Markku Pölönen

Markku Pölönen
	Markku Pölönen
	Markku Pölönen i juli 2012
Född	Markku Tapani Pölönen; 16 september 1957 (66 år); Eno, Finland
Medborgare i	Finland
Utbildad vid	Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur, 1982
Sysselsättning	Filmregissör, manusförfattare
Utmärkelser
	Risto Jarva-priset (1993); Anjalankoskis filmpris (1994); Jussi för bästa manuskript (1994); Jussi för bästa regi (1996); Jussi för bästa regi (1999); Jussi för bästa manuskript (1999); Anjalankoskis filmpris (2005); Jussi för bästa regi (2005); Jussi för bästa manuskript (2005); Anjalankoskis filmpris (2019)
	Redigera Wikidata

Markku Pölönen, född 16 september 1957 i Eno, är en finländsk filmregissör och manusförfattare.

I Markku Pölönens filmer speglas Finlands närhistoria, ofta i en rural miljö. Bildspråket är filmatiskt, landskap och omgivningar ges både estetiska och symboliska värden och berättelserna innefattar ofta en varm och människonära humor.

Pölönen fick sitt genombrott med Lyckans land (1993), som belönades med ett flertal priser. Hans kommersiella genombrott skedde med Det sista bröllopet (1995), årets mest sedda finska film detta år. Filmen baserar sig på en bok av Heikki Turunen och behandlar generationsklyftor och avfolkningsbygder i Finland under de decennier ungdomen ofta emigrerade till Sverige.

I filmen Sommaren vid älven (1998) blandas stockflottarromantik med den moderna tidens krav på ansvar, medan Koirankynnen leikkaaja (2004) bygger på en roman av Veikko Huovinen. Den handlar om en man som sårats i kriget, en god människa som på grund av sin skada blir som barn på nytt. Hans mission, att rädda en hund, för honom på en resa genom det fattiga och karga Finland åren strax efter kriget.

Markku Pölönen tilldelades Pro Finlandia-medaljen 2016. Pölönen har uppgett att han har Aspergers syndrom.^[2]