Marsoroligheterna

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Marsoroligheterna
Marsoroligheterna 1848 Söndags-Nisse.jpg
Teckning i Söndags-Nisse
PlatsSverige
Datummars 1848
Karaktärupplopp
Part Isvenska polisen
Part IIsvenska republikaner
Syfteupprätta svensk republik
Resultatupproret nedslaget

Marsoroligheterna var ett antal upplopp som utspelade sig i Stockholm med anledning av revolutionerna 1848.

Förlopp[redigera | redigera wikitext]

Den 2 mars 1848 fick Stockholm de första nyheterna om den franska februarirevolutionen. På morgonen lördagen den 18 mars hittade polisen på olika ställen i staden proklamationer och dokument som vände sig emot myndigheterna, krävde reformer och valrätt. På eftermiddagen hade det ordnats en bankett i De la Croix's stora sal vid Brunkebergstorg och utanför på torget samlades efterhand en folkmassa. Den uppretade folkmassan krossade fönster och hotade att ta sig in i huset. Med hjälp av militär kunde överståthållare Jakob Wilhelm Sprengtporten rensa gatan och arrestera vissa, trots att folkmassan svarade med stenkastning.

På kvällen hade en folkmassa samlats mellan slottet och Storkyrkan. Kung Oscar I hade tidigare under kvällen bevistat en föreställning med Jenny Lindoperan men mötte de demonstrerande borgarna på Storkyrkobrinken och tog del av deras klagomål. Därefter gav kungen order att de som hade arresterats skulle frisläppas. De församlade hurrade för kungen och demonstrationen upplöstes. Sedan kungen lämnat platsen rörde sig några personer vidare och på Gustav Adolfs torg, på Drottninggatan och på Blasieholmen började vissa kasta sten på fönster, bland annat hos prästståndets ledare ärkebiskop Carl Fredrik af Wingård.

Följande dag, söndagen den 19 mars, fortsatte oroligheterna, människor samlades och butiker plundrades. Kungen beslöt sig då för att ingripa med kraft. När människor på kvällen samlades vid Storkyrkobrinken och inte följde befallningen att skingras ryckte en kavalleritrupp fram. Truppen möttes med stenkastning och kunde inte göra en kavallerichock mot folkmassan som det var tänkt. Kungen gav då order om att ge eld, minst 18[1] personer dödades och många sårades (slutlig dödssiffra kan ha varit ett trettiotal personer[2]). Storkyrkobrinken och Rådhustorget[förtydliga] tömdes på folk. Vid Norra Smedjegatan (nuvarande huvudgången genom Gallerian) stormades en barrikad av en gardespluton.

Hos stadens borgerskap bildades beväpnade skyddskårer som fungerade som ordningsvakter men måndagen blev lugn. På tisdagen, den 21 mars, anlände enheter ur armén för att finnas till hands om oroligheterna skulle blossa upp igen.[3]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Harrison, Dick (4 maj 2011). ”Marsoroligheterna 1848”. svd.se. http://blog.svd.se/historia/2011/05/04/marsoroligheterna-1848/. Läst 11 maj 2017. 
  2. ^ marsoroligheterna i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 11 maj 2017.
  3. ^ Söderhjelm, Alma; Palmstierna, Carl-Fredrik (1944). Oscar I. Stockholm: Bonnier. sid. 328-330. Libris länk