Mariekex

Från Wikipedia
Version från den 21 maj 2017 kl. 17.45 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2))
Mariekex

Mariekex, eller Guld Marie, är en typ av runt kex, med ljust gyllenbrun yta och smak av aromer av bland annat vanillin. Mariekex förekommer i många länder med för den nationella produktens typiska egenskaper vad gäller både utseende och smak. Eftersom kexen trots den aromatiska smaktillsatsen har en relativt neutral smak kan de också användas med olika pålägg.

Historik

Mariekexet skapades av det engelska bageriet Peek Freans i London 1874 för att fira bröllopet mellan Alfred av Sachsen-Coburg-Gotha och Maria Alexandrovna av Ryssland. Kakan blev populär i hela Europa, särskilt i Spanien, där den efter det spanska inbördeskriget blev en symbol för Spaniens ekonomiska återhämtning, då bagarna kunde massproducera kexen av veteöverskott. Då producerades kexet med en bild av den heliga Maria på framsidan. Denna togs efterhand bort efter protester från katolska kyrkan.[1]

Sverige

Skeppsredaren Carl Leopold Berggren importade kex och kakor från England. Men efter tullstriden 1887 höjdes tullarna på kexen och Berggren bestämde sig för att starta egen tillverkning med företaget Göteborgs Kex i Kungälv, där en fabrik kunde placeras vid Nordre älv. Från Glasgow i Skottland anställdes bagaren Robert Cruickshank och ytterligare fem bagare. Den 13 december 1888 gjordes det första provbaket, möjligtvis ingick då Mariekexen i provbaket. Kexet fick namnet Guld Marie, efter den ryska storfustinnan Maria Alexandrovna. Kexet var under många år det mest sålda i Sverige.[2]

Se även

Källor

  1. ^ ”Classic Maria Cookies by Cuetera (2 Boxes)”. La Tienda. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716040752/http://www.tienda.com/food/products/co-01-2.html.  (engelska)
  2. ^ Carlsson, Andreas (2014). Sara Johansson. red. ”Kexet byggde en hel industri” (på svenska). Företagshistoria (Bromma: Centrum för Näringslivshistoria) (4): sid. 17-19. ISSN 2001-7936.