Matrilinjär härstamning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Matrilinjär härstamning (engelska matrilineal descent eller matriline), är en härstamning enbart genom kvinnor. Ordet matrilinjär kommer från latin: mater, moder.

Definition[redigera | redigera wikitext]

Matrilinjär härstamning är alltså en persons släktförhållande till sin mor, mormor, mormors mor, mormors mormor o.s.v. Annorlunda uttryckt, med personerna i omvänd ordning, är det ett släktförhållande mellan en kvinnlig släkting och dennas ättling där alla mellanliggade generationer är kvinnor. Den enda som kan vara man i detta släktskap är den yngsta personen. För flera av synonymerna nedan gäller dock att även den yngsta personen ska vara kvinna.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Kvinnlig släktlinje, kvinnolinje.
  • Spinnsida, kvinnosida. Dessa ord kan dock även användas i betydelsen kvinnor i allmänhet.
  • Morslinje, moderslinje, mödernelinje. Mindre vanligt inom släktforskning. Vanligare inom t.ex. genetik och djuravel.

Inte (nödvändigtvis) matrilinjär härstamning[redigera | redigera wikitext]

  • Uttrycket att vara släkt "på mödernet" behöver inte innebära en matrilinjär härstamning eftersom det t.ex. kan innebära ett släktskap via morfadern.
  • Uttrycket "härstammar i rakt nedstigande led från" eller, i omvänd riktning, "förfader i rakt uppstigande led till" avser i genetiska sammanhang antingen strikt matrilinjär härstamning (exempelvis mormors mormor respektive dotterdotters dotterdotter) eller strikt agnatisk/patrilinjär härstamning (exempelvis farfars farfar respektive sonsons sonson), så att personerna tillhör nästan identiska haplogrupper.[1] I andra kontexter kan det emellertid åsyfta en biologiska ana respektive ättling längs en blandad manlig och kvinnlig släktlinje (exempelvis morfars farmor, respektive dottersons sonson),[2] men inte en blandning av släktriktningar (exempelvis mosters dotter).

Andra typer av härstamning[redigera | redigera wikitext]

  • Agnatisk härstamning/patrilinjär härstamning, som innebär släktskap enbart genom män, d.v.s. far, farfar, farfars far o.s.v.
  • Unilinjär härstamning, som är ett samlingsbegrepp för matrilinjär och agnatisk/patrilinjär härstamning.
  • Kognatisk härstamning, kognater, som innebär härstamning genom valfri kombination av manliga och kvinnliga länkar.[3][4] I rättssammanhang har det svenska begreppet tolkats som (även) kvinnlig arvsrätt eller successionsordning.[5][6] Enda anledningen till att använda uttrycket kognatisk härstamning i stället för bara härstamning är då man vill förtydliga att det inte enbart handlar om matrilinjär eller agnatisk/patrilinjär härstamning.[källa behövs] (Ibland, exempelvis i SAOB och NE, kan man se att ordet kognatisk, i olika sammansättningar, felaktigt[källa behövs] kallas för motsats till agnatisk. Motsatsen till agnatisk är icke-agnatisk.)

Mitokondrisk Eva[redigera | redigera wikitext]

Alla nu levande människor i hela världen kommer tillbaka till en och samma kvinna då de följer sin matrilinjära härstamning tillräckligt långt bakåt, d.v.s. åtskilliga tiotusentals år. Hon kallas Mitokondrisk Eva.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bojs, Karin; Sjölund, Peter (2016-11-04). Svenskarna och deras fäder de senaste 11 000 åren. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789100167561. https://books.google.se/books?id=0_gJDAAAQBAJ&pg=PT100&dq=%22rakt+nedstigande%22+dna&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjL1qGMj_jhAhWEyqYKHeYnCV8Q6AEIPDAD#v=onepage&q=%22rakt%20nedstigande%22&f=false. Läst 30 april 2019 
  2. ^ Lyttkens, Alice (2015-08-03). Leva om sitt liv I-VII: Samlingsutgåva. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789100150808. https://books.google.se/books?id=MRxHCgAAQBAJ&pg=PT1495&dq=%22rakt+nedstigande%22+blandad&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj3sqijjvjhAhUT6aYKHcZDDAEQ6AEIPzAE#v=onepage&q=%22rakt%20nedstigande%22%20blandad&f=false. Läst 30 april 2019 
  3. ^ Wolters, O. W. (1999). History, Culture, and Region in Southeast Asian Perspectives. SEAP Publications. p. 17. ISBN 0-87727-725-7.
  4. ^ kognat i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  5. ^ kognatisk i Nationalencyklopedins nätupplaga.
  6. ^ Svenska Akademiens ordbok: kognat