Martin Hägglund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Martin Hägglund
Född23 november 1976 (43 år)
MedborgarskapUSA[1] och Svenskt[2]
Utbildad vidStockholms universitet[3], Universitetet i Buffalo[3] och Cornell University[3] Blue pencil.svg
SysselsättningFilosof, universitetslärare, litteraturvetare
ArbetsgivareYale University
Redigera Wikidata

Martin Hägglund, född 23 november 1976 i norra Sverige[var?],[4] är en svensk filosof, litteraturteoretiker och modernistisk litteraturforskare. Han är professor i litteraturvetenskap och humaniora vid Yaleuniversitet,[5][6] och skribent i New York Times.[7] Han är också medlem i Harvard Society of Fellows, och var Junior Fellow från 2009 till 2012.[8] Han har kallats för den viktigaste unga filosofen i USA,[9] och en "ledstjärna för den nya amerikanska vänstern."

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hägglund föddes i Norrland[var?] 1976,[4] men växte upp i Viksjö i Järfälla utanför Stockholm och vid Höga kusten.[7]

Hägglund inledde sina studier genom att ta en filosofie kandidat i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet 2001. Han fortsatte sina studier, och avslutade en masterexamen vid universitetet i Buffalo 2005, i litteraturvetenskap med fokus på kritisk teori. Två år senare tog han en till masterexamen, i litteraturvetenskap, vid Cornell University. Där inledde han även doktorandstudier, som avslutades med en filosofie doktorsgrad 2011. 2009-2012 var han även verksam som junior fellow vid Harvard University. 2012-2014 var han docent i litteraturvetenskap och humaniora vid Yaleuniversitetet, vilket 2014 blev till en full professur vid samma universitet. Sedan 2015 leder han avdelningen för litteraturvetenskap (comparative literature) vid universitetet.[10]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Hägglund har skrivit fyra böcker, som totalt har översatts till ett tiotal språk. Radical atheism från 2008 blev föremål för en konferens på Cornell University och ett seminarium vid Oxfords universitet. Dying for time från 2012 kallades i en recension av Los Angeles Review of Books för en "revolutionerande prestation".[11]

Hösten 2020 ges hans This life från 2019 ut med titeln Vårt enda liv, på Volante.[11] Boken väckte stor uppmärksamhet i USA, och hyllades framförallt av den amerikanska vänstern.[12] Den behandlar religion och kapitalism kritiskt,[4] och studerar författare som Marcel Proust och Karl Ove Knausgård.[13] Martin GelinDagens Nyheter beskrev boken som "en bibel i en växande ny kanon av visionära vänsterböcker."[14] I SvD kallas han för en "ledstjärna för den nya amerikanska vänstern."[15] Mattias Svensson kallar dock i en text på tankesmedjan Timbro verket för "godmodigt och obekymrat totalitärt,"[16] och skriver att "alla andra har missförstått Marx – detta är Hägglunds förklaring till att alla socialistiska experiment hittills urartat i förtryck."[16]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 2002 – Kronofobi: essäer om tid och ändlighet. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris länk. ISBN 91-7139-573-3 
  • 2008 – (på engelska) Radical atheism: Derrida and the time of life. Meridian : crossing aesthetics, 99-1825786-5. Stanford, Calif.: Stanford University Press. Libris länk. ISBN 0804700788 
  • 2012 – (på engelska) Dying for time: Proust, Woolf, Nabokov. Cambridge: Harvard University Press. Libris länk. ISBN 9780674066328 
  • 2019 – (på engelska) This life: secular faith and spiritual freedom. New York: Pantheon Books. Libris länk. ISBN 9781101870402 
    • 2020 – Vårt enda liv: Sekulär tro och andlig frihet. Stockholm: Volante.

Utmärkelser (urval)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BnF:s allmänna katalog, läs online, läst: 25 mars 2017, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Libris, 21 februari 2013, läs online, läst: 24 augusti 2018, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c] curriculum vitae, läs onlineläs online, läst: 2 februari 2018, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b c] Borghem, Lars. ”Kritisk undersökning av religion och kapitalism”. https://www.opulens.se/litteratur/kritisk-undersokning-av-religion-och-kapitalism/. Läst 16 juni 2020. 
  5. ^ ”Archived copy”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130601131952/http://complit.yale.edu/h-gglund. Läst 12 februari 2013. 
  6. ^ Radio, Sveriges. ”Utblick: Martin Hägglund och det ändliga livet - Filosofiska rummet”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1385980?programid=793. Läst 16 juni 2020. 
  7. ^ [a b] Radio, Sveriges. ”Martin Hägglund - Sommar & Vinter i P1”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1518808?programid=2071. Läst 16 juni 2020. 
  8. ^ ”Yale University - The Humanities Program - Martin Hägglund”. Yale University. https://humanities.yale.edu/people/martin-hagglund. Läst 29 november 2019. 
  9. ^ Berg, Matilda. ”Firade filosofen Martin Hägglund till Sverige”. Mynewsdesk. https://www.mynewsdesk.com/se/volante/pressreleases/firade-filosofen-martin-haegglund-till-sverige-2959429. Läst 16 juni 2020. 
  10. ^ ”Martin Hägglunds CV” (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). martinhagglund.se. https://martinhagglund.se/wp-content/uploads/2020/04/Hagglund-CV.pdf. Läst 16 juni 2020. 
  11. ^ [a b] ”Martin Hägglund”. Volante. http://volante.se/forfattare-och-talare/martin-hagglund/. Läst 16 juni 2020. 
  12. ^ ””Allt handlar om vad vi gör med vår ändliga tid tillsammans””. DN.SE. 22 november 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/bocker/allt-handlar-om-vad-vi-gor-med-var-andliga-tid-tillsammans/. Läst 16 juni 2020. 
  13. ^ Nilsson, Jenny Maria (18 december 2019). ”Filosofiskt evangelium för en sekulär andlighet”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/filosofiskt-evangelium-for-en-sekular-andlighet. Läst 16 juni 2020. 
  14. ^ ””Allt handlar om vad vi gör med vår ändliga tid tillsammans””. DN.SE. 22 november 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/bocker/allt-handlar-om-vad-vi-gor-med-var-andliga-tid-tillsammans/. Läst 16 juni 2020. 
  15. ^ Brunnberg, Knut (11 juni 2020). ”Hela listan – de är årets sommarpratare 2020”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/sommarpratare-i-sommar-i-p1-2020. Läst 16 juni 2020. 
  16. ^ [a b] ”SMEDJAN | Godmodigt och obekymrat totalitärt”. Timbro. 23 mars 2020. https://timbro.se/smedjan/godmodigt-och-obekymrat-totalitart/. Läst 16 juni 2020. 
  17. ^ ”Schückska priset”. Svenska Akademien. 13 mars 2014. https://www.svenskaakademien.se/press/schuckska-priset-8. Läst 10 januari 2020. 
  18. ^ ”Martin Hägglund fick prestigefyllda René Wellek-priset 2020 - och coronaviruset?”. Boktugg.se. 25 mars 2020. https://www.boktugg.se/2020/03/25/martin-hagglund-fick-prestigefyllda-rene-wellek-priset-2020-och-coronaviruset/. Läst 16 juni 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]