Marks kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Älvsborgs län . Centralort är Kinna .
Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i norr till Härryda kommun och Mölndals kommun i före detta Göteborgs och Bohus län , Bollebygds kommun och Borås kommun samt i öster till Svenljunga kommun , alla i före detta Älvsborgs län. I söder gränsar kommunen till Falkenbergs kommun och Varbergs kommun samt i väster till Kungsbacka kommun , alla i Hallands län . Från nordöst till sydväst rinner ån Viskan .
Kommunens område motsvarar socknarna: Berghem , Fotskäl , Fritsla , Hajom , Horred , Hyssna , Istorp , Kattunga , Kinna , Skephult , Surteby , Sätila , Torestorp , Tostared , Älekulla , Örby , Öxabäck och Öxnevalla . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. År 1926 bildades Surteby-Kattunga landskommun av motsvarande två landskommuner.
Kinna municipalsamhälle inrättades 12 december i Kinna landskommun, där landskommunen med municipalsamhället ombildades 1947 till Kinna köping . Skene municipalsamhälle inrättades i Örby landskommun 9 maj 1941 och upplöstes 1951 när Skene köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fritsla Skephult ), Horred Istorp och Öxnevalla ), Svansjö Torestorp , Älekulla och Öxabäck ), Sätila Hyssna och Sätila) samt Västra Mark Berghem , Fotskäl , Hajom , Surteby-Kattunga och Tostared ). Örby landskommun samt Kinna köping och Skene köping förblev oförändrade.
Marks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kinna och Skene köpingar samt landskommunerna Fritsla, Horred, Svansjö, Sätila, Västra Mark och Örby.[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och kommunen ingår sedan 1996 i Borås domsaga .[ 6]
Blasonering : I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld.
Vapnet skapades för Marks kommun och registrerades hos PRV 1974. Inom området hade de två tidigare köpingarna Kinna och Skene samt Sätila landskommun haft vapen, vilkas giltighet upphörde vid sammanläggningen.
Befolkningsutvecklingen i Marks kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
29 000
1975
30 217
1980
31 418
1985
31 708
1990
33 070
1995
33 583
2000
32 951
2005
33 494
2010
33 845
2015
33 906
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Distrikt inom Marks kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 7]
Vid Statistiska centralbyråns avgränsning av rikets tätorter 2015 fanns elva tätorter i Marks kommun. De listas här i storleksordning efter folkmängd den 31 december 2010:
Kinna , 15 019Fritsla , 2 307Sätila , 1 210Horred , 1 203Hyssna , 665Björketorp , 514Rydal , 415Torestorp , 412Berghem , 369Öxabäck , 330Kråkered , 201
Skene och Örby är ihopvuxna med Kinna och räknas därför inte som egna tätorter.
Från nordöst till sydväst genomkorsas kommunen av riksväg 41 och från nordväst mot öster av länsväg 156 . Från nordöst till sydväst sträcker sig även järnvägen Viskadalsbanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Borås och Varberg med stopp i Kinna , Assberg , Skene , Berghem , Björketorp och Horred .
Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Eva-Karin Torhem Arnell
Förste vice ordförande
S
Gunnar Nilsson
Andre vice ordförande
M
Elise Benjaminsson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
KD
Per Olof Hermansson
S
Tommy Karlsryd
Kultur- och fritidsnämnden
MP
Lo Göthberg Larsson
S
Thord Harrysson
Miljönämnden
KD
Elise Arnell
S
Berndt Ekholm
Plan- och byggnadsnämnden
C
Pontus Johansson
S
Björn Andersson
Överförmyndarnämnden
FP
Jan Karlsson
S
Emmy Johansson
Barn- och utbildningsnämnden
FP
Sofia Sjöstrand
S
Urban Jernberg
Teknik- och servicenämnden
M
Pär-Erik Johansson
S
Bo Petersson
Äldreomsorgsnämnden
C
Ulla-Maj Persson
S
Ulf Dahlberg
Valnämnden
C
Bengt Axbring
S
Håkan Andersson
Mandatfördelning i Marks kommun, valen 1970–2014 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD MBP MOD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970
2
22
13
4
8
49
92,0
1973
2
21
15
2
1
8
49
93,6
1976
2
21
14
3
1
8
49
93,4
1979
3
21
13
3
1
8
49
92,3
1982
3
23
13
2
10
51
91,0
1985
3
24
11
4
9
51
88,0
1988
3
22
2
11
4
2
7
51
86,9
1991
3
21
2
10
3
4
8
51
87,2
1994
3
23
2
3
10
2
2
6
51
87,2
1998
6
18
2
4
8
1
5
7
51
80,72
2002
4
20
2
4
8
4
4
5
51
79,54
2006
3
20
1
6
8
2
3
8
51
80,59
2010
3
17
2
1
4
2
5
4
3
10
51
83,09
2014
4
16
2
5
4
2
6
2
2
8
51
83,66
Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017” . Statistiska centralbyrån . 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/ . Läst 21 augusti 2017 .
^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010” . Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls . Läst 19 augusti 2015 . ^ ”Största offentliga arbetsgivare” . Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259 . Läst 8 november 2015 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
