Martin Kragh

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Martin Börje Kragh
Martin Kragh i Akademibokhandeln i Stockholm, 2022.
Född9 augusti 1980 (42 år)
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragForskare
Martin Kragh och Johan Molander möter sina läsare i Akademibokhandeln i Stokholm i maj 2022.

Martin Börje Kragh född 9 augusti 1980, är en svensk forskare med inriktning på rysk och östeuropeisk ekonomi, politik och historia. Han är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Martin Kragh blev 2009 ekonomie doktor i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm med en avhandling[1] om arbetsmarknaden i Sovjetunionen från 1940- till 1960-talet. Han blev 2016 docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han sitter i styrelsen för Sverker Åströms stiftelse för främjandet av de svensk-ryska relationerna, i insynsrådet för Svenska Institutet, och satt 2012-2016 i styrelsen för den svenska avdelningen av Transparency International. Han var chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet sedan 2015, och är sedan 2021 biträdande chef för institutets Centrum för Östeuropastudier.[2][3] [4][5]

Kragh skriver regelbundet för Svenska Dagbladets kultursida sedan 2013, främst så kallade understreckare.[6] Han skriver även för Nationalencyklopedin.[7] Kragh har av andra forskare och journalister beskrivits som "en av landets främsta Rysslandskännare" och som "en av de främsta och mest trovärdiga analytikerna i Sverige i dag av den politiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland."[8][9]

Kraghs vetenskapliga publicering har enligt Google Scholar över 300 citeringar och ett h-index på 10.[10]

Media[redigera | redigera wikitext]

Kragh citeras återkommande i svenska medier i frågor om Ryssland, Östeuropa och säkerhetspolitik, som SVT Agenda, Studio Ett i Sveriges Radio P1, Dagens Nyheter och TT. Han har profilerats av UNT och tidskriften Fokus, samt av den finska YLE-journalisten Jessikka Aro i boken "Putinin Trollit".[11][12][13] Internationellt har han citerats i exempelvis New York Times, The Economist, Financial Times, Wall Street Journal, Hufvudstadsbladet och YLE.[14][15][16][17][18][19][20]

Konflikten med Aftonbladet Kultur[redigera | redigera wikitext]

I en uppmärksammad forskningsartikel författad av Kragh och Sebastian Åsberg – Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case[21] – publicerad i januari 2017, beskrivs hur nyhetssajten Sputnik med stöd i förfalskade dokument bidrog till spridning av desinformation i Sverige, bland annat genom återpubliceringar i svenska medier, däribland Aftonbladet och Dagens Nyheter.[22][23]

I artikeln granskas ryska påverkansoperationer mot Sverige, men diskussionen kom att handla om rapportens påstående att Aftonbladets kultursida skulle sprida ett ryskt narrativ. Rapporten pekar här framförallt på tidningens bevakning under Ukrainakrisen 2014.[24] Enligt Kragh och Åsberg hade journalister på Aftonbladet påverkats av Kremlvänliga krafter.

Några dagar efter att artikeln hade publicerats, riktade forskarna Jesper Enbom och Erik Lindenius (båda Umeå universitet) i podden Mediespanarna stark kritik mot rapportens slutsats att Aftonbladet Kultur skulle sprida rysk propaganda.[25] Ulrika Hedman (doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Göteborgs universitet) ansåg att det ”Utifrån den teori, den bakgrund, den metod och det empiriska material som artikelförfattarna redovisar i sin artikel" inte gick att "dra de slutsatser som görs".[26] Anders Mellbourn (tidigare chef för Utrikespolitiska institutet) menade att Martin Kraghs anklagelser var problematiska och tyckte att det måste kunna finnas olika uppfattningar i debatten.[26][27]

Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg anklagade å sin sida Martin Kragh för att arbeta för den brittiska säkerhetstjänsten och för att utgöra en säkerhetsrisk. Linderborgs uppgifter hade ursprung i Kreml-lojala medier som RT och Sputnik, som också utpekats som bärare av påverkansinformation i Kraghs och Åsbergs rapport. Uppgifterna Linderborg använde sig hade i Sverige spridits av bland andra Internationalen och journalisten verksam under pseudonymen Egor Putilov, som av Säpo anklagats för att ha band till den ryska underrättelsetjänsten.[28][29]

Flera forskare och journalister, däribland Peter Pomerantsev, Kristian Gerner, Ulrika Knutson, Disa Håstad och Stig Fredriksson, menade att Aftonbladets kulturchef spred rysk desinformation, och att Aftonbladet genom sitt agerande allvarligt skadade svensk rysslandsforskning.[8][30][31][32][33] Aftonbladets publiceringar kritiserades av jurister, däribland professor Mårten Schultz vid Stockholms universitet och Sveriges advokatsamfunds ordförande Anne Ramberg som bland annat hävdade att tidningens artiklar om Kragh utgjorde förtal och att Aftonbladets agerande skadade tilltron till journalistik.[34][35][36][37][38]

Utrikespolitiska Institutets direktör Christer Ahlström avfärdade Aftonbladets påståenden om Kragh som helt grundlösa.[39] Svenska Dagbladet skrev senare hur Kragh sedan 2017 drabbats av cyberattacker, mordhot och trakasserier, delvis kopplade till Ryssland, och Säpo har kommenterat att de är medvetna om Kraghs fall.[40] Aftonbladet har senare avpublicerat en av sina artiklar om Kragh, även om de i övrigt försvarat Linderborgs publiceringar.[41]

Den 2 december 2019 klandrades Aftonbladet av Pressens Opinionsnämnd för att "ha brutit mot god publicistisk" sed efter en serie publiceringar vända mot Kragh. Enligt pressombudsmannens granskning var Aftonbladets belägg "obefintliga."[42]

I boken Putins troll (2019, svensk översättning 2022) av journalisten Jessikka Aro görs en genomgång av hur rysk påverkan ligger bakom narrativ och desinformation om Kragh som sedan spridits vidare av Aftonbladet Kultur.[43]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Martin Kragh är sonson till nationalekonomen Börje Kragh.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kragh, Martin (2009) (på engelska). Exit and voice dynamics: an empirical study of the Soviet labour market, 1940-1960s. Stockholm: Economic Research Institute, Stockholm School of Economics (EFI. Libris 11680716 
  2. ^ ”Martin Kragh”. Martin Kragh. https://www.martinkragh.com/. Läst 19 maj 2019. 
  3. ^ ”Ett kunskapscentrum om Ryssland och Östeuropa ska inrättas vid UI”. www.ui.se. https://www.ui.se/aktuellt/2020/ett-kunskapscentrum-om-ryssland-och-osteuropa-ska-inrattas-vid-ui/. Läst 24 juni 2021. 
  4. ^ ”Martin Kragh, Programchef och seniorforskare | Utrikespolitiska institutet”. www.ui.se. https://www.ui.se/om-ui/personal/martin-kragh/. Läst 19 maj 2019. 
  5. ^ ”Nya ledamöter i Svenska institutets insynsråd”. Svenska institutet. 6 december 2019. https://si.se/nya-ledamoter-i-svenska-institutets-insynsrad/. Läst 6 december 2019. 
  6. ^ Kragh, Martin. ”Artiklar av Martin Kragh”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/av/martin-kragh. Läst 19 maj 2019. 
  7. ^ ”Uppslagsverk, ordböcker och kunskapstjänster från NE | NE.se”. NE. https://www.ne.se/info/. Läst 23 maj 2019. 
  8. ^ [a b] ”Vi står bakom Kragh – ta ryska hotet på allvar” | SvD Debatt”. Svenska Dagbladet. 14 februari 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vi-star-bakom-kragh--ta-ryska-hotet-pa-allvar. Läst 19 maj 2021. 
  9. ^ ”UPPROP: Aftonbladets kampanj mot Martin Kragh är farlig”. www.expressen.se. 6 mars 2019. https://www.expressen.se/kultur/aftonbladets-kampanj-mot-martin-kragh-ar-farlig/. Läst 19 maj 2021. 
  10. ^ ”Profil - Martin Kragh”. Google Scholar. https://scholar.google.se/citations?user=5wEioWsAAAAJ&hl=sv&oi=ao. Läst 19 augusti 2022. 
  11. ^ Hällström, John (7 juli 2019). ”Spionanklagade forskaren om mordhoten”. www.unt.se. https://www.unt.se/leva/spionanklagade-forskaren-om-mordhoten-5357454.aspx. Läst 7 juli 2019. 
  12. ^ ”Bredenberg, Felicia, "Martin Kragh: Rysk trollfabrik för Sverige – knappast"”. Fokus. 16 november 2018. https://www.fokus.se/2018/11/martin-kragh-rysk-trollfabrik-for-sverige-knappast/. Läst 26 maj 2019. 
  13. ^ Vi får inte vara blåögda”. Svenska Dagbladet. 27 november 2019. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/vi-far-inte-vara-blaogda. Läst 1 december 2019. 
  14. ^ Russian disinformation distorts American and European democracy”. The Economist. 22 februari 2018. ISSN 0013-0613. https://www.economist.com/briefing/2018/02/22/russian-disinformation-distorts-american-and-european-democracy. Läst 26 maj 2019. 
  15. ^ Sorensen, Martin Selsoe (2 mars 2017). ”Sweden Reinstates Conscription, With an Eye on Russia” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2017/03/02/world/europe/sweden-draft-conscription.html. Läst 26 maj 2019. 
  16. ^ MacFarquhar, Neil (30 december 2016). ”How Russians Pay to Play in Other Countries” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2016/12/30/world/europe/czech-republic-russia-milos-zeman.html. Läst 26 maj 2019. 
  17. ^ ”Milne, Richard, "Swedes told how to prepare for war as Russia fears grow"” (på brittisk engelska). Financial Times. https://www.ft.com/content/2036e176-fad6-11e7-9b32-d7d59aace167. Läst 26 maj 2019. 
  18. ^ Buchert, Peter. ”Historiskt beslut: Rysslands ortodoxa kyrka bryter med Konstantinopel”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/historiskt-beslut-rysslands-ortodoxa-kyrka-bryter-med-konstantinopel/. Läst 16 juni 2019. 
  19. ^ ”Banden stärks mellan svenska högerextremister och Putins maskineri” (på sv-FI). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/06/19/banden-starks-mellan-svenska-hogerextremister-och-putins-maskineri. Läst 16 juni 2019. 
  20. ^ Marson, James (7 maj 2021). ”‘Scared or Prepared?’: Inside Sweden’s Effort to Steel Its Citizens Against Threats From Russia” (på amerikansk engelska). Wall Street Journal. ISSN 0099-9660. https://www.wsj.com/articles/scared-or-prepared-inside-swedens-effort-to-steel-its-citizens-against-threats-from-russia-11620390691. Läst 19 augusti 2022. 
  21. ^ Kragh, Martin; Åsberg, Sebastian (2017-09-19). ”Russia’s strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case”. Journal of Strategic Studies 40 (6): sid. 773–816. doi:10.1080/01402390.2016.1273830. ISSN 0140-2390. https://doi.org/10.1080/01402390.2016.1273830. Läst 19 augusti 2022. 
  22. ^ Katarina Lagerwall (7 januari 2017). ”Ny studie: Rysk spridning av falska nyheter i Sverige ökar”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/ny-studie-rysk-spridning-av-falska-nyheter-i-sverige-okar/. 
  23. ^ Henley, Jon (11 januari 2017). ”Russia waging information war against Sweden, study finds”. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2017/jan/11/russia-waging-information-war-in-sweden-study-finds. Läst 28/4 2021. 
  24. ^ ”Aftonbladet anklagas för Kremlpropaganda | Journalisten”. www.journalisten.se. https://www.journalisten.se/nyheter/aftonbladet-anklagas-kremlpropaganda. Läst 11 april 2021. 
  25. ^ Johannes Nesser (16 januari 2017). ”Artikeln om Aftonbladet Kultur sågas av forskare | Journalisten”. www.journalisten.se. https://www.journalisten.se/nyheter/artikeln-om-aftonbladet-kultur-sagas-av-forskare. Läst 11 april 2021. 
  26. ^ [a b] ”Krav på haveriutredning | Journalisten”. www.journalisten.se. https://www.journalisten.se/nyheter/krav-pa-haveriutredning. Läst 11 april 2021. 
  27. ^ Radio, Sveriges (16 januari 2017). ”Propagandabråk och Rysslandsalarmism - Medierna”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6609111. Läst 13 april 2021. 
  28. ^ Sveriges Radio. ”Putilov nekas ackreditering till riksdagen - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7205950. Läst 23 maj 2019. 
  29. ^ ”Patrik Oksanen: "Cyberstölden, förtalskampanjen och kulturchefen som tappar fattningen"”. helahalsingland.se. 12 februari 2019. https://www.helahalsingland.se/artikel/ledare-centerpartistisk/oksanen-cyberstolden-fortalskampanjen-och-kulturchefen-som-tappar-fattningen. Läst 23 maj 2019. 
  30. ^ Aftonbladets kampanj mot Martin Kragh är farlig - Expressen Publicerad 6 mars 2019
  31. ^ ”PETER POMERANTSEV: Så lurar Kreml svenska medier att återge lögner”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/sa-lurar-kreml-svenska-medier-att-aterge-logner/. Läst 26 maj 2019. 
  32. ^ Danielsen, Mikkel (14 mars 2019). ”Hård kritik mod svensk medie: Forsker anklaget for at være spion” (på danska). Berlingske.dk. https://www.berlingske.dk/content/item/1352560. Läst 17 juni 2019. 
  33. ^ Karin Olsson (23 februari 2019). ”KARIN OLSSON: Åsa Linderborgs lögner om Martin Kragh slår alla rekord”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/kultur/karin-olsson/linderborgs-logner-om-kragh-slar-alla-rekord/. Läst 7 juli 2019. 
  34. ^ Schultz, Mårten (15 maj 2019). ”Aftonbladets text typexempel på förtal”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/aftonbladets-text-typexempel-pa-fortal. Läst 22 maj 2019. 
  35. ^ ”Advokatsamfundet - Värdighet och det publicistiska ansvaret”. Anne Rambergs blogg. Advokatsamfundet. 19 mars 2019. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191006120154/https://www.advokatsamfundet.se/Advokatsamfundet/anne-rambergs-blogg/2019/vardighet-och-det-publicistiska-ansvaret/. Läst 6 oktober 2019. 
  36. ^ Olof Kleberg (21 mars 2019). ”Åsa Linderborg bryter mot journalistiska grundprinciper”. Västerbottenkuriren. https://www.vk.se/2019-03-21/asa-linderborg-bryter-mot-journalistiska-grundprinciper. Läst 16 juni 2019. 
  37. ^ Bryce, Astrid (16 mars 2019). ”Om pressetiken efter fällningen av Aftonbladet, Säpos hotrapport...”. Kvartal. https://kvartal.se/artiklar/om-pressetiken-efter-fallningen-av-aftonbladet-sapos-hotrapport-och-vittnesmalet-om-ett-sverige-dar-skyddsnatet-sviker/. Läst 17 juni 2019. 
  38. ^ ”Ulrika Knutson: ”Risk att ledarjournalistiken utarmas””. SVT Nyheter. 19 mars 2019. https://www.svt.se/kultur/ulrika-knutson-risk-att-ledarjournalistiken-utarmas. Läst 18 juni 2019. 
  39. ^ Christer Ahlström (26 februari 2019). ”Angående uppgifter om Martin Kragh i Aftonbladet”. www.ui.se. Utrikespolitiska Institutet. https://www.ui.se/aktuellt/2019/angaende-uppgifter-om-martin-kragh-i-aftonbladet/. Läst 17 juni 2019. 
  40. ^ Ståhle, Mathias (30 mars 2019). ””Varje gång Aftonbladet skrev vaknade trollen””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/varje-gang-aftonbladet-skrev-vaknade-trollen. Läst 22 maj 2019. 
  41. ^ ”Aftonbladet avpublicerar en av de kritiska artiklarna om Martin Kragh”. SVT Nyheter. 14 mars 2019. https://www.svt.se/kultur/aftonbladet-plockar-ner-felaktig-artikel-om-martin-kragh. Läst 23 maj 2019. 
  42. ^ ”Aftonbladet klandras av Pressens Opinionsnämnd”. Medieombudsmannen. 2 december 2019. https://medieombudsmannen.se/fallningar/aftonbladet-klandras-av-pressens-opinionsnamnd-2/. Läst 5 februari 2020. 
  43. ^ Hynek Pallas (6 maj 2022). ”Svenska journalister behöver läsa "Putins troll"”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/recension-putins-troll-av-jessikka-aro-1.72011939. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]