Marilyn Monroes död

Från Wikipedia
Marilyn Monroes död
Förstasidan på New York Daily Mirror, 6 augusti 1962.
Plats12305 Fifth Helena Drive,
Brentwood, Los Angeles
Kalifornien, USA
Koordinater34°3′12.6″N 118°28′41.5″V / 34.053500°N 118.478194°V / 34.053500; -118.478194
Datum4 augusti 1962 (1962-08-04)
Sen kväll
DödsofferMarilyn Monroe
OrsakÖverdos av barbiturater

Marilyn Monroe avled 36 år gammal av en överdos av barbiturater sent på kvällen lördagen den 4 augusti 1962. Hon avled i sitt hem på 12305 Fifth Helena Drive i Los Angeles i Kalifornien. Hennes kropp påträffades före gryningen söndagen den 5 augusti. Hon var en av de mest populära Hollywoodstjärnorna under 1950-talet och början av 1960-talet och ansågs vid den tiden vara en framträdande sexsymbol; under ett helt decennium var Monroe en välbetald skådespelerska. Monroes filmer hade spelat in 200 dollar miljoner vid hennes död.[1]

Monroes sista tid[redigera | redigera wikitext]

Monroe hade lidit av psykisk ohälsa och missbruk i flera år före sin död[2], och hade inte gjort klart en film sedan De missanpassade i februari 1961. Under 1961 tog Monroe itu med sina olika hälsoproblem och började i april 1962 att filma Something's Got to Give för 20th Century-Fox. Hon fick sedermera sparken från produktionen i början av juni.[3] Studion beskyllde henne för produktionens problem, och under veckorna före hennes död försökte Monroe reparera sin offentliga image genom att ge flera intervjuer till högprofilerade tidningar. Hon inledde också förhandlingar med Fox om att bli återanställd för Something's Got to Give, samt om huvudroller i andra produktioner.[3]

Monroes sista dag[redigera | redigera wikitext]

Under de sista månaderna bodde Monroe på 12305 5th Helena Drive i Brentwood i Los Angeles. Hennes hushållerska Eunice Murray sov över hos Monroe kvällen den 4 augusti 1962.[4][5] Murray vaknade klockan 03:00 den 5 augusti och kände att någonting var fel. Hon såg ljus från under Monroes sovrumsdörr, men fick inget svar och fann att dörren var låst. Murray ringde därefter Monroes psykiater, Dr. Ralph Greenson, som anlände till huset kort därpå och bröt sig in i sovrummet genom ett fönster där han fann Monroe död i sin säng.[4][5] Monroes läkare, Dr. Hyman Engelberg, anlände cirka kl 03:50[4][5] och kunde konstatera att hon var död. Klockan 04:25 meddelades Los Angeles Police Department.[4][5]

Monroe dog mellan 20:30 och 22:30 den 4 augusti[6] och toxikologirapporten visade att dödsorsaken var akut barbituratförgiftning. Hon hade 80 mg/l kloralhydrat och 45 mg/l pentobarbital (Nembutal) i blodet och 130 mg/l pentobarbital i sin lever.[7][8][9] Tomma medicinflaskor hittades bredvid hennes säng. Möjligheten att Monroe oavsiktligt hade överdoserat utesluts då doserna som hittades i hennes kropp var flera gånger över den dödliga gränsen.[10]

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Los Angeles County Coroners Office fick hjälp i dess utredning av Los Angeles Suicide Prevention Team, som hade expertkunskap om självmord.[7][8] Monroes läkare uppgav att hon "ofta kände sig rädd och frekvent hade depressioner" med "plötsliga och oförutsägbara humörssvängingar" och hade överdoserat flera gånger tidigare, eventuellt avsiktligt.[10] Med dessa fakta som grund och bristen på någon indikation att Monroe mördats klassificerade obducenten Thomas Noguchi hennes död som ett förmodat självmord.[7][11]

Monroes plötsliga död blev förstasidesstoff i USA och Europa.[12] Enligt Lois Banner "sägs det att självmordsfrekvensen i Los Angeles fördubblades månaden efter att hon dog; cirkulationsgraden för de flesta tidningar expanderade den månaden",[en 1][12] och Chicago Tribune rapporterade att de fått hundratals telefonsamtal från allmänheten som begärde information om hennes död.[13] Den franska artisten Jean Cocteau sade att hennes död "borde fungera som en fruktansvärd läxa för alla, vars främsta uppgift består av att spionera på och plåga filmstjärnor",[en 2] hennes tidigare motspelare Laurence Olivier ansåg henne "det totala offeret för ståhej och sensation", och regissören för Bus Stop, Joshua Logan, uttalade att hon var "en av världens mest ouppskattade människor".[14]

Begravning[redigera | redigera wikitext]

Hennes begravning, som hölls på Westwood Village Memorial Park Cemetery den 8 augusti, var privat och endast de som stått henne närmast närvarade.[15][16] Begravningen arrangerades av Joe DiMaggio och Monroes affärschef Inez Melson. Hundratals åskådare trängdes på gatorna kring kyrkogården. Monroe begravdes senare vid krypta nr 24 vid Corridor of Memories.[17]

Konspirationsteorier[redigera | redigera wikitext]

Trots att Monroes död ses som troligt självmord, har flera konspirationsteorier som tyder på mord eller oavsiktlig överdosering uppkommit sedan mitten av 1960-talet.[18][19][20] Många av dessa involverar president John F. Kennedy och hans bror, Robert, samt fackliga ledaren Jimmy Hoffa och maffiabossen Sam Giancana. På grund av förekomsten av dessa teorier i media granskade kontoret för Los Angeles County District Attorney 1982 ärendet, men fann inga bevis för teorierna, och var inte oense med resultaten från den ursprungliga utredningen.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hertel, Howard; Neff, Don (6 augusti 1962). ”From the Archives: Marilyn Monroe Dies; Pills Blamed”. Los Angeles Times. http://www.latimes.com/local/obituaries/archives/la-me-marilyn-monroe-19620806-story.html. 
  2. ^ Banner, Lois W.. Marilyn : the passion and the paradox. sid. 211–214. ISBN 978-1-4088-3133-5. OCLC 862657730. https://www.worldcat.org/oclc/862657730. Läst 6 augusti 2021 
  3. ^ [a b] Churchwell, Sarah Bartlett (2004). The many lives of Marilyn Monroe. Granta. sid. 74–75. ISBN 1-86207-695-2. OCLC 55614394. https://www.worldcat.org/oclc/55614394. Läst 6 augusti 2021 
  4. ^ [a b c d] Spoto 2001, sid. 574–577.
  5. ^ [a b c d] Banner 2012, sid. 410–411.
  6. ^ Banner 2012, sid. 411.
  7. ^ [a b c] Spoto 2001, sid. 580–583.
  8. ^ [a b] Banner 2012, sid. 411–412.
  9. ^ Churchwell 2004, sid. 302.
  10. ^ [a b] Kormam, Seymour (18 augusti 1962). ”Marilyn Monroe Ruled 'Probable Suicide' Victim” (på engelska). Chicago Tribune. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310055232/http://archives.chicagotribune.com/1962/08/18/page/1/article/marilyn-monroe-ruled-probable-suicide-victim/. Läst 14 juli 2020. 
  11. ^ Banner 2012, sid. 411–413.
  12. ^ [a b] Banner 2012, sid. 427.
  13. ^ Hopper, Hedda (6 augusti 1962). ”Pill Death Secret Goes With Marilyn” (på engelska). Chicago Tribune. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307071651/http://archives.chicagotribune.com/1962/08/06/page/1/article/marilyn-monroe-is-dead/. Läst 14 juli 2020. 
  14. ^ ”Brilliant Stardom and Personal Tragedy Punctuated the Life of Marilyn Monroe” (på engelska). The New York Times. 6 augusti 1962. Arkiverad från originalet den 10 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160310145114/https://www.nytimes.com/books/98/11/22/specials/monroe-obit2.html. Läst 14 juli 2020. 
  15. ^ Spoto 2001, sid. 594–597.
  16. ^ Banner 2012, sid. 427–428.
  17. ^ ”Top 10 Celebrity Grave Sites: Marilyn Monroe” (på engelska). Time. 3 september 2009. Arkiverad från originalet den 19 november 2015. https://web.archive.org/web/20151119201501/http://content.time.com/time/specials/packages/article/0%2C28804%2C1919236_1919237_1919221%2C00.html. Läst 14 juli 2020. 
  18. ^ ”Marilyn Monroe Death - Did she commit suicide or was she murdered?”. The Voice of Reason. 7. september 2005. Arkiverad från originalet den 2014-08-23. https://web.archive.org/web/20140823105247/http://www.thevoiceofreason.com/Conspiracy/DeathOfMarilynMonroe.htm.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140823105247/http://www.thevoiceofreason.com/Conspiracy/DeathOfMarilynMonroe.htm. Läst 6 augusti 2021. 
  19. ^ ”Some theories about who was involved with Monroe's death”. CoverUps. Arkiverad från originalet den 2012-04-03. https://web.archive.org/web/20120403162317/http://www.coverups.com/monroe/theories.htm.  Arkiverad 3 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 april 2012. https://web.archive.org/web/20120403162317/http://www.coverups.com/monroe/theories.htm. Läst 6 augusti 2021. 
  20. ^ ”The Death of Marilyn Monroe”. truTV. Arkiverad från originalet den 2008-06-29. https://web.archive.org/web/20080629235146/http://www.trutv.com/library/crime/notorious_murders/celebrity/marilyn_monroe/index.html. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "...it's said that the suicide rate in Los Angeles doubled the month after she died; the circulation rate of most newspapers expanded that month..."
  2. ^ "...should serve as a terrible lesson to all those, whose chief occupation consists of spying on and tormenting film stars."
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Marilyn_Monroes_död&oldid=54046808”