Maspelösa
| Maspelösa | |
| tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Linköpings kommun |
| Distrikt | Flistads distrikt |
| Koordinater | 58°29′30″N 15°25′19″Ö / 58.49167°N 15.42194°Ö |
| Area | 29 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 215 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Småortskod | S1505[2] |
| Beb.områdeskod | 0580SB140 (1990–2020)[3][4] 0580TB140 (2020–)[5] |
  Ortens läge i Östergötlands län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Maspelösa är en tätort (före 2020 småort) i Vreta klosters socken i Linköpings kommun, belägen ca 5 km väster om Ljungsbro.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Maspelösa stationssamhälle växte fram runt sekelskiftet 1800. Enligt Lantmäteriets karta 1851–1884 finns "utfl. Gård Maspelösa", som tillhörde Maspelösa Gård Boställe väster om Flistad kyrka, Stubbevället och "utfl. Gård Grönlund" samt sex soldattorp utmed vägen in från Fornåsavägen. Marken ägdes av dessa gårdar, samt av Norra Lund, Södra Lund och Brunnsgård Rusthåll (nuvarande Ljungsgården).
De soldattorp som fanns (en del sedan omkring 1850) byggdes om till hus:
- Filipsdal, före detta livgrenadjärtorp nr 115, Kungliga 2:a Livgrenadjärregementet, Västanstångs kompani.
- Kullen, före detta livgrenadjärtorp nr 116, Kungliga 2:a Livgrenadjärregementet, Västanstångs kompani.
- Malmstorp, före detta livgrenadjärtorp nr 117, Kungliga 2:a Livgrenadjärregementet, Västanstångs kompani.
- Lundstorp, före detta livgrenadjärtorp nr 120, Kungliga 2:a Livgrenadjärregementet, Västanstångs kompani.
- Brunnstorp, före detta livgrenadjärtorp nr 30, Kungliga 1:a Livgrenadjärregementet, Vreta klosters kompani.
- Sunnanå, före detta livgrenadjärtorp nr 29, Kungliga 1:a Livgrenadjärregementet, Vreta klosters kompani.
I Egebo bodde disponent Hensing med familj. Handelsbodar etablerades i Lillebo, Charlottenlund och i Lindhem. Stationshuset inhyste stationsföreståndare G. Lundberg med hustru och fyra barn. O. Lundberg, ägare av Kullen, drev sadelmakeri. Verkstaden låg i en ladubyggnad mot Stubbevället. Erikslund inhyste 1924 bageri med bagare Bengtsson, samt "caféidkerska" Cecilia. Där bodde även en fjärdingsman med hustru och sju barn. I Ljungstorp fanns slakteri (slaktare Jansson med biträde). I Nydala bodde bland annat smed, bryggeriarbeterska, snickare och kokerska. Hagliden inhyste banvaktare Pettersson. Björkvik-Bilstationen beboddes av trafikbilägare Karlsson samt chaufför Axel. I Solvik bodde en skräddare, och i Västanå skomakaremästare Strand.
Den sista affären, från början "Alex Specerier" (innehavare Alex Svensson och fru Svea) i Lindhem lades ned 1987. Ulla-Carin Andersson var den sista föreståndaren och drev affären mellan 1978 och 1987. Med åren blev konkurrensen för svår från ICA Brunnby och ICA affärerna i Linköping. Eriksborg inhyste på 1940- och 1950-talet en telegrafstation samt postkontor. Sedan bryggeriet lagts ned fanns i byggnaden fram till mitten av 1960-talet ett tvätteri och en bilverkstad.
Maspelösa hade en järnvägsstation längs Mellersta Östergötlands Järnväg på sträckan mellan Linköping och Fågelsta som invigdes 1897. På 1950- och 1960-talet gick det 12 tåg dagligen i vardera riktning genom Maspelösa. Järnvägsstationen lades ner och sista tåget avgick söndagen den 29 september 1963. I byn möts länsvägarna 1040 och 1025.
Vid den tiden fanns några affärer och kaféer, samt postkontor på orten. Det fanns även ett bryggeri, Maspelösa Bryggeriaktiebolag, och flera av husen i byn tillhörde bryggeriet.
I Maspelösa fanns ett fotbollslag. Fotbollsplanen låg nordväst om nuvarande elstationen (Haget).
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Maspelösa 1990–2020 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1990 | 113 | 19# | ||
| 1995 | 129 | 19# | ||
| 2000 | 120 | 19# | ||
| 2005 | 140 | 16# | ||
| 2010 | 143 | 17# | ||
| 2015 | 143 | 22# | ||
| 2020 | 215 | 29 | ||
Anm.:
# Som småort. | ||||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Bebyggelsen består av villor av varierande åldrar, ibland med tillhörande jordbruksrelaterade byggnader.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ”Flistads kyrkoarkiv”. Församlingsböcker. Bunden serie. Riksarkivet www.svar.ra.se. 1926-1934, 1935-1950, 1950-1959, 1960-1970. http://www.svar.ra.se/web/svarfolder/forska/tjanster/databaser/nad/Nadstruktur.asp?uidObjectGUID=0A574A5D-CF20-4624-8B91-7B63F8E79DB1%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20%20&namn=Flistads%20f%C3%B6rsamling%20%28E-l%C3%A4n%29&Typnr=26&lan=05&forsaml=Flistads%20f%C3%B6rsamling%20&antal_rader=20&scbkod=058020&uidRef={F4F98F6B-E89C-11D4-BBC7-00D0B73E7A8B}&lngPage=1&uidEnhet={E30BF9CB-5AC5-11D5-BBCD-00D0B73E008B}. Läst 1 maj 2011.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska småorter 2020, SCB, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Avregistrerade och nyregistrerade statistiska tätorter 2020, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
