Hoppa till innehållet

Martin Berg

Lägg till länkar
Från Wikipedia

Martin Berg, född 13 maj 1977, är en svensk sociolog, professor i medieteknik och docent i sociologi vid Malmö universitet. Hans forskning är inriktad på samspelet mellan människa och teknologi.[1][2]

Berg leder sedan 2025 forskningsmiljön Digital Work Futures Research Lab vid Malmö universitet. Han är också adjungerad forskningsprofessor i design vid Monash University i Melbourne, Australien.[3] Han är även ledamot i den vetenskapliga referensgruppen för för det nationella forskningsprogrammet om digitaliseringens samhälleliga konsekvenser.[4]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Efter grundexamina i teologi och sociologi vid Lunds universitet, disputerade Berg i sociologi 2008 med avhandlingen Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi[5], där han undersökte hur subjektivitet och identitet formas i mötet mellan kön, kropp och social interaktion. Avhandlingen belönades senare med Sveriges Sociologförbunds pris till nydisputerad forskare.[6] Bergs forskning fokuserade inledningsvis förhållandet mellan socialpsykologi och queerteori, särskilt spänningsfältet mellan George Herbert Mead[7] och Judith Butler[8], men kom senare att röra sig mot internet och sociala medier. 2010 blev Berg den förste forskaren att ingå i det postdoktorala pilotprojektet Flexit[9][10] som utvecklades av Riksbankens Jubileumsfond och bedrev under tre års tid forskning vid den digitala byrån Good Old i Malmö.[11][12][13] Efter perioden vid Good Old återvände Berg till akademin och tillträdde som universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad, där han var forskningsledare för Centrum för samhällsanalys (CESAM)[14] och antogs som docent i sociologi 2015. Kort därefter tillträdde han en anställning vid dåvarande Malmö högskola som biträdande professor i medieteknik med inriktning mot samspel mellan människor, medier och IT. Han befordrades till professor i medieteknik vid Malmö universitet 2020.

Forskning

[redigera | redigera wikitext]

Forskningen kan delas in i tre huvudsakliga områden: metodutveckling inom digital etnografi och teknografi; studier av samverkan och samproduktion i relation till kommersiell och tillämpad socioteknisk forskning; samt analyser av digitalisering, automatisering och artificiell intelligens i sociala och institutionella kontexter. Bergs forskning är och har varit finansierad av bland annat Riksbankens Jubileumsfond[15] och Vetenskapsrådet.[16][17]

Metodutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Ett första forskningsspår i Bergs arbete rör metodologisk utveckling inom digital sociologi, där fokus har legat på att anpassa etnografiska metoder till digitala teknologier och interaktionsformer. Berg var en av de första i Sverige att introducera och popularisera netnografi som forskningsmetod, bland annat genom boken Netnografi: att forska om och med internet[18] och flera tidigare metodkapitel[19][20] som bidrog till att etablera metoden inom samhällsvetenskaplig forskning. Hans tidiga arbeten betonade digitala plattformars roll som arenor för identitet, interaktion och socialt liv, och utgör en grund för hans senare bidrag till digital etnografi och metodutveckling. En central tanke i hans arbete är att forskning som använder internet också måste rikta sig mot internet som studieobjekt, vilket framgår av den nämnda bokens undertitel. Berg har genomfört etnografiska studier av digitala system och utvecklat det han kallar digital autoetnografi[21]. Denna orientering mot teknikens betydelse och dess inre ”liv” har konkretiserats och fördjupats genom introduktionen av begreppet digital teknografi [22][23], en metodologisk inriktning som syftar till att analysera teknologier som aktiva medskapare av sociala processer snarare än som neutrala verktyg. Under senare år har forskningen även omfattat det som Berg benämner konversationskoreografi och framväxten av det socio-tekniska självet[24], vilket fokuserar på samspelet mellan människa och generativ artificiell intelligens. Samtliga dessa metodologiska orienteringar – från netnografi till digital teknografi och konversationskoreografi – utgör en sammanhängande utveckling av etnografins tillämpning på studiet av framväxande teknologier och deras betydelse för social interaktion och kunskapsproduktion.

Samverkan och kommersiell forskning

[redigera | redigera wikitext]

Ett andra forskningsspår växte fram under Bergs tid som forskare vid den digitala byrån Good Old i Malmö (2010–2013), där han ledde det Riksbankens Jubileumsfond-finansierade projektet Nätgemenskapernas socialitet[12]. I detta arbete kombinerades kritisk samhällsvetenskaplig analys med tillämpad medieforskning i nära samarbete med industrin, vilket resulterade i flera publikationer om samverkan som en möjlighet inom akademiska karriärer[25] samt om de vedermödor som är förknippade med att som forskare plötsligt befinna sig i näringslivet[26]. Erfarenheterna från denna period lade grunden för Bergs fortsatta intresse för samverkan och samproduktion mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Vid Högskolan i Halmstad, under sin tid som forskningsledare för Centrum för samhällsanalys (CESAM)[14], utvecklade Berg tillsammans med kollegor forskningsplattformen SCACA (The Swedish Centre for Applied Cultural Analysis), finansierad genom rektors strategiska medel[27]. Plattformen syftade till att stimulera en kreativ utveckling av teori och praktik genom att föra samman forskare inom samhällsvetenskap och humaniora med externa aktörer i kollaborativa och samproducerande forskningsprojekt, ofta på för de inblandade ämnesområdena okonventionella sätt. Arbetet inom SCACA resulterade i flera publikationer och deltagande i projekt, bland annat projektet Självkörande bilar: förändringar, förväntningar och upplevelser av samverkansformer, genomfört i samarbete med Volvo Cars och finansierat av Vinnova FFI[28]. Forskningen inom plattformen ledde också vidare till flera doktorandprojekt, såsom Christopher Martins (etnologi, Lunds universitet) Shifting Gears: Automated Driving on the Eve of Autonomous Drive[29] och Thomas Lindgrens (informatik, industridoktorand vid Högskolan i Halmstad) Recharging Future Mobility: Understanding Digital Anticipatory UX through Car Ethnographies[30]. Forskningen inom SCACA fördjupade även studier av hur kunskap formas i kommersiella sammanhang, särskilt genom framtidsorienterade workshops[31], och hur dessa insikter kan ligga till grund för det som Berg och Vaike Fors benämner samproduktionens pedagogik[32]. Sammantaget visade forskningen inom SCACA på möjligheterna att genom olika former av samverkan utveckla nya och för samtid och framtid relevanta vägar för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Digitalisering, automatisering och AI

[redigera | redigera wikitext]

Ett tredje och mer långsiktigt forskningsspår rör digitalisering, automatisering och artificiell intelligens. Efter avhandlingsarbetet om social interaktion i digitala miljöer har Berg successivt riktat sitt fokus mot hur teknologiska förändringar påverkar arbete, styrning och föreställningar om framtiden. Från studier av sociala medier, nätbaserade gemenskaper och vardagslivets medialisering[12] har forskningen förflyttats mot frågor om datafiering, självövervakningsteknologier[15], självkörande bilar[28] och senare automatisering i offentlig sektor[16] samt användning av generativ AI i den digitala och kreativa industrin[17]. Som ett led i detta arbete har Berg, tillsammans med kollegor vid Malmö universitet, varit drivande i utvecklingen av ämnesområdet Tekniska mediestudier[33] samt introducerat begrepp som beräkningsmedier[34] för att beskriva de förändrade villkor som uppstår när medieteknologier blir alltmer algoritmiska, prediktiva och autonoma.

Berg har särskilt intresserat sig för hur människor lär sig leva med digitala teknologier, hur de improviserar i mötet med algoritmiska system och hur dessa system får mening i vardagens praktiker. Särskilt centralt i detta sammanhang är frågan om vilka värden och föreställningar som byggs in i digitala system. Under sin tid som kommersiell Flexitforskare vid den digitala byrån Good Old, inom ramen för projektet Nätgemenskapernas socialitet, kom detta intresse till uttryck genom studier av sociala plattformar som Facebook[35][36], geolokaliseringssystem[37] och de intellektuella och metodologiska gränsdragningar som uppstår mellan kommersiell och vetenskaplig förståelse av digitala teknologier[38]. Senare, inom projektet Känna, forma, dela: att mäta och föreställa kroppen i en medialiserad värld, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, fördjupades detta forskningsintresse kring framväxande teknologier. Här studerades allt från så kallade smarta smycken[39] till transhumanistiskt inspirerad matlagning[40], digitalt ätande[41] och kroppsburna kameror[42]. Forskningen resulterade i övergripande resonemang om datadriven självkännedom som handelsvara[43] och om hur digitala data föreställs, cirkulerar och blir en del av vardagliga praktiker[44][45]. Dessa perspektiv har utvecklats mot organisatoriska och institutionella dimensioner i det av Vetenskapsrådet finansierade projektet Att arbeta med algoritmiska kollegor: Förväntningar och erfarenheter av automatiserat beslutsfattande (2021–2025)[16], där Berg är projektledare. Projektet undersöker hur föreställningar om automatisering och AI integreras i yrkesmässiga och institutionella sammanhang och visar hur sociotekniska föreställningsvärldar och mänskliga praktiker blir mer avgörande än de löften som teknologierna själva förväntas infria[46][47][48][49]. Intresset för automatisering och framväxande teknologier har vidare lett till ytterligare ett Vetenskapsrådsfinansierat projekt, Arbetets digitala framtider: Att anta och anpassa sig till AI-täta plattformar inom den digitala och kreativa industrin (2024–2029)[17], också detta under Bergs ledning. Projektet fokuserar på yrkesgrupper inom den digitala och kreativa industrin som befinner sig i digitaliseringens framkant och där arbete med, genom och mot digitala plattformar präglas av en allt tydligare närvaro av artificiell intelligens.

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Martin Berg | Malmö universitet”. mau.se. https://mau.se/personer/martin.berg/. Läst 29 oktober 2025. 
  2. ^ ”Martin Berg”. scholar.google.se. https://scholar.google.se/citations?user=XsDUwfcAAAAJ&hl=en. Läst 31 oktober 2025. 
  3. ^ Bianca Vallentine (4 juni 2025). ”Meet our Adjunct Professor Martin Berg” (på engelska). Emerging Technologies Research Lab. https://www.monash.edu/emerging-tech-research-lab/news-and-events/news/meet-our-adjunct-professor-martin-berg. Läst 29 oktober 2025. 
  4. ^ ”Forskningsagenda för det nationella forskningsprogrammet om digitaliseringens samhällskonsekvenser”. www.vr.se. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2023-02-15-forskningsagenda-for-det-nationella-forskningsprogrammet-om-digitaliseringens-samhallskonsekvenser.html. Läst 29 oktober 2025. 
  5. ^ Berg, Martin (2008). Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi. Martin Berg. ISBN 978-91-7267-257-4. https://www.google.se/books/edition/Sj%C3%A4lvets_garderobi%C3%A4r/xJFfLYI43mAC?hl=en&gbpv=0. Läst 29 oktober 2025 
  6. ^ ”Avhandling om hur genus skapas belönad - Högskolan i Halmstad”. hh.se. Arkiverad från originalet den 17 december 2010. https://web.archive.org/web/20101217214951/http://hh.se/pressmedia/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter/avhandlingomhurgenusskapasbelonad.6660.html. Läst 29 oktober 2025. 
  7. ^ Berg, Martin (2013). ”George Herbert Mead”. i Henrik Stenberg, Bo Isenberg. Relationell socialpsykologi: Klassiska och samtida teorier. Stockholm: Liber. sid. 16-34 
  8. ^ Berg, Martin (2006). ”Självet och subjektets svårgripbara nödvändighet: Utkast till en socialpsykologisk kritik av Judith Butler”. Lambda Nordica 4 (11): sid. 7-24. 
  9. ^ ”RJ Flexit - Riksbankens Jubileumsfond”. www.rj.se. https://www.rj.se/Forskning_finansiering/Flexit/. Läst 30 oktober 2025. 
  10. ^ ”Riksbankens Jubileumsfond”. www.rj.se. Arkiverad från originalet den 17 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120517081652/http://www.rj.se/svenska/for_forskare/flexit_univ_naringslivet/flexitforskare. Läst 30 oktober 2025. 
  11. ^ ”Vår forskare Martin säger hej!”. goodold.se. Arkiverad från originalet den 9 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100209003418/http://goodold.se/blog/office/var-forskare-martin-sager-hej. Läst 31 oktober 2025. 
  12. ^ [a b c] ”Forskningsplan: nätgemenskapernas socialitet (Good Old) - Riksbankens Jubileumsfond”. www.rj.se. https://www.rj.se/bidrag/2010/forskningsplan-natgemenskapernas-socialitet-good-old/. Läst 30 oktober 2025. 
  13. ^ https://www.sydsvenskan.se/Kultur-and-Nojen/han-reder-ut-det-sociala-natet/
  14. ^ [a b] ”Centrum för Samhällsanalys (CESAM) - Högskolan i Halmstad”. www.hh.se. Arkiverad från originalet den 21 april 2015. https://web.archive.org/web/20150421224333/http://www.hh.se/akademinforlarandehumanioraochsamhalle/forskning/centrumforsamhallsanalyscesam.65442327.html. Läst 31 oktober 2025. 
  15. ^ [a b] ”Sensing, shaping, sharing: Imagining the body in a mediatized world (SWECRIS)” (på engelska). www.vr.se. https://www.vr.se/english/swecris.html#/project/P14-0367:1_RJ. Läst 29 oktober 2025. 
  16. ^ [a b c] ”Working with Algorithmic Colleagues: Expectations and Experiences of Automated Decision-Making (SWECRIS)” (på engelska). www.vr.se. https://www.vr.se/english/swecris.html#/project/2020-00977_VR. Läst 29 oktober 2025. 
  17. ^ [a b c] ”Digital Work Futures: Adopting and adapting to AI-infused platforms in the digital and creative industries (SWECRIS)” (på engelska). www.vr.se. https://www.vr.se/english/swecris.html#/project/2023-00676_VR. Läst 29 oktober 2025. 
  18. ^ Netnografi - 9789144096810. https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/forskningsmetodik-och-vetenskapsteori/kvalitativ-metod/netnografi/. Läst 30 oktober 2025 
  19. ^ Berg, Martin (2011). ”Netnografi”. i Göran Ahrne, Peter Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. sid. 118-130 
  20. ^ Berg, Martin (2015). ”Deltagande netnografi”. i Göran Ahrne, Peter Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. sid. 142-156 
  21. ^ Pink, Sarah; Vaike Fors, Martin Berg (2017). ”Sensory, Digital and Visual Methodologies”. i Michael L. Silk, David L. Andrews, Holly Thorpe. Routledge Handbook of Physical Cultural Studies. Abingdon: Routledge. sid. 528-536 
  22. ^ Berg, Martin (2022-09-01). ”Digital Technography: A Methodology for Interrogating Emerging Digital Technologies and Their Futures” (på engelska). Qualitative Inquiry 28 (7): sid. 827–836. doi:10.1177/10778004221096851. ISSN 1077-8004. https://doi.org/10.1177/10778004221096851. Läst 30 oktober 2025. 
  23. ^ Berg, Martin (2023). ”Digital teknografi: Att studera hur framväxande digitala teknologier försöker lära känna oss”. i Martin Berg, Maria Engberg, Sara Leckner. Tekniska mediestudier: En introduktion till metoder och teknologier. sid. 55-80. https://www.studentlitteratur.se/kurslitteratur/humaniora-och-samhallsvetenskap/medie--och-kommunikationsvetenskap/tekniska-mediestudier/ 
  24. ^ Berg, Martin (2026). ”From Mead to Machine: Conversational Choreographies with ChatGPT and the Emergence of the Socio-Technical Self in Generative AI”. i Shing-Ling S. Chen. Symbolic Interaction and AI. Studies in Symbolic Interaction, Volume 61. sid. 27–72. https://bookstore.emerald.com/symbolic-interaction-and-ai-hb-9781837086931.html 
  25. ^ Berg, Martin; Maria Grafström (2014). ”Att samverka”. i Sara Eldén, Anna Jonsson. Efter festen. Om konsten att utvecklas från doktor till docent, eller, En överlevnadsguide i den postdoktorala djungeln. Lund: Studentlitteratur. sid. 197-212. 
  26. ^ Berg, Martin (2012). ”Samverkan och "samvärkens" nödvändighet”. i Peter Arvebro, Sonja Meksa. Akademi och stad – vänner för framgång. Helsingborg: Helsingborgs Stad. sid. 24-31 
  27. ^ ”The Swedish centre for applied cultural analysis (SCACA) - Högskolan i Halmstad”. www.hh.se. Arkiverad från originalet den 21 april 2015. https://web.archive.org/web/20150421214006/http://www.hh.se/akademinforlarandehumanioraochsamhalle/forskning/theswedishcentreforappliedculturalanalysisscaca.65443386.html. Läst 31 oktober 2025. 
  28. ^ [a b] ”Självkörande bilar: förändringar, förväntningar och upplevelse”. www.diva-portal.org. https://www.diva-portal.org/smash/project.jsf?faces-redirect=true&searchType=SIMPLE&language=sv&pid=project:2385&dswid=7381. Läst 31 oktober 2025. 
  29. ^ Martin, Christopher (2020). Shifting Gears : Automated Driving on the Eve of Autonomous Drive. Lund University. http://lup.lub.lu.se/record/95453f2a-63ee-404f-975e-f2132746b159. Läst 31 oktober 2025. 
  30. ^ Lindgren, Thomas (2022). Recharging Future Mobility : Understanding Digital Anticipatory UX through Car Ethnographies. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-46689. Läst 31 oktober 2025. 
  31. ^ Berg, Martin; Vaike Fors (2017). ”Workshops as Nodes of Knowledge Co-production: Beyond Ideas of Automagical Synergies”. i Sarah Pink, Vaike Fors, Thomas O’Dell. Theoretical Scholarship and Applied Practice. New York & Oxford: Berghahn. sid. 53-72 
  32. ^ Fors, Vaike; Martin Berg (2018). ”Samproduktionens pedagogik”. i Martin Berg, Vaike Fors, Robert Willim. Samverkansformer: Nya vägar för humaniora och samhällsvetenskap. sid. 93-111 
  33. ^ Berg, Martin; Maria Engberg, Sara Leckner (2023). Tekniska mediestudier: En introduktion till metoder och teknologier. Lund: Studentlitteratur 
  34. ^ Berg, Martin; Maria Engberg (2020). ”Beräkningsmedier: ett nyckelbegrepp för framtida medieteknisk forskning”. En introduktion till medieteknik. Lund: Studentlitteratur 
  35. ^ Barg, Martin (2014). ”Participatory trouble: Towards an understanding of algorithmic structures on Facebook”. Cyberpsychology: Journal of Psychosocial research on Cyberspace 8 (3). 
  36. ^ Berg, Martin (2012). ”Där tran(s)orna slutar dansa: Facebook och den andres automatisering”. i Jessica Mjöberg, Annette Lundin. En gestalt, många berättelser – en vänbok till Lars-Erik Berg. Skövde: Högskolan i Skövde, Institutionen för Teknik och Samhälle. sid. 93-113. https://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A515221&dswid=-1679 
  37. ^ Berg, Martin (2011). ”Checking in at the Urban Playground: Digital Geographies and Electronic Flâneurs”. i Franscesca Comunello. Networked Sociability and Individualism: Technology for Personal and Professional Relationships. Hershey, PA: Information Science Reference. sid. 171-196 
  38. ^ Berg, Martin (2012). ”Social intermediaries and the location of agency: a conceptual reconfiguration of social network sites”. Contemporary Social Science 7(3): 321-333. 7 (3): sid. 321-333. 
  39. ^ Berg, Martin (2017). ”Making sense with sensors: Self-tracking and the temporalities of wellbeing”. Digital Health 3. 
  40. ^ Berg, Martin; Fors, Vaike; Eriksson, Jonnie (2016). ”Cooking for perfection: Transhumanism and the mysteries of kitchen mastery”. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics 4 (2): sid. 111-135. 
  41. ^ Boztepe, Susan; Martin Berg (2020). ”Connected Eating: Servitising the Human Body through Digital Food Technologies”. i Deborah Lupton, Zeena Feldman. Digital Food Cultures. London & New York: Routledge 
  42. ^ Fors, Vaike; Martin Berg, Sarah Pink (2016). ”Capturing the ordinary: Imagining the user in designing automatic photographic lifelogging technologies”. i Stefan Selke. Lifelogging: Digital self-tracking and Lifelogging – between disruptive technology and cultural transformation. Wiesbaden: Springer VS. sid. 111-128 
  43. ^ Berg, Martin (2019). ”Vitala affärer: datadriven självkännedom som handelsvara”. i Helena Sandberg, Gudrun Erlingsdottir. På tal om e-hälsa. Lund: Studentlitteratur 
  44. ^ Fors, Vaike; Sarah Pink, Martin Berg, Thomas O’Dell (2020). Imagining Personal Data: Experiences of Self-Tracking. London & New York: Routledge. https://www.taylorfrancis.com/books/oa-mono/10.4324/9781003085676/imagining-personal-data-sarah-pink-martin-berg-tom-dell-vaike-fors 
  45. ^ Malmö universitet (27 november 2017). ”Martin Berg: Hur tänker ett aktivitetsarmband?”. https://www.youtube.com/watch?v=ZfdQhN7f2oU. Läst 31 oktober 2025. 
  46. ^ Pink, Sarah; Martin Berg, Deborah Lupton, Minna Ruckenstein (2022). Everyday Automation: Experiencing and Anticipating Emerging Technologies. London & New York: Routledge. https://www.taylorfrancis.com/books/oa-edit/10.4324/9781003170884/everyday-automation-sarah-pink-martin-berg-deborah-lupton-minna-ruckenstein 
  47. ^ Berg, Martin (2022). ”Hate it? Automate it! Thinking and Doing Robotic Process Automation and Beyond”. i Sarah Pink, Martin Berg, Deborah Lupton, Minna Ruckenstein. Everyday Automation: Experiencing and Anticipating Emerging Technologies. Routledge. 
  48. ^ ”Är automatiseringen vår räddning? - Socialchefsdagarna”. 7 oktober 2024. https://socialchefsdagarna.se/dokumentation/storforelasningar-2024/martin-berg/. Läst 31 oktober 2025. 
  49. ^ Socialchefsdagarna (22 oktober 2024). ”Martin Berg: Är automatiseringen vår räddning?”. https://vimeo.com/1022156838. Läst 31 oktober 2025. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Martin_Berg&oldid=58518761”