Hoppa till innehållet

Mary-Claire King

Från Wikipedia
Mary-Claire King
Mary-Claire King, 2013.
Född27 februari 1946[1] (80 år)
Wilmette, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of California, San Francisco, postdoktoral, [2]
University of California, Berkeley, filosofie doktor, [2]
Carleton College, filosofie kandidat, [2]
SysselsättningBiolog, människorättsförsvarare, genetiker, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
University of Washington (1995–)[3]
Utmärkelser
AACR-G.H.A. Clowes Award for Outstanding Basic Cancer Research (1994)[4]
Komen Brinker Award for Scientific Distinction (1999)[5]
Marion Spencer Fay Award (2004)[6]
Gruber-priset i genetik (2004)[7]
Weizmann Women & Science Award (2006)[8]
Dr A.H. Heinekenpriset för medicin (2006)[9]
Pearl Meister Greengard-priset (2010)[10]
Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (2013)[11]
Albert Lasker Special Achievement Award (2014)[12]
National Medal of Science (2014)[13]
Alma Dea Morani Award (2015)[14]
Benjamin Franklin-medaljen (APS) (2018)[15]
Dan David-priset (2018)[16]
Mendel Medal (2018)[17]
Shawpriset i medicin (2018)[18]
Prins Mahidol-priset (2018)
William Allan-priset (2020)[19]
Gairdner Foundation International Award (2021)
Clarivate Citation Laureates (2022)[20]
Public Welfare-medaljen (2025)[21]
Prinsessan av Asturiens pris för teknisk och vetenskaplig forskning (2025)[22]
Webbplatsdepts.washington.edu/kingweb/
Redigera Wikidata

Mary-Claire King, född 27 februari 1946 i Illinois, är en amerikansk biolog. Hennes forskning har kartlagt den ärftliga bröstcancergenen BRCA1.[23][24] Hon studerar mänsklig genetik och är särskilt intresserad av genetisk heterogenitet och komplexa egenskaper.[25]

Förutom sitt arbete när det gäller att identifiera bröstcancergener, är King också känd för att visa att människor och schimpanser är 99% genetiskt identiska[26] och för att tillämpa genomisk sekvensering för att identifiera offer för brott mot mänskliga rättigheter.[27] 1984 började hon arbeta med att identifiera barn som hade stulits från sina familjer och adopterats illegalt under militärdiktaturen i Argentina under Smutsiga kriget (1976–1983).[28]

Hon har mottagit många utmärkelser, bland annat Laskerpriset och National Medal of Science. Tidningen Discover utnämnde 2002 King som en av de 50 viktigaste kvinnorna inom vetenskapen.[29]

  1. ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6sc9qq8, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 3 ORCID-id: 0000-0001-9426-1743, läst: 2 juli 2020.[källa från Wikidata]
  3. ↑ ORCID Public Data File 2020, 13 oktober 2020, 10.23640/07243.13066970.V1, läs onlineläs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  4. ↑ läs online, www.aacr.org .[källa från Wikidata]
  5. ↑ läs online, ww5.komen.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  6. ↑ läs online, drexel.edu .[källa från Wikidata]
  7. ↑ läs online, gruber.yale.edu , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  8. ↑ läs online, www.weizmann.ac.il , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  9. ↑ läs online, knaw.nl , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, www.rockefeller.edu , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  11. ↑ läs online, www.uni-frankfurt.de , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  12. ↑ läs online, www.laskerfoundation.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  13. ↑ The President's National Medal of Science: Recipient Details (på engelska), National Science Foundation, läs online, läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  14. ↑ läs online, www.wimlf.org , läst: 9 december 2025.[källa från Wikidata]
  15. ↑ läs online, www.amphilsoc.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  16. ↑ läs online, www.dandavidprize.org , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  17. ↑ läs online, www.genetics.org.uk , läst: 27 maj 2019.[källa från Wikidata]
  18. ↑ läs online, www.shawprize.org , läst: 30 maj 2025.[källa från Wikidata]
  19. ↑ läs online, www.ashg.org .[källa från Wikidata]
  20. ↑ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  21. ↑ läs online, www.nasonline.org , läst: 5 mars 2025.[källa från Wikidata]
  22. ↑ Mary-Claire King (på spanska), läs online, läst: 24 oktober 2026.[källa från Wikidata]
  23. ↑ ”Amina Manzoor: Deras forskning har hjälpt många tusen patienter att leva ett mer normalt liv”. DN.SE. 6 oktober 2019. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/amina-manzoor-deras-forskning-har-hjalpt-manga-tusen-patienter-att-leva-ett-mer-normalt-liv/. Läst 7 oktober 2019.
  24. ↑ ”Nine Nobel Prize Predictions for 2019” (på engelska). Inside Science. 2 oktober 2019. https://www.insidescience.org/news/nine-nobel-prize-predictions-2019. Läst 7 oktober 2019.
  25. ↑ ”UW Genome Sciences: Mary-Claire King”. www.gs.washington.edu. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230811121251/https://www.gs.washington.edu/faculty/king.htm. Läst 11 september 2022.
  26. ↑ King, Mary-Claire; Wilson, A. C. (1975). ”Evolution at Two Levels in Humans and Chimpanzees”. Science 188 (4184): sid. 107–116. ISSN 0036-8075. https://www.jstor.org/stable/1739875. Läst 11 september 2022.
  27. ↑ Dreifus, Claudia (9 februari 2015). ”A Never-Ending Genetic Quest” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2015/02/10/science/mary-claire-kings-pioneering-gene-work-from-breast-cancer-to-human-rights.html. Läst 11 september 2022.
  28. ↑ Angier, Natalie (27 april 1993). ”SCIENTIST AT WORK: Mary-Claire King; Quest for Genes and Lost Children” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1993/04/27/science/scientist-at-work-mary-claire-king-quest-for-genes-and-lost-children.html. Läst 11 september 2022.
  29. ↑ Svitil, Kathy A (1 november 2002). ”The 50 Most Important Women in Science” (på engelska). Discover Magazine. https://www.discovermagazine.com/the-sciences/the-50-most-important-women-in-science. Läst 11 september 2022.