Mattias Fyhr
| Mattias Fyhr | |
| Född | 1970[1] |
|---|---|
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Sysselsättning | Författare |
| Redigera Wikidata | |
Mattias Fyhr, född 1970, är en svensk litteraturvetare inriktad på gotisk litteratur, skräck och annan fantastilitteratur.[2] Han har bland annat skrivit De mörka labyrinterna. Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel (Lund 2003), som handlar om den gotiska (skräck)traditionen från 1700-talet till idag med internationella exempel och även svenska författare som Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman, Mare Kandre och Nikanor Teratologen.[3]
Han har även skrivit den första svenska boken om skräckförfattaren H P Lovecraft, Död men drömmande. H P Lovecraft och den magiska modernismen (Lund 2006), som handlar om Lovecraft och den ockultism och modernism som fanns när han levde.[4] Andra texter om Lovecraft av Fyhr finns i antologier som Pickmans modell (Lund 2008).[5] Likaså skrev han den första boken om Mare Kandre, Skitigt vackert mörker. Om Mare Kandre, en vänbok som handlar om hennes och hans diskussioner kring gotik m m.[6]
Fyhr var en av redaktörerna till antologierna Förborgade tecken. Esoterism i västerländsk litteratur (Umeå 2010) tillsammans med Per Faxneld samt, tillsammans med Rickard Berghorn, för Necronomicon i Sverige (Saltsjö-Boo 2002), I nattens korridorer. Artiklar om skräck och mörk fantasy (Saltsjö-Boo 2004) och för tidskriften Minotauren under åren 2000-2006.[7] Mattias Fyhr var tidigare verksam som docent i litteraturvetenskap vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Bibliografi som författare (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- Svensk skräcklitteratur. 1, Bårtäcken över jordens likrum : från medeltid till 1850-talet (Lund 2017), ISBN 978-91-7247-450-5
- Skitigt vackert mörker. Om Mare Kandre (Lund 2012), ISBN 978-91-7247-283-9
- "Varulven i svensk skönlitteratur" i Varulven i svensk folktradition av Ella Odstedt (Stockholm 2012), ISBN 978-91-978751-1-0
- "'Om natten som om dagen, i ljuset som i mörkret kringsvävar mig din blodbestänkta vålnad'.Erik Johan Stagnelius och den gotiska romanen" i I litteraturens underland. Festskrift till Boel Westin (Stockholm 2011), ISBN 978-91-7061-093-6
- "Esoterism i Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen" i Förborgade tecken. Esoterism i västerländsk litteratur (Umeå 2010), ISBN 9789173271363
- "'detta att man än en gång ur en fullkomlig tomhet lyckats skapa nåt. Ja, man blir lite religiös' – Mare Kandre som poet och profet i Deliria och Undergångsboken" i Poeter och profeter.Från Platon till Mare Kandre (Hedemora 2010), ISBN 9178447909
- Död men drömmande. H P Lovecraft och den magiska modernismen (Lund 2006), ISBN 91-7247-138-7
- De mörka labyrinterna. Gotiken i litteratur, film, musik och rollspel (Lund 2003), ISBN 91-7247-087-9
- "Slottet Gormenghast och barndomen" i Minotauren nr 10 2001
- "Den gotiska Alice i Underlandet-traditionen i litteratur, film, musik och dataspel" i Barnboken nr 2 (2001)
- "Gustav Meyrink och mystikens språk" i Minotauren nr 7 2000
- Neil Gaiman - att handskas med verkligheten (Stockholm 1994)
Bibliografi som översättare
[redigera | redigera wikitext]- H P Lovecraft, Anteckningsbok (Lund 2009), ISBN 978-91-7247-201-3
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: tr5786sc1fzt0r8, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ http://www.etc.se/23504/fasansfull-televison/?results=189[död länk] ETC: ”Fasansfull television” (2009-09-17)
- ^ Lönnroth, Lars (10 november 2003). ”En mörkt lysande avhandling”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/b70e9872-c4c7-3790-ba02-6b35639bbdf2/en-morkt-lysande-avhandling. Läst 27 augusti 2025.
- ^ ”Aftonbladet: Mörkrets hjärna”. www.aftonbladet.se. Arkiverad från originalet den 25 december 2007. https://web.archive.org/web/20071225022942/http://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/article392028.ab. Läst 27 augusti 2025.
- ^ http://norran.se/noje/article87164.ece[död länk] Norran: ”Den välkomnande avgrunden” (2008-04-01)
- ^ ”Mattias Fyhr: ”Skitigt vackert mörker””. Dagens Nyheter. 5 juni 2012. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/bokrecensioner/mattias-fyhr-skitigt-vackert-morker/. Läst 27 augusti 2025.
- ^ Huor, Jesper (20 februari 2002). ”Skräckens beskyddare”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/8784035c-be7f-39d9-ace5-01699d4a4bec/skrackens-beskyddare. Läst 27 augusti 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|