Masoud Kamali

Masoud Kamali, född 22 april 1956 i Iran, är professor i socialt arbete vid Mittuniversitetet och vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.

Kamali har en grundexamen i sociologi från Linköpings universitet och en socionomexamen från Socialhögskolan vid Stockholms universitet. Under studietiden arbetade han parallellt som socialsekreterare.

Deltagande i debatterna om hedersmord och slöjor

När Kamali i Göteborgs-Posten 26 januari 2002 skrev om mordet på Fadime Sahindal och hävdade att "mord där förövaren och offret har svensk bakgrund" kategoriseras som "modernt" och "normalt", blev han riksbekant. I Aftonbladet skrev han 29 oktober 2003 med anledning av slöjdebatten att "självutnämnda invandrarexperter" har gaddat ihop sig med "vita feministiska fundamentalister" för att fördöma slöjor och islamiska skolor. Han liknade dem som kritiserar islamismen vid "nynazister" och angrep "själva moderniseringsidealen", som sades förena Hitler, Mussolini, Stalin, Khomeini och Bush.

Kamali är medförfattare till antologin Debatten om hedersmord. Feminism eller rasism (Svartvitt & Expo, 2004), i vilken han diskuterar dessa fenomen som beskrivna utifrån ett polariserande rasistiskt tänkande, vilket enligt Kamalis mening är grunden till att problemet inte kan bemötas. Han har med anledning av detta kritiserats för att relativisera kvinnoförtryck och hedersvåld. Kamali skriver bland annat att skolan och socialtjänsten skapar "ett belägringstillstånd" hos invandrarfamiljer: "Samhället visar än en gång att de inte är välkomna här, att de inte tillhör 'oss', att de inte ens har rätt att påverka sina barns liv". Personer som företräder en sekulär kritik av fundamentalism och hotkultur, förespråkar enligt Kamali "stalinistiska metoder i kampen mot religion och traditionalism". Han har även i en intervju hävdat att "det finns ingen speciell hederskultur", något som fått hård kritik av advokat Elisabeth Fritz, en av Sveriges främsta specialister på hedersrelaterade brott..

Utredare i diskrimineringsfrågor

Kamali utsågs 2004 av dåvarande integrationsministern Mona Sahlin till regeringens särskilde utredare i diskrimineringsfrågor, med utgångspunkt i maktperspektiv, integration och strukturell diskriminering. Detta har resulterat i tolv rapporter, där Kamali återkommer till tesen att den misslyckade integrationspolitiken beror på ett särskiljande mellan svenskar och invandrare som resulterat i att föreställningar om olikheter och rasism cementeras. Utredningarna skapade en dispyt mellan Kamali och bland andra Mauricio Rojas, där Rojas hävdade att Kamalis förhållningssätt mot andra forskare är antidemokratiskt, eftersom han uttryckligen säger att andra forskare är delaktiga i en rasism som genomsyrar debatten. I sin roll som regeringsutredare har han även anklagat Folkpartiet för främlingsfientlighet och "rasistiska utspel".

Kamalis tillträde som särskild utredare i diskrimineringsfrågor frågasattes av sju forskare i statsvetenskap, däribland Bo Rothstein och Olof Petersson. Kamali ingick till en början i en utredning, ledd av statsvetarprofessorn Anders Westholm, med uppgift att "ta fram fakta om fördelningen av maktresurser och inflytande mellan invandrare och befolkningen i övrigt". I april 2003 hoppade Kamali tillsammans med Paulina de los Reyes av utredningen, och motiverade detta i en artikel i DN Debatt. Anledningar som uppgavs var bland andra att Anders Westholm var "i total avsaknad av erfarenhet inom fältet" och att det "enligt denna svenskhetens primat... [inte] är nödvändigt att vare sig rådgöra eller ta till sig andra erfarenheter, i synnerhet inte erfarenheter från den som är underordnad andra". Kamali ansåg att strukturell diskriminering förekommer och inte behövde utredas vidare, något som Westholm inte visat förståelse för. Den ansvariga ministern, Mona Sahlin, tog Kamalis parti genom att avpolletera Anders Westholm som endast fick publicera utredningens resultat som en departementsintern rapport.

Sahlin utsåg istället Kamali till särskild utredare i en ny utredning fokuserad på strukturell diskriminering, integration och makt. Kamalis instruktioner utgick från att strukturell diskriminering förekommer i Sverige och att denna skulle metodiskt studeras. Utifrån detta perspektiv skulle man finna metoder för att bekämpa diskriminering och utanförskap. Mona Sahlin och den socialdemokratiska regeringen fick hård kritik från många borgerliga ledarskribenter för att de ansågs ha styrt en vetenskaplig utredning genom att i förväg bestämma vilka slutsatserna var. Nära sjuttio forskare, bland andra Bo Rothstein och Olof Petersson, anklagade regeringen för politisering av utredningsväsendet. Sahlin svarade att protesterna gav uttryck för "rasistiska undertoner", och andra forskare och skribenter tog utredningen i försvar genom att betona att forskningen inte alltid behöver använda sina metoder på samma sätt och att även etablerad forskning kan vara lierad med ideologiska eller sociala intressen.

I januari 2008 fick Kamali ett stipendium på 50 000 kr av stiftelsen artister mot nazister för sitt arbete.

Masoud Kamali ledde det EU-finansierade forskningsprojektet The European Dilemma: Institutional patterns and politics of Racial Discrimination (2002-2006).

Referenser

Källor

• Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2006:73)

Externa länkar

• Wikiquote har citat av eller om Masoud Kamali.

  Citat