Maskrossläktet

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Maskros)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Maskrossläktet
Taraxacum officinalis DSC02042.JPG
Ogräsmaskros - Taraxacum sect. Ruderalia
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteMaskrossläktet
Taraxacum
Vetenskapligt namn
§ Taraxacum
AuktorWeber ex Wiggers, 1780
Arter
Se text, avsnitt Sektioner av småarter
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, nummer 36 *1. Roten, bladrosetten och stängselbaserna *2. Blomkorg *3. Densamma med mogna frukter *4. En enskild blomma, förstoring × 4 *5. Flygfrukt, förstoring × 4 *6. Blom- eller fruktfästet under fruktspridningen *7. Ett stycke av stängeln, kluvet längs efter i fyra delar

Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, nummer 36
  • 1. Roten, bladrosetten och stängselbaserna
  • 2. Blomkorg
  • 3. Densamma med mogna frukter
  • 4. En enskild blomma, förstoring × 4
  • 5. Flygfrukt, förstoring × 4
  • 6. Blom- eller fruktfästet under fruktspridningen
  • 7. Ett stycke av stängeln, kluvet längs efter i fyra delar

Hitta fler artiklar om växter med

Maskrossläktet (Taraxacum Weber ex Wiggers) [1] [2] är ett släkte med fleråriga örter i familjen korgblommiga växter.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Maskrossläktet utbreder sig både genom frön spridda med vinden och sina rötter.

Maskrosor har pålrot och runda, ihåliga stjälkar med en blomkorg på varje stjälk.

I stjälkarnas väggar finns håligheter med mjölksaft, som när den torkar ger bruna fläckar.

Bladen sitter i en rosett intill marken. Foderbladen, även kallad holk, sitter i två kransar, den inre med fjällen uppåtstående, den yttre något kortare och ofta med nedåtböjda fjäll.

I Norden innehåller släktet Taraxacum mer än 900 apomiktiska småarter indelade i nedanstående 14 sektioner.

Många arter av Taraxacum reproducerar sig asexuellt genom så kallad apomixis, där fröna produceras utan pollinering, och de blir då i princip genetiskt identiska med moderplantan.

Den klotrunda, luftiga bollen av flygfrukter är ömtålig för en svag beröring eller en vindpust. Bladen smakar beskt, och har bakåtriktade flikar. Roten är kraftig och vertikal (pålrot).

Maskrosen är känd för sin seglivade natur och stora förmåga att skjuta rotskott till nya plantor.

Maskrosor ger stora mängder honung, och de är utmärkta biväxter med högsta betyg på nektar och pollen. Mängden pollen är dock låg.

Sektioner av småarter[redigera | redigera wikitext]

Dessa sektioner omfattar sammanlagt omkring 1 000 svenska arter. Nedan listas svenska sektioner:

I världen i övrigt finns ytterligare flera tiotal sektioner, huvudsakligen i Norra halvklotets tempererade delar. De omfattar flera tusen arter, utöver de arter som påträffats i Sverige.

Det förekommer att sektioner har uppdelats i undersektioner.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Maskrosen är omsjungen i Carl Antons visa "Om maskros och tjärdoft" med en första strof som möjligen givit maskrosen ett något bättre rykte:

Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut. Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommarn är slut...

Även Eddie Meduza sjunger om maskrosen i sin låt Ingen plockar en maskros. En låt med sensmoral: Vem får avgöra vad som är vackert eller fult? Ibland skall man göra det "förbjudna", för att se livets glädjeämnen.

Maskrosen är Miljöpartiet de Grönas partisymbol.

Maskrosbarn är barn som har det svårt hemma, men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros som kan växa upp genom asfalt och i betong. Ordet myntades av journalisten och författaren Ami Lönnroth i samband med hennes skriverier i Svenska Dagbladet och hennes bok Maskrosbarn 1987.[3] [4]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Blommor och späda blad, som dock smakar något beskt, kan användas i sallader.

Roten rostades förr till kaffesurrogat.

Av blommorna kan man göra maskrosvin. Det var länge olagligt att göra vin på maskrosor, eftersom det jämställdes med mäsk. Numera emellertid lagligt.

Fullt utslagna blommor insamlas utan stjälk. Vinberedningen kan ske på två sätt, antingen traditionellt exklusive den gröna holken, eller inklusive denna. Till en vinsats går det åt kilovis med blommor. Att avlägsna holken är ett mödosamt arbete, som måste slutföras inom få timmar efter det att blommorna insamlats, och vinberedningen måste påbörjas omedelbart därefter.

Erfarenheten visar att bra resultat kan fås även om man låter det gröna sitta kvar.

Roten innehåller ca 23 % kolhydrater, och kan ätas efter 15 minuters kokning. För att få bort den bittra smaken bör man skala roten och urlaka den, innan den kokas. Bladen har hög halt av vitamin C, och kan ätas färska.

Maskros betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.[5]

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Maskros ingår i olika naturläkemedel, som sätts in när man vill lösa upp slaggämnen i kroppen samt öka utsöndringen av dessa via njurar och lever.

Maskrosen har följande medicinska verkan:

Använda växtdelar är blad och rötter. Inga biverkningar är kända.[6]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Släktnamnet Taraxacum härleds från arabiska Tarkh shaqun och betyder ungefär "bitter korgblommig ört".
Tripsar
  • Det svenska namnet maskros kommer av att det ofta finns tripsars larver — "maskar" — i blomman, där de livnär sig på blommans pollen. Namnet användes första gången 1802 i boken Svensk botanik.[7]
  • I flera europeiska länder heter växten lejontand med anledning av de flikiga bladen, exempelvis norska: Løvetann. Även dess engelska namn dandelion (ibland dandylion) har denna betydelse, ursprungligen från franskans dent de lion.
  • På franska kallas den också piss en lit, vilket ungefär blir kiss-i-sängen, eftersom den ansågs vara urindrivande.[8] [9] En försvenskning av det namnet, pissangli, användes av Gabriel von Bonsdorff i hans trädgårdsanvisning Om sättet att anlägga en köksträdgård för husbehov,[10] ursprungligen från 1804.[11] Därav pissros, eftersom det vid en "olycka" i sängen — kan drabba både barn och vuxna i drömmen — bildas en maskrosblomma liknande gul fläck på lakanet.
  • I Danmark, Polen, Ungern är växten namngiven efter stängelns mjölksaft (danska: mælkebøtte, "mjölkkanna").
  • I Finland och Estland har blomman fått namn efter sin gula färg (finska: voikukka, "smörblomma").
  • I några europeiska länder har växten namn som syftar på att man kan blåsa iväg flygfrukterna riktat mot andra personer, (ryska: одуванчик, "blåsare").

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Kommentar  Referens 

Kopiss Västergötland [12] Från början 1800-talet [13]
Lejontand
Munkhuvud, monkhuvud Dalsland [12]
Skallnacke Östergötland [12]
Smörblomster Svenska Österbotten (Finland)[12]

Äggblomster Insektägg kan finnas i blomman

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Lista över maskrosarter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (9 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17129596. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Taraxacum F.H.Wigg. nom. cons. – Maskrossläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 24 maj 2015
  3. ^ Ami Lönnroth Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Wahlström & Widstrand, författarpresentation. Läst 2015-09-26.
  4. ^ Mot alla odds – hur maskrosbarn framställs i media Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Studie, Socialhögskolan vid Lunds universitet, SOPA 63, Ht 11. Caroline Lundström. Läst 2015-09-26.
  5. ^ ”Handbok Överlevnad”. Svenska Armén, 1988
  6. ^ Raimo Heino, Våra läkande växter – En naturlig väg till ett friskare liv, PRISMA 2001.
  7. ^ Den virtuella floran - Maskros
  8. ^ Maskros Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Alternativmedicin.se. Läst 2015-09-26.
  9. ^ Product of the week Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Borough Market. Läst 2015-09-26.
  10. ^ Bonsdorff, Gabriel von; Lounatvuori Irma, Edgren-Henrichson Nina (2012). Om sättet att anlägga en köksträdgård för husbehov. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 767. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. Libris länk. ISBN 978-951-583-247-4 
  11. ^ Gäckande ord i trädgårdslandet Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.. Svenska litteratursällskapet i Finland, Nina Edgren-Henrichson, 19 juni 2012. Läst 2015-09-26.
  12. ^ [a b c d] Carl von Linné: Flora Svecica, 1755
  13. ^ J. W. Palmstruch: Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]