Hoppa till innehållet

Marks kommun

Marks kommun
Kommun
Skene, del av centralorten Kinna
SloganLäge för det goda livet
Kommunens vapen.
Marks kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
CentralortKinna
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd35 193 ()[1]
Areal1 013,2 kvadratkilometer ()[2]
- därav land929,2 kvadratkilometer[2]
- därav vatten84 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet37,87 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°31′00″N 12°41′00″Ö / 57.516666666667°N 12.683333333333°Ö / 57.516666666667; 12.683333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBorås domkrets (–)
Sjuhäradsbygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1504[3]
Anställda3 525 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1463 (–)
1563 (–)
GeoNames2692570
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Marks kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Kinna, ihopväxt med Skene och Örby.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Berghem, Fotskäl, Fritsla, Hajom, Horred, Hyssna, Istorp, Kattunga, Kinna, Skephult, Surteby, Sätila, Torestorp, Tostared, Älekulla, Örby, Öxabäck och Öxnevalla, alla i Marks härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. År 1926 bildades Surteby-Kattunga landskommun av motsvarande två landskommuner.

Kinna municipalsamhälle inrättades 12 december i Kinna landskommun, där landskommunen med municipalsamhället ombildades 1947 till Kinna köping. Skene municipalsamhälle inrättades i Örby landskommun 9 maj 1941 och upplöstes 1951 när Skene köping bildades genom en utbrytning ur landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fritsla (av de tidigare kommunerna Fritsla och Skephult), Horred (av Horred, Istorp och Öxnevalla), Svansjö (av Torestorp, Älekulla och Öxabäck), Sätila (av Hyssna och Sätila) samt Västra Mark (av Berghem, Fotskäl, Hajom, Surteby-Kattunga och Tostared). Örby landskommun samt Kinna köping och Skene köping förblev oförändrade.

Marks kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kinna och Skene köpingar samt landskommunerna Fritsla, Horred, Svansjö, Sätila, Västra Mark och Örby.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och ingår sedan 1996 i Borås domkrets.[6]

Kommunen är belägen i de sydvästra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i norr till Härryda kommun och Mölndals kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, Bollebygds kommun och Borås kommun samt i öster till Svenljunga kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I söder gränsar kommunen till Falkenbergs kommun och Varbergs kommun samt i väster till Kungsbacka kommun, alla i Hallands län. Från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen ligger i det natursköna sprickdalslandskapetSydsvenska höglandets västra sida. Storåns dalgång, fortsättningen i sjön Lygnern och Viskans dalgång avspeglar detta geografiska läge. Dalgångarna var tidigare ishavsfjärdar under inlandsisens avsmältning, vilket resulterade i områden med vattenavsatta leror – idag utgör dessa Marks kommuns bördiga odlingsmarker.

Sedimenten i Storåns dalgång pryds av vackra raviner, medan de norra delarna av kommunen huvudsakligen täcks av morän. Vid Ubbhult formar bottenmoränryggar, även kallade drumliner, landskapet. Skogen i området domineras av barrträd med inslag av lövskog, skapandes en varierad och naturskön miljö.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Marks kommun Hela riket






  Bebyggelse (6,0 %)
  Skog (68,7 %)
  Öppen myrmark (2,2 %)
  Jordbruksmark (14,0 %)
  Övrig mark (9,1 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2024 fanns 12 naturreservat i Marks kommun.[9] Som exempel kan nämnas Assbergs ruiner som är känt för sina varierade landskap. I nordöstra delen finns välbevarade naturbetesmarker med spridda buskar och träddungar. I väster finns ohävdade ravinarmar med olika växtstadier, från öppna marker till äldre lövskogar. Området är hem för många arter av växter och djur, vilket gör det viktigt för bevarande av biologisk mångfald.[10] Ett annat exempel är Stoms ås som är känt för sin gamla bokskog med en rik mångfald av sällsynta mossor och lavar. Området är också hem för många gamla bok- och ekträd samt en stor mängd död ved, vilket är viktigt för ekosystemets mångfald. Målet med reservatet är att utöka bokskogsarealen för att gynna de sällsynta arterna.[11]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 12 församlingar:

Distrikt inom Marks kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

År 2020 bodde 68,7 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[13] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 14 tätorter i Marks kommun:[14]

Tätort Befolkning
Kinna 15 452
Fritsla 2 434
Sätila 1 351
Horred 1 261
Hyssna 735
Björketorp 572
Rydal 434
Torestorp 406
Berghem 381
Öxabäck 338
Flygsnäs och Hägnen 210
Ubbhult norra 209
Fotskäl 201
Eskilsby och Snugga 0

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Allianspartierna i koalition med Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 24 av 51 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet inkluderades även Markbygdspartiet i koalitionen som fortsatte styra i minoritet.[15] Koalitionen gick under namnet "Markalliansen". Valet 2018 ledde till delvis maktskifte där Liberalerna och Centerpartiet stannade vid makten samtidigt som Socialdemokraterna klev in i samarbetet. Detta trots att Allianspartierna inför valet gått ut med avsikten att styra kommunen tillsammans.[16] Liberalerna lämnade den styrande koalitionen efter valet 2022, men ingick tillsammans med Vänsterpartiet en valteknisk samverkan med Socialdemokraterna och Centerpartiet som stannade kvar vid makten.[17]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[18]
Ordförande C Eva-Karin Torhem Arnell
Förste vice ordförande M Rolf Skarin
Andre vice ordförande S Ann-Sofi Tureson

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDMBPMODCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702221348
2221348
4992,0
418
197322115218
2211528
4993,6
409
197622114318
2211438
4993,4
3514
197932113318
3211338
4992,3
3217
198232313210
3231310
5191,0
3417
19853241149
3241149
5188,0
3417
1988322211427
3221147
5186,9
3615
1991321210348
32110348
5187,2
3516
19943232310226
3233106
5187,2
3318
1998618248157
6184857
5180,72
3021
2002420248445
42048445
5179,54
2922
2006320168238
3206838
5180,59
2625
2010317214254310
317454310
5183,09
2724
201441625426228
4165468
5183,66
2823
2018415188339
41588339
5185,33
2724
202241511061410
415106410
5182,56
2823
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen i Marks kommun utgörs av 15 ledamöter.[19] Dess ordförande och vice ordförande är kommunens kommunalråd.[20]

Bland kommunstyrelsens ledamöter har ett arbetsutskott valts ut. Till stöd för sitt arbete har kommunstyrelsen en förvaltning kopplad till sig, Kommunstyrelses förvaltning, som "förbereder och genomför de beslut som nämnden fattar".[21]

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden C Leif Sternfeldt M Elise Benjaminsson
Krisledningsnämnden S Lisa Dahlberg M Tomas Johansson
Kultur- och fritidsnämnden S Birgitta Andersson M Ylva Höglund
Miljönämnden S Håkan Andersson M Peter Branshöj
Plan- och byggnadsnämnden C Pontus Johansson M Rolf Skarin
Socialnämnden L Johan Lepp M Ann Iberius Orrvik
Teknik- och servicenämnden S Bo Peterson M Pär-Erik Johansson
Valnämnden S Bodil Wennerström M Kerstin Weiman-Lindén
Äldreomsorgsnämnden C Ulla-Maj Persson Kd Martin Arnell
Överförmyndarnämnden L Maria Aronsson Dahl Kd Per-Olof Hermansson

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Viskadalen har en lång historia inom textilindustrin, där ett spinneri grundades i Rydal år 1853. Tekoindustrin fortsätter att vara en betydande del av näringslivet i Marks kommun, med kommunen som ledande arbetsgivare följt av Ludvig Svensson AB, specialiserat på hemtextilier, och Stora Enso Packaging AB, fokuserat på transportemballage i wellpapp, båda belägna i centralorten. Förutom detta spelar även service- och tjänstenäringar en viktig roll i områdets näringsliv.[7]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Från nordöst till sydväst genomkorsas kommunen av riksväg 41 och från nordväst mot öster av länsväg 156. Från nordöst till sydväst sträcker sig även järnvägen Viskadalsbanan som trafikeras av Västtågens regiontåg mellan Borås och Varberg med stopp i Fritsla, Kinna, Assberg, Skene, Berghem, Björketorp och Horred.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 35 193 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 74:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Marks kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
29 000
1975
  
30 217
1980
  
31 418
1985
  
31 708
1990
  
33 070
1995
  
33 583
2000
  
32 951
2005
  
33 494
2010
  
33 845
2015
  
33 906
2020
  
34 896

Bland kommunens kulturarv kan nämnas de 10 byggnadsminnena i kommunen samt de sex områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Bland byggnadsminnena är sex av dessa så kallade förläggaregårdar,[23] något som är unikt för kommunen. De byggdes under 1830-talet och är en typ av herrgårdar. Förutom vissa kännetecken som imponerande storlekar, ljus träpanel, många symmetriska fönster, detaljrika utsmyckningar runt fönster och dörrar, valmade gavelspetsar och två flygelbyggnader så har de också en tydlig koppling till centralortens historia som centrum för Sveriges textilproduktion. Nämnvärt är att centralorten stod för 80 procent av Sveriges vävproduktion i mitten på 1800-talet.[24]

Blasonering: I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld.

Vapnet skapades för Marks kommun och registrerades hos PRV 1974. Inom området hade de två tidigare köpingarna Kinna och Skene samt Sätila landskommun haft vapen, vilkas giltighet upphörde vid sammanläggningen.

Bland idrottsklubbar i Marks kommun märks framför allt Öxabäcks IF, som hade ett av Sveriges bästa damfotbollslag på 1970- och 1980-talet. Kinna IF spelade några säsonger i herrarnas andradivision i fotboll på 1950- och 1960-talet.

I basket har Marbo Basket och Sätila Basket nått framgångar.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b] ”Mark - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mark-(ingress-kommun-i-v%C3%A4sterg%C3%B6tland-p-l%C3%A4n). Läst 22 januari 2024. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 6 maj 2024. 
  10. ^ ”Assbergs raviner”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/assbergs-raviner.html. Läst 6 maj 2024. 
  11. ^ ”Stoms ås”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/stoms-as.html. Läst 6 maj 2024. 
  12. ^
  13. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=1463&id2=null. Läst 3 februari 2024. 
  14. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 3 januari 2024. 
  15. ^ ”Klart med ny politisk ledning i Mark”. Marks kommun. 2 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 9 december 2014. https://web.archive.org/web/20141209192005/http://www.mark.se/sv/Politik-och-forvaltning/Kommunikation-och-presstjanst/Nyheter-fran-forvaltningarna/Klart-med-nytt-politiskt-styre/. Läst 5 februari 2024. 
  16. ^ ”Nytt majoritetsstyre i Mark”. SVT Nyheter. 6 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nytt-majoritetsstyre-i-mark. Läst 5 februari 2024. 
  17. ^ Thorn, Hanna (19 oktober 2022). ”Förhandlingarna i Mark klara – de ställer sig utanför nya styret”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/styret-klart-de-styr-mark-framover. Läst 5 februari 2024. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktige”. Marks kommun. https://www.mark.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige. Läst 17 juni 2024. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda i Marks kommun.”. mark.tromanpublik.se. https://mark.tromanpublik.se/organisation/790ca4dc-1542-4a5f-8011-3e34b1d3bb4b. Läst 12 juni 2024. 
  20. ^ ”Kommunalråd | Marks kommun”. www.mark.se. 20 april 2024. https://www.mark.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad. Läst 12 juni 2024. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen | Marks kommun”. www.mark.se. 16 april 2024. https://www.mark.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/namnder/kommunstyrelsen. Läst 12 juni 2024. 
  22. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020”. Statistiska Centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  23. ^ ”Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer | Marks kommun”. www.mark.se. 25 april 2024. https://www.mark.se/bygga-bo-miljo-och-trafik/bygga-nytt-andra-och-riva/kulturhistoriska-byggnader-kulturmiljoer. Läst 12 juni 2024. 
  24. ^ ”https://www.vastsverige.com/mark/om-vara-forlaggargardar/”. www.vastsverige.com. https://www.vastsverige.com/mark/om-vara-forlaggargardar/. Läst 12 juni 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]