Marmaverken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Inte att förväxla med Marma.
Marmaverken
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Söderhamns kommun
Distrikt Söderala distrikt
Koordinater 61°16′0″N 16°52′0″Ö / 61.26667°N 16.86667°Ö / 61.26667; 16.86667
Area 75 hektar (2018)[2]
Folkmängd 344 (2019)[1]
Befolkningstäthet 4,587 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7208[3]
GeoNames 2692553
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
Map-icon.svgSe kartdata överlagrat på...
Google
Kartdata


SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Marmaverken är en tätort i Söderhamns kommun, Gävleborgs län. Bebyggelsen var fram till 2015 avgränsad som en separat tätort, men blev då sammanvuxen med den i Marmaskogen och Söderala. Från 2018 utgör området åter en egen tätort.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1854 togs initiativ ett sågverk vid sjön Marmen i Hälsingland, vilket startades året därpå och 1858 ombildades av industrimannen Samuel Godenius till Marma Sågverks AB. Detta blev inledningen till en betydande industriepok. Företaget uppgick 1933 i Marma-Långrörs AB och från 1964 i Korsnäs-Marma AB, vilket fortlevde intill 1989.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Marmaverken 1950–2018[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
1 025
1960
  
1 003
1965
  
944
1970
  
906
1975
  
777
1980
  
660
1990
  
542 110
1995
  
511 110
2000
  
421 110
2005
  
416 110
2010
  
371 112
2018
  
324 75
Anm.: Namnändring 1980 från Marma till Marmaverken. Uppgick 2015 i tätorten Marmaskogen och Söderala. Utbruten ur Marmaskogen och Söderala 2018.

Se även[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 28 mars 2014, (Källa från Wikidata)
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Templet 222 Aftonstjärnan i Marmaverken 50 år, 1889-1939 (1939)
  • Marma-Långrörs Aktiebolag. Skrift utgiven i samband med bolagets jubileum 1953. 55 sidor (Söderhamn, 1953)
  • Boken om Marmaverken, utgiven år 1993 av Föreningen Marmabygden Marmaverken. Redaktör och layout Lisa Lofors, ISBN 91-630-2205-2
  • Henrik Lindberg: Industriell omvandling i Söderhamn och Hudiksvall under trävaruepoken 1850-1995. Licenciatuppsats, 149 sid. (1998)
  • Henrik Lindberg: Industrisamhällen i industrisamhället - Befolkning och industri i Marmaverken, 18 sid. Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift (Uppsala, 1999)
  • Marma Sågverks Aktiebolag 1854-1914. Föreningen Marmabygden. Red: Willy Olsson (2002)
  • Marmaverkens sulfatfabrik byggd 1927-1928. Föreningen Marmabygden. Red: Willy Olsson (utan årtal)
  • Britt Hallström: Minnen från Askesta och Marmaverken. Red: Jan Erik Hallström (2008)
  • Jan Erik Hallström: Farsan och flyget. Från Marmaverken till Mariehäll. (Atremi, 2009) ISBN 978-91-85487-91-2 ; 91-85487-91-0