Hoppa till innehållet

Marianne Nielsen

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Marianne Nielsen
FöddAstrid Marianne Lundberg
30 november 1917
Oscars församling, Stockholm
Död28 oktober 2004 (86 år)
Oscars församling, Stockholm
NationalitetSvensk Sverige
Yrke/uppdragSkådespelare
MakePeter Lindgren
(1937–1941; skild)
Gunnar Nielsen
(1943–2004; hennes död)
SläktingarErnst Lundberg (far)
Monica Nielsen (dotter)
Merit Hertzman-Ericson (syster)

Astrid Marianne Nielsen, ogift Lundberg, född 30 november 1917 i Oscars församling i Stockholm, död 28 oktober 2004 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Nielsen inledde teaterstudierna vid Dramatens elevskola 1937 och var efter studierna engagerad vid Helsingborgs stadsteater. Hon filmdebuterade 1944 i Hampe Faustmans Flickan och Djävulen. Förutom teater och film medverkade hon i revyer hos Kar de Mumma.

Hon var i sitt första äktenskap gift 1937–1941 med skådespelaren Peter Lindgren (1915–1981),[1] med vilken hon samma dag som hon fyllde 20 år fick dottern Monica Nielsen. I sitt andra äktenskap var hon gift från 1943 med skådespelaren Gunnar Nielsen (1919–2009),[1] med vilken hon fick en son 1946 och en dotter 1955.[2] Makarna Nielsen är begravda på Lidingö kyrkogård.[3] Marianne Nielsen var syster till psykologen Merit Hertzman-Ericson.

Filmografi

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1940Johanna JarrowJa och Nej (Yes and No)
Kenneth Horne 		Rudolf WendbladhHelsingborgs stadsteater
Marietta30 sekunder kärlek (Trenta secondi d'amore)
Aldo De Benedetti 		Albert NycopHelsingborgs stadsteater
SigneDe knutna händerna
Vilhelm Moberg 		Rudolf WendbladhHelsingborgs stadsteater
AstridSwedenhielms
Hjalmar Bergman 		Rudolf WendbladhHelsingborgs stadsteater
1941Vivie WarrenMrs Warrens yrke (Mrs. Warren’s Profession)
George Bernard Shaw 		Albert NycopHelsingborgs stadsteater
EvelynKungl. Logen (Hofloge)
Karl Farkas och Hans Lang 		Rudolf WendbladhHelsingborgs stadsteater
1942KaisuMikaels dag
Harry Blomberg 		Rudolf WendbladhHelsingborgs stadsteater
1943Fru RasmussenVem är jag eller När fan ger ett anbud (Hvem er jeg)
Carl Erik Soya 		Ingmar BergmanStockholms studentteater[4]
EbbaTivolit
Ingmar Bergman 		Ingmar BergmanStockholms studentteater[5]
1944Mitt barn är mitt (Barnet)
Leck Fischer 		Ingrid LuterkortHelsingborgs stadsteater
Fan ger ett anbud (Hvem er jeg)
Carl Erik Soya 		Ingmar BergmanHelsingborgs stadsteater[6]
1945GinetteJacobowsky och översten (Jacobowsky und der Oberst)
Franz Werfel 		Ingmar BergmanHelsingborgs stadsteater[7]
Fröken MårtenssonEtt puzzlespel (Puslespil)
Kaj Munk 		Sture EricsonHelsingborgs stadsteater
1946Syster BirgitteRekviem
Björn-Erik Höijer 		Ingmar BergmanHelsingborgs stadsteater[8]
Fröken Ulla SinclairAv hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow 		Lars-Levi LæstadiusHelsingborgs stadsteater
Fru PassepotEklöv och lavendel (Oak Leaves and Lavender)
Seán O'Casey 		Lars-Levi LæstadiusHelsingborgs stadsteater
EvaKrigsmans erinran
Herbert Grevenius 		Sture EricsonHelsingborgs stadsteater
Arbetarhustru 2Den ljusnande tid
Alf Henrikson 		Lars-Levi LæstadiusHelsingborgs stadsteater
1947Madam ÖverändaLika för lika (Measure for Measure)
William Shakespeare 		Lars-Levi LæstadiusHelsingborgs stadsteater
BarnavårdsmannenPeppar och salt (Essig und Öl)
Siegfried Geyer och Paul Frank 		Lars-Levi LæstadiusHelsingborgs stadsteater
MedverkandeKar de Mummas sällskapsresa, revy
Kar de Mumma 		Hjördis PettersonBlancheteatern[9]
NatalieHöst
Bengt Blomgren 		Lars-Levi LæstadiusHelsingborgs stadsteater
MedverkandeFängslande men flyktigt, revy
Gunnar Ekström
Sture Ericson
Lars-Levi Læstadius		Helsingborgs stadsteater
1952FloraDen tatuerade rosen (The Rose Tattoo)
Tennessee Williams 		Ingmar BergmanFolkparksturné[10]
Hulda korggummaHarlekino och Harlekina
Else Fisher 		Kurt-Olof SundströmDramaten
1953Saken är Oscar (Anything Goes)
P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter 		Georg FunkquistOscarsteatern[11]
Mathilda CartwrightÄnglar på Broadway (Guys and Dolls)
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows		Sven Aage LarsenOscarsteatern[12]
1954Oh, mein Papa (Das Feuerwerk)
Erik Charell och Paul Burkhard 		Hansjörg BoegerSödra Teatern[13]
1956SekreterarenMin man har komplex (Le Complexe de Philemon)
Jean Bernard-Luc 		Sture LagerwallIntiman[14]
Baronessan
En stenograf		Monsieur Topaze (Topaze)
Marcel Pagnol 		Sam BesekowAlléteatern[15]
Mrs. TwiggDen skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon (The Scandalous Affair of Mr Kettle and Mrs Moon)
J. B. Priestley 		Per-Axel BrannerAlléteatern[16]
1957Miss Briggs
Mrs Jerome		Dårskapens timme (Lʼora della fantasia)
Anna Bonacci 		Åke EngfeldtHelsingborgs stadsteater
1959Mrs PearceMy Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner 		Sven Aage LarsenOscarsteatern[17]
1961ÖverstinnanThe Legend (Sagan)
Hjalmar Bergman 		Palle GranditskyAlléteatern[18][19]
1962Marta BomanThe Swedenhielms (Swedenhielms)
Hjalmar Bergman 		Robert LindquistAlléteatern[20][21]
1963LisenStrange opportunity (Ett experiment)
Hjalmar Bergman 		Donald H. MolinAlléteatern[22][23]
1965IsoldeUndine (Ondine)
Jean Giraudoux 		Palle GranditskyUpsala-Gävle stadsteater[24]
1967Tango
Sławomir Mrożek 		Ulf FredrikssonUpsala-Gävle stadsteater[25]

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegi
1954Stina, pigaAuktion
Josef Briné och Nils Ferlin 		Lars Madsén[26]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • 1987 – Lillan - Minnen från ett skådespelarliv

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ↑ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  3. ↑ FinnGraven
  4. ↑ ”Vem är jag eller När fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/vem-är-jag-eller-när-fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.
  5. ↑ ”Tivolit”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tivolit. Läst 16 oktober 2015.
  6. ↑ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015.
  7. ↑ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015.
  8. ↑ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015.
  9. ↑ Sten af Geijerstam (30 april 1947). ”Kar de Mummas sällskapsresa”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-04-30/115/12. Läst 10 februari 2016.
  10. ↑ ”Den tatuerade rosen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/den-tatuerade-rosen. Läst 17 oktober 2015.
  11. ↑ Hl (22 maj 1953). ”Crazy på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-22/136/15. Läst 11 juli 2015.
  12. ↑ ”Änglar på Broadway”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25010&pos=176. Läst 12 juni 2015.
  13. ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 34. 17 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-17/252/34. Läst 22 augusti 2015.
  14. ↑ ”Teaternotis”. Dagens Nyheter: s. 13. 23 maj 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-05-23/137/13. Läst 20 januari 2016.
  15. ↑ ”Monsieur Topaze”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23511&pos=20. Läst 2 september 2025.
  16. ↑ ”Den skandalösa historien om Mr Kettle och Mrs Moon”. Dagens Nyheter: s. 14. 17 november 1956. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1956-11-17/313/14. Läst 18 januari 2016.
  17. ↑ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015.
  18. ↑ ”Legend”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23705&pos=41. Läst 7 september 2025.
  19. ↑ Brita Berglund (1 juli 1961). ”Alleteaterns engelska 'Sagan'”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-07-01/11166-174/9. Läst 7 september 2025.
  20. ↑ ”Swedenhielms”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23708&pos=43. Läst 7 september 2025.
  21. ↑ Barbro Hähnel (29 juni 1962). ”Den försynte Mr Swedenhielm”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1962-06-29/11166-172/12. Läst 7 september 2025.
  22. ↑ ”Strange Opportunity”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23706&pos=44. Läst 8 september 2025.
  23. ↑ Ebbe Linde (30 juni 1963). ”En välbehövlig sommarattraktion”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-06-30/11166-174/12. Läst 8 september 2025.
  24. ↑ Bengt Jahnsson (9 september 1965). ”Uppsala presenterar ett genialt scenverk”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-09-09/11166-244/17. Läst 3 januari 2025.
  25. ↑ Sven Barthel (14 september 1967). ”Jan Blombergs fars-Hamlet”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-09-14/11171-249/18. Läst 3 januari 2025.
  26. ↑ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 19 september 1954. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-09-19/254/30. Läst 1 februari 2016.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Marianne_Nielsen&oldid=58032505”