Masthuggskyrkan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Masthuggskyrkan
Kyrka
Masthuggskyrkan i september 2014
Masthuggskyrkan i september 2014
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Ort Göteborg
Stift Göteborgs stift
Församling Göteborgs Masthuggs
församling
Koordinater 57°41′49″N 11°56′15″E / 57.697074°N 11.937450°Ö / 57.697074; 11.937450
Material Natursten, Tegel
Invigd 1914
GeoNames 3331625
Bebyggelse-
registret
21300000002626
Interiören.
Interiören.

Masthuggskyrkan är en kyrkobyggnad vid Storebackegatan i stadsdelen Stigberget, Göteborg. Kyrkan har en mycket framträdande placering på berget och är en av stadens stora sevärdheter. "Masthuggskyrkan är en av de mest urgöteborgska byggnaderna".[1] Kyrkan rymmer 1 050 personer, varav 250 på läktarna.[2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den nuvarande Masthuggs församling kom till 1 januari 1908, efter en delning av den ursprungliga,[4] men redan 1906 beslutade kyrkofullmäktige att en ny kyrkobyggnad skulle uppföras till den blivande församlingen. Ett tidigt förslag var att S:t Johanneskyrkan skulle bli den nya församlingens kyrka,[5] men det föll på kyrkans begränsade storlek. Ett annat förslag var att placera en ny kyrka i Gamla Varvsparken, där nuvarande Sjöfartsmuseet ligger, och ytterligare ett var att kyrkan skulle läggas på Stigbergets topp.

Göteborgs stadsfullmäktige beslöt den 12 september 1907 att upplåta tomten - lägenheten nr 147 i Majornas 5:e rote - på Stigberget till uppförandet av den nya församlingskyrkan; "--till dess den nedbrunne eller afröjdes, då området skulle återfalla till den civila kommunen."[6]

Den 4 november 1907 startades en arkitekttävling och en sakkunnigkommitté tillsattes, där en av medlemmarna var Göteborgs stadsarkitekt sedan 1897, Carl Fahlström och de övriga var arkitekt Erik Lallerstedt och arkitekt Axel Anderberg. Till tävlingen inbjöds fyra arkitekter: Sigfrid Ericson, Yngve Rasmussen, Ivar Tengbom & Ernst Torulf (med gemensam byrå) samt Eugen Thorburn. Kyrkofullmäktige hade uttalat en anvisning om själva utformningen av byggnaden: "--kyrkan borde vara för sitt ändamål fullt lämplig men af sådan enkelhet i byggnadsstil och utförande, att byggnadskostnaden måtte kunna hållas inom ett förhållandevis lågt belopp." Ett program utformades den 4 november 1907 inför arkitekttävlingen, som bland annat stipulerade: P. 4 "Kyrkan skall rymma 1,200 fasta sittplatser, avståndet från bänkrygg till bänkrygg skall vara 85 cm, och hvarje plats beräknas till en bredd af 55 cm." P. 6 "--kyrkan skall vara fullt solid; och erinras, att byggnaden kommer att blifva utsatt för starka påkänningar af väder och vind. Med hänsyn härtill bör den största uppmärksamhet egnas åt valet af byggnadsmaterial för yttermurar och taktäckning."[6]

Efter vissa omarbetningar beslöt kyrkofullmäktige den 24 maj 1909 att anta Sigfrid Ericsons förslag, kallat "15/2". Bland de sakkunnigas utlåtanden finner man: "Byggnadens placering å tomten äro mycket tillfredsställande och är kyrkans plangruppering och ingångarnas placering i förhållande till terrängen och omgivande gator synnerligen väl ordnade."[7] Själva byggnadsarbetet började i december 1910 och var avslutat med invigningen den 14 oktober 1914. Kostnaden beräknades till 365 000 kronor, men slutnotan hamnade på 526 000 kronor.

Den ritades av Sigfrid Ericson i nationalromantisk stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen Edvard Herman Rodhe. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor liksom stadens övriga kyrkklockor klämtade för den allmänna mobiliseringen, mellan klockan 8 och 11 och med tio minuters mellanrum.

Stadsingenjör Albert Lilienberg var mycket entusiastisk över kyrkobyggnaden, och framhöll att Ericson här hade tillfört något mycket värdefullt till Göteborgs stadsbild:[8]

På det ännu kala krönet av Stigberget reser sig den byggnad, som mer än någon annan ger sin betoning åt bergens förut så kala silhuett, den nya Masthuggskyrkan. Ur en byggnadsgrupp av enkla, stort tilltagna former, skjuter dess tornkropp upp på samma gång djärvt och värdigt, och den vackra tegelbyggnaden har dessutom genom sitt läge, fått en mycket stor betydelse för såväl Majornas som Masthuggets stadsbild. Inte minst genom det innerliga förhållande som dess arkitekt, Sigfrid Ericson, lyckats skapa mellan naturgrunden och byggnadsverket borde denna kyrka komma att ha ett välgörande inflytande på det framtida bebyggandet av de trakter häruppe, där den egenartade och mäktiga naturen ännu undgått kasernstadens förödande framryckning.
— Lilienberg 1921

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Detalj av interiören.

Själva kyrkan utgöres av ett treskeppigt långhus, som i öster vidgar sig i ett transept, samt avslutas i ett trigonalt avslutat kor. Denna tresidiga avslutning är synlig endast i exteriören, då själva koret med en mur är rakt avslutat i interiören. I rummet bakom koret är en altarorgel placerad. Huvudingången är belägen vid den västligaste delen av långhusets norra vägg.

Kyrktornet är 60 meter högt (samma som Tyska kyrkans), med 11 meters sidor. Högst upp sitter det en tupp, 127 meter över havet. Grund- och källarmurar samt vissa andra delar, såsom korsockeln och sakristian består av natursten. I byggnadsbeskrivningen heter det, att denna sten skall "...vara föga kullrig obearbetad fält- eller kullersten tagen ur stenröse på land eller vid insjö men icke från hafsstrand. Stenen skall hufvudsakligen vara af mörk färg, grå, svart, violett och röd och läggas i kalkbruk. Dess storlek får mycket variera och de största stenarna få vara så stora som hälst".[9] Fasaderna är för övrigt av handslaget, rött munktegel från Börringe tegelbruk med de ovanligt stora måtten 9,5 x 14,5 x 30 centimeter. Yttertaket av armerad betong är täckt med munks- och nunnetegel från Slottsmöllan. Tornspiran är en järnkonstruktion och täckt med kopparplåt. Göteborgs-Tidningen skriver den 22 maj 1913 om tornspiran:

"Tornspiran som är 6 á 7 meter i längd är för övrigt prydd med en del vackra saker. Först ha vi en stor kula, en pjes på 1,5 meter i genomskärning, ovanpå den sitter ett kors, som i själva krysset är försett med konungens namnchiffer i guld, samt därovanför en del bladornament. Över det hela tronar tuppen, som är vridbar och sålunda även kommer att tjäna som vindflöjel".

Innertaket är av timmer och inre murytor av vitkalkat tegel. Hanbjälkar och pelare har skurna ornamentslingor. Golv, socklar, pelarkapitäl och baser är av grå kalksten. Kronorna är utförda i smidesjärn och prydda med drakhuvuden.[10]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Altartavlan är en triptyk med himmelsfärden som motiv i mittfältet, Jesu bönekamp i Getsemane till vänster samt Kristi död på korset till höger. Bokstäverna I. N. H. S över triptyken är lesus Nazarenus Hominum Salvator, "Jesus från Nasaret människornas frälsare". Det är Sigfrid Ericson som stod för formen och skulptören Ninnan Santesson svarade för det skulpturala och konstnären Engelbert Bertel-Nordström målade.

Dopfunten ritades 1991 av arkitekten Arne Tollbom efter en skiss av Sigfrid Ericson och formades i gotländsk sandsten från Slite stenhuggeri på Gotland. Orgeln avskärmas av ett stockverk med änglar skurna av Henry Nilsson. Orgeln har 66 stämmor och är Göteborgs stifts största kyrkoorgel, samt har även ett fjärrverk i koret bakom altartavlan.

Altaret och altarrunden är av täljsten, och på båda sidorna står det ljusstakar av smidesjärn. Altarskåpet är i rött och guld, och det är Ninnan Santesson som är konstnären bakom de snidade träskulpturerna. De målades 1923 av Bertil Nordström.

Fartyget i långskeppet föreställer fullriggaren Java, vilken skänktes av Göteborgs Sjöfartsmuseum vid kyrkans trettioårsjubileum 1944.

Klockorna[redigera | redigera wikitext]

Masthuggskyrkan har två kyrkklockor, där den stora väger 3 200 kilo och den lilla 2 000 kilo. Det var vid Götaverken som båda klockorna göts 1914.

Händelser[redigera | redigera wikitext]

Den 24 februari 1940, meddelades att flera kyrkor i Göteborg måste stängas på grund av bränslebrist. Till dem hörde Hagakyrkan, Tyska kyrkan och Masthuggets kyrkor, samt Lundby nya kyrka och Örgryte gamla kyrka.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vårt Göteborg, nr. 2, utgiven av Stadskollegiet i Göteborg 1966 s. 7
  2. ^ Göteborg under 300 år, Carl Lagerberg & Otto Thulin, Medéns Bokhandels AB, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1923 s.221
  3. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s.86
  4. ^ Sveriges församlingar genom tiderna, utgiven av Riksskatteverket 1989
  5. ^ Masthuggskyrkan 1914-1964, Evert Ternevall, Göteborg 1964 s. 2
  6. ^ [a b] Göteborgs kyrkofullmäktiges handlingar, nr 20, 1908.
  7. ^ Göteborgs kyrkofullmäktiges handlingar: nr 20, 1908
  8. ^ Fasader i Göteborg : hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet, Hans Hammarskiöld, Gunilla Linde Bjur, Viveca Lärn, Gedin Förlag, Stockholm 1996 ISBN 91-7964-195-4 s. 123
  9. ^ Byggnadsbeskrivningen, s. 1
  10. ^ Arkitekturguide över Göteborg.. Göteborg. 1960. Libris s. 24 1406446, s. 24 
  11. ^ Antologia Gothoburgensis - Göteborg genom tiderna, Folke Persson & Agne Rundqvist, Rundqvists Boktryckeri Göteborg 1953 s.524

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborg förr och nu: Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie IV, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1966, s. 85-116.
  • Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. sid. 123-126. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4 
  • Masthuggskyrkan : en historik. Göteborg: Masthuggs församling. 2007. Libris 11729581 
  • Gamla Masthuggspojkar 2008 : Gamla Masthuggspojkars Tidning, [årgång 43], utgiven av Föreningen Gamla Masthuggspojkar 2008, s. 2. "Masthuggskyrkan", av teol. doktor Christer Gardemeister.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ternevall, Evert (1964). Masthuggskyrkan 1914-1964 : en minnesskrift. Göteborg. Libris 516385 
  • Zelm van Eldik, Jop van (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 152-159. Libris 19131152. ISBN 9789187283871 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]