheten av sin son Lennart och hans familj och umgicks först då åter med prins Wilhelm. Hon är gravsatt i slottskapellet på Mainau.

Anfäder[redigera | redigera wikitext]

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Nikolaj I av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alexander II av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alexandra av Preussen
 
 
 
 
 
 
 
 
Pavel Aleksandrovitj av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Ludvig II av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Maria Alexandrovna
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Wilhelmine av Baden
 
 
 
Maria Pavlovna av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Kristian IX av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Georg I av Grekland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Louise av Hessen-Kassel
 
 
 
 
 
 
 
 
Alexandra av Grekland och Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Konstantin Nikolajevitj av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Olga Konstantinovna av Ryssland
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Alexandra av Sachsen-Altenburg
 
 
 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ src:Fil:Stpetersburg28mars1908.gif
  2. ^ Den kursiva texten är funnen vid forskning i Prins Wilhelms arkiv. Hennes smyckessamling överlämnades av kronprins Gustaf Adolf i London under 1920-talet (källa Maria Pavlovnas memoarer).
  3. ^ src:Fil:Svd17-6-08.jpg
  4. ^ Lennart Bernadotte i Käre prins, godnatt! ISBN 91-0-041935-4 s. 155-158

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Griberg, Sara (2010). ”Maria Pavlovna - skandalprinsessan”. Populär historia (nr. 3): sid. s. 48-51. ISSN 1102-0822. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]