Marianne Lindberg De Geer

Marianne Lindberg De Geer 2018 (självporträtt)

Marianne Lindberg De Geer
Marianne Lindberg De Geer, 2010.
Född	12 februari 1946 Stockholm
Make/maka	Carl Johan De Geer (g. 1987–)
Konstnärskap
Fält	Skulptur, teater
Verk	Jag tänker på mig själv
Redigera Wikidata

Piglets, Storgatan i Skövde.

Gun Marianne Lindberg De Geer, född 12 februari 1946 i Stockholm, är en svensk konstnär, dramatiker, författare, teaterregissör och kulturskribent.

Biografi

Bronskvinnorna, eller Jag tänker på mig själv, 2005, utanför Växjö konsthall.

A Study in Unhuman Sexual Expectations, Karl XII:s Torg i Stockholm.

Marianne Lindberg De Geer är uppvuxen i Köping och Jönköping. Hon är dotter till läkaren och violinisten Gösta Lindberg och Rödakorssjuksköterskan och distriktssekreteraren i Röda Korset, Gun, ogift Bergström, samt sondotter till kompositören Johan Olof Lindberg.

Många av Marianne Lindberg De Geers verk har provocerat och skapat debatt. Jag tänker på mig själv - Växjö har vandaliserats vid ett flertal tillfällen och skapat kulturdebatt i såväl press som teve. Även verket Mate Hunting i Borås, centralt placerat i Stadsparken, har utstått upprepad skadegörelse och lokal konstdebatt.

Hon visade på en helsida en målning föreställande Gudrun Schyman med namnet Jag tänker på mig själv - Gudrun, med Gudryn Schyman i Barack Obama-pose hämtad från en bild ur Barack Obamas valpropaganda från senaste valet i USA. Målningen skänktes sedan till Statens porträttsamling.

Hon debuterade som dramatiker 2007 på Dramaten med pjäsen Jag tänker på mig själv i regi av Andreas Boonstra. Regidebuterar på Stockholms stadsteater i september 2013 med egna pjäsen Johnny Boy , som bygger på hennes förhållande med musikern Björn Afzelius.

Marianne Lindberg De Geer är representerad på bland annat Moderna museet, Nationalmuseum (Gripsholmssamlingen), Wanås Stiftelse och Göteborgs konstmuseum. Hon var ledamot av Statens konstråds styrelse 1996–1999 och ledamot av Kulturrådet 2003–2010. Hon lämnade sin tjänst som chef för Konst & Design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm i januari 2016, vid 69 års ålder.

2017, vid 71 års ålder, debuterade hon som skönlitterär författare med romanen På drift, Brombergs förlag.

Hon har sonen Anders De Geer, game director (född 1973) med fotografen Björn Rantil, dottern Rebecca Lindberg Afzelius, maskör (född 1979), med sin tidigare sambo Björn Afzelius, och sonen Ernst De Geer, filmregissör (född 1989) med Carl Johan De Geer som hon är gift med sedan 1987.

Utmärkelser

• Stockholms stads hederspris 1997
• Årets konstnär i Aftonbladet 2009
• Ugglepriset, ett pris som delas ut av Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet 2010
• TCO:s kulturpris för 2011, 2012, med motiveringen: ”Hennes ständigt samtida formspråk låser sig inte i konventioner eller tidsåldrar, men breddar och fördjupar och väjer inte för svåra eller förment banala ämnen i sin konst. En stark och nödvändig röst i den offentliga debatten”

Teater

Kostym

Hon har sedan 1970-talet frilansat som kostymör med början i frigruppen Nationalteatern, Tältprojektet och till bl a Kulturhuset Stadsteatern och Dramaten i Stockholm, där hon också gjort kostym till sina egna pjäser. Lindberg De Geer har också arbetat med film, bland annat tv-serier med Carl Johan De Geer och Håkan Alexandersson (Meyerateljéerna)

SCENOGRAFI

1970-talet arbetat med Nationalteatern, Gbg, med mask & kostym i ett flertal uppsättningar

1977 Kostym, Tältprojektet

Från 1986 samarbetat med filmbolaget Meyerateljéerna i diverse tv- och filmproduktioner med mask, kostym- och scenografi

1986 Unga Klara "Affären Danton" mask

Under 1990-talet, mask på ett flertal uppsättningar på teater Galeasen

1993 – I fru Vennermans fall av Marie-Louise Ekman, regi Gösta och Marie-Louise Ekman, Kilen, Kulturhuset, Stockholm

1996 Unga Klara, pjäsen Syrener samt Irinas nya liv, mask & kostym

2001 Unga Klara, JB (Jonas Birgersson) , scenografi

2002 Riksteatern, Magister Bläckstadius, kostym

2004 Helsingborgs stadsteater, Land du välsignade, kostym

2004 Malmös dramatiska teater, Födelsedagsfesten, mask, kostym & scenografi

2007 Dramaten, Jag tänker på mig själv, kostym & mask

2010 Stockholms stadsteater, Full Speed Ahead, kostym

2013 Stockholms stadsteater, Johnny Boy, scenografi

2014 Dramaten, Under belägring, scenografi & kostym

Dramatik

• Under belägring, Dramaten 2014
• Full Speed Ahead, Stockholms Stadsteater 2010
• Johnny Boy, Stockholms Stadsteater, 2013
• Jag tänker på mig själv, Dramaten, 2007

UPPSÄTTNINGAR (regi)

Flickvännen av Karolina Ramqvist; bearbetning för scenen: MLDG®

Johnny Boy, Stockholms stadsteater 2014

Under belägring, Dramaten 2013

Bibliografi

• Ingamaj Beck: Vingspeglar (Natur & Kultur, 1993)
• Marianne Lindberg de Geer: Jag tänker på mig själv (Tago Förlag, 1994)
• Lo Caidahl: Konstens anspråk (1999)
• Dan Jönsson, Olle Granath, Cilène Andréhn m fl: Jag fortsätter att tänka på mig själv (Galago Förlag, 2001)
• Marianne Lindberg de Geer: Vilse i kulturen (Mormor förlag, 2006)
• Sinziana Ravini: Marianne Lindberg De Geer och kritiken (Dunkers kulturhus, 2010)
• Marianne Lindberg De Geer: 5 pjäser av Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2012)
• Johan Croneman: Marianne Lindberg De Geer (Orosdi-Back 2015)
• Marianne Lindberg De Geer: På drift. Roman (Brombergs förlag) juli 2017, ISBN 9789173379571

Referenser

Källförteckning

• Om Jag tänker på mig själv på Växjö konsthalls webbplats, läst 2011-09-01

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Marianne Lindberg De Geer.
  Bilder & media
• Marianne Lindberg De Geers webbplats