Matrisorganisation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Matrisorganisation.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Definitionen av en matrisorganisation är en organisation där deltagarna kan vara ansvariga inför mer än en chef. Till exempel kan det vara en administrativ chef eller projektledare som sätter mål för verksamheten och en teknisk chef som utvärderar kvaliteten på arbetet och fattar beslut om vilka metoder som ska användas. Den moderna matrisorganisationen började enligt (Numerof & Abrams, 2002) användas under andra världskriget inom vapenindustrin och andra områden inom militärindustrin för att bättre kunna organisera den mer komplicerade marknaden som uppkommit. Det gjorde att forskare och ingenjörer inom de branscherna fick maximalt stöd. Det gjorde både att tillverkningstiden kortades ner och att utvecklingen kunde ske effektivt samtidigt. Enligt (Knight 1976) utvecklades matrisorganisationen under 1960-talet av att den amerikanska regeringen satte villkor för hur dessa utvecklings- och tillverkningsprojekt skulle skötas av de företag som anlitats, de ställde krav på att de företagen som utförde arbetet skulle ha ett projektledningssystem.

Sammanfattning av Matrisorganisationen[redigera | redigera wikitext]

En matrisorganisation består oftast av flera olika avdelningar eller divisioner som delvis arbetar självständigt, men som styrs av en gemensam ledning. Ledningsgruppen har ansvar för visioner och mål för organisationen. Ledningsgruppens arbete förenklas av att de olika divisionscheferna sitter med i gruppen.

Fördelar och styrkor[redigera | redigera wikitext]

En matrisorganisation är ett bra sätt att balansera behovet av ett lokalt fokus och ett globalt tänk. En matrisorganisation kan öka kommunikationen och problemlösningen i organisation. Matrisorganisationen gör att hela organisationen får ett gemensamt resultatansvar och det gör att företagets vision och kultur når ut i hela organisationen. Man delar även upp ansvaret mellan cheferna både vertikalt och horisontellt (Bartlett & Ghoshal, 1990) och det skapar fler kommunikationskanaler mellan cheferna i en organisation. Matrisorganisationens struktur kan leda till att chefernas och medarbetarnas motivation ökar och att de således presterar bättre, då de känner sig mer involverade i verksamheten (Bruzelius & Skärvad, 2000).

Risker och svagheter[redigera | redigera wikitext]

Matrisorganisationen är en svår organisationsform då man räknar med att det tar 3-5 år att arbeta in en matris och få den att fungera; många av problemen med matrisorganisering uppstår under dessa första år. Det finns en risk för spänning mellan funktionella och administrativa chefer då dessa ser arbetet från olika perspektiv, vilket lätt kan leda till konflikter inom organisationen. Beslutsfattningen kan bli långsammare med matrisorganisationen då fler chefer och beslutsfattare måste komma överens. Även resursdelning inom matrisen kan skapa svårlösta konflikter. Beslutsfattandet kan gå trögt då olika intressen måste vägas emot varandra. Det finns även en risk för försämrad arbetsmiljö och stress, då varje anställd har flera chefer som kan ge motstridiga besked.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Larson och Grey (2011), s.76

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Larson, Erik W.; Gray Clifford F. (2011) (på eng). Project management: the managerial process. The McGraw-Hill/Irwin series operations and decision sciences (5. ed., McGraw-Hill international ed.). New York: McGraw-Hill. Libris 12059189. ISBN 978-0-07-128929-0 
  • Bartlett, C., & Ghoshal, S. (1990). Matrix Management: Not a Structure, a Frame of Mind. Harvard Business Review, 68(4), 138-145.
  • Bruzelius, L., Skärvad, P-H. (2000). Integrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur.
  • Numerof, R & Abrams, M (2002). Matrix management: Recipe for chaos? Directors & Boards. Vol 26 issue 4, p 42, 4p, 2bw.
  • Knight, K (1976). Matrix Organaisation: A review. The journal of management studies, (1976: 111-130).