Marianne Nielsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Marianne Nielsen
Född 30 november 1917
Oscars församling, Stockholm
Död 28 oktober 2004 (86 år)
Oscars församling, Stockholm
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Skådespelare
Make Peter Lindgren
(1937–1941)
Gunnar Nielsen
(1943–2004)
Släktingar Monica Nielsen (dotter)
Merit Hertzman-Ericson (syster)

Astrid Marianne Nielsen, ogift Lundberg, född 30 november 1917 i Oscars församling i Stockholm, död 28 oktober 2004 i Oscars församling i Stockholm[1], var en svensk skådespelare. Hon var syster till psykologen Merit Hertzman-Ericson.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nielsen inledde teaterstudierna vid Dramatens elevskola 1937 och var efter studierna engagerad vid Helsingborgs stadsteater. Hon filmdebuterade 1944 i Hampe Faustmans Flickan och Djävulen. Förutom teater och film har hon medverkat i revyer hos Kar de Mumma.

Hon var i sitt första äktenskap gift 1937–1941 med skådespelaren Peter Lindgren (1915–1981)[1], med vilken hon fick dottern Monica Nielsen. I sitt andra äktenskap var hon gift 1943 med skådespelaren Gunnar Nielsen (1919–2009)[1], med vilken hon fick en son 1946 och en dotter 1955.[2]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (urval)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1943 Fru Rasmussen Vem är jag eller När fan ger ett anbud
Carl Erik Soya
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[3]
1943 Ebba Tivolit
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Stockholms studentteater[4]
1944 Fan ger ett anbud
Carl Erik Soya
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[5]
1945 Ginette Jacobowsky och översten
Franz Werfel
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[6]
1946 Syster Birgitte Rekviem
Björn-Erik Höijer
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[7]
1947 Medverkande Kar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma
Hjördis Petterson Blancheteatern[8]
1952 Flora Den tatuerade rosen
Tennessee Williams
Ingmar Bergman Folkparksturné[9]
1952 Hulda korggumma Harlekino och Harlekina
Else Fisher
Kurt-Olof Sundström Dramaten
1953 Saken är Oscar
P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter
Georg Funkquist Oscarsteatern[10]
1953 Mathilda Cartwright Änglar på Broadway
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[11]
1954 Oh, mein Papa
Erik Charell och Paul Burkhard
Hansjörg Boeger Södra Teatern[12]
1956 Sekreteraren Min man har komplex
Jean Bernard-Luc
Sture Lagerwall Intiman[13]
1956 Städhjälpen Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon
J. B. Priestley
Per-Axel Branner Alléteatern[14]
1959 Mrs Pearce My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Sven Aage Larsen Oscarsteatern[15]

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1954 Stina, piga Auktion
Josef Briné och Nils Ferlin
Lars Madsén[16]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1987 – Lillan - Minnen från ett skådespelarliv

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  3. ^ ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  4. ^ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015. 
  5. ^ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  6. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  7. ^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015. 
  8. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016. 
  9. ^ ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015. 
  10. ^ Hl (22 maj 1953). ”Crazy på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-22/136/15. Läst 11 juli 2015. 
  11. ^ ”Änglar på Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25010&pos=176. Läst 12 juni 2015. 
  12. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-17/252/34. Läst 22 augusti 2015. 
  13. ^ Teaternotis”. Dagens Nyheter: s. 13. 23 maj 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-05-23/137/13. Läst 20 januari 2016. 
  14. ^ Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon”. Dagens Nyheter: s. 14. 17 november 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-17/313/14. Läst 18 januari 2016. 
  15. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  16. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]