Marika Tandefelt
| Marika Tandefelt | |
 | |
| Född | 21 december 1946[1][2] (77 år) Helsingfors[1][2] |
|---|---|
| Medborgare i | Finland[3] |
| Sysselsättning | Språkvetare, professor[3][2] |
| Arbetsgivare | Svenska handelshögskolan |
| Föräldrar | Claus Tandefelt pianist Margherita of Perander[4] |
| Redigera Wikidata | |
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Marika Anna Birgitta Tandefelt, född 21 december 1946 i Helsingfors, är en finlandssvensk språkforskare. Hon är dotter till Claus Tandefelt och mor till Henrika Tandefelt.
Forskarkarriär[redigera | redigera wikitext]
Tandefelt blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1988, docent vid Åbo Akademi 1990 och 1991 professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Hon är pensionerad sedan 2014. Hon var verksam som huvudredaktör för Svenska litteratursällskapets projekt Svenskan i Finland – i dag och i går åren 2010–2017.
Marika Tandefelt är känd för sina insatser inom tvåspråkighetsforskningen och den svenska språkvården i Finland. Hon har bl.a. skrivit handlingsprogrammet Tänk om ... (2003), ett förslag till handlingsprogram för svenskan i Finland. Marika Tandefelt är en av initiativtagarna till Hugo Bergroth-sällskapet och var 1994–2008 ordförande för Svenska språknämnden i Finland. 1995–2014 var hon medlem av styrelsen för Svenska litteratursällskapet i Finland. Åren 2004–2023 var hon ordförande för Teaterföreningen Lillan r.f., en vänförening i anslutning till Lilla teatern i Helsingfors.
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Marika Tendefelt erhöll Erik Wellanders språkvårdspris 2001, Svenska Akademiens pris för språkforskning och språkvård 2002 samt Svenska folkskolans vänners kulturpris 2007. År 2019 erhöll hon även Svenska Akademiens Finlandspris om 100 000 kronor.[5] År 2020 tilldelades Tandefelt ett pris ur den Bergbomska fonden av Svenska litteratursällskapet.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Finländsk svenska från medeltid till 1860. Svenskan i Finland - i dag och i går III:1, SSLS 829, Helsingfors (red. Marika Tandefelt)
Finländsk svenska från 1860 till nutid. Svenskan i Finland - i dag och i går III:2, SSLS 830, Helsingfors (red. Marika Tandefelt)
- Gruppspråk, samspråk, två språk: Svenskan i Finland – i dag och i går I:2. SSLS 799, Helsingfors (red. Marika Tandefelt)
- Språk i prosa och press: Svenskan i Finland – i dag och i går II:1. SSLS 809, Helsingfors (red. Marika Tandefelt)
- Språk i skola och samhälle: Svenskan i Finland - i dag och i går II:2. SSLS 810. Helsingfors (red. Marika Tandefelt)
- Mellan två språk 1988.
- På vinst och förlust. 1996.
- Viborgs fyra språk under sju sekel. 2002.
- Tänk om...' 2003.
- Prima vara! Språk- och stilhistoriska studier i finlandssvenska och sverigesvenska varuhusannonser under 1900-talet. 2013.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, ISBN 978-952-99281-1-8, läst: 2 juli 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Uppslagsverket Finland, Svenska folkskolans vänner, läs online, läst: 3 juli 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Finlands professorer 1640-2007, Professorsförbundet, 2008, ISBN 978-952-99281-1-8, läst: 3 juli 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Svenska Akademiens Finlandspris”. Svenska Akademien. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-finlandspris-13. Läst 23 december 2019.
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Tandefelt, Marika i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Ivars, Ann-Marie mm., red (2006). Vårt bästa arv: Festskrift till Marika Tandefelt den 21 december 2006. Ekonomi och samhälle, 165. Helsingfors: Svenska handelshögskolan. ISSN 0424-7256. ISBN 951-555-936-7
|