Mauretanien
| République Islamique de Mauritanie al-Ğumhūriyyah al-Islāmiyyah al-Mūrītāniyyah الجمهورية الإسلامية الموريتانية |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Honneur, Fraternité, Justice (franska för "ära, broderskap, rättvisa") |
||||||
| Nationalsång: Mauretaniens nationalsång |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad (även största stad) | Nouakchott | |||||
| Officiellt språk | Arabiska[a] | |||||
| Statsskick | Semipresidentiell republik | |||||
| - | Statschef | Muhammad Ould Abdel Aziz | ||||
| - | Premiärminister | Yahya Ould Hademine | ||||
| Självständighet | från Frankrike | |||||
| - | Erkänd | 28 november 1960 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 1 030 700 km²[1] (30:e) | ||||
| - | Vatten (%) | försumbart | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2015 (juli) års uppskattning | 3 596 702[1] (130:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 3,49 inv./km² (191:a) | ||||
| BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | USD 16,43 miljarder (154:e) | ||||
| - | Per capita | $4 500 | ||||
| HDI (2015) | 0,506[2] (låg) (156:e) | |||||
| Valuta | Mauretansk ouguiya (MRO) |
|||||
| Tidszon | UTC | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Kediat Idjil, 910 m ö.h. | ||||
| Nationaldag | 28 november | |||||
| Nationalitetsmärke | RIM | |||||
| Landskod | MR, MRT, 478 | |||||
| Toppdomän | .mr | |||||
| Landsnummer | 222 | |||||
Mauretanien, formellt Islamiska republiken Mauretanien, är en stat i nordvästra Afrika som gränsar till Algeriet, Mali, Senegal, Västsahara och Atlanten. Landet gränsar även till Marocko sedan 27 februari 1976, då Marocko ockuperat Västsahara. Befolkningen i landet är mestadels bosatt i städerna Nouakchott och Nouadhibou samt längs Senegalfloden i söder.
Historia
Mauretanien blev självständigt 1960. År 1975 annekterade landet den södra tredjedelen av dåvarande Spanska Sahara, nuvarande Västsahara. Mauretanien avträdde Spanska Sahara efter tre år av strider med befrielserörelsen Polisario, som ville att territoriet skulle bli självständigt. Mauretanien gör inte längre anspråk på Västsahara.
Landet styrdes som enpartistat från 1960–1978, då en militärkupp införde juntastyre. År 1991 tilläts för första gången oppositionspartier i en ny konstitution, när man återgick till civilt styre under president Maaouyia Ould Taya, men valen ansågs allmänt vara utsatta för omfattande valfusk. 2005 skedde en militärkupp i landet där en militärjunta ledd av överste Ely Ould Mohamed Vall tog över från Ould Taya. Juntan har gradvis infört demokrati i landet genom olika åtgärder. Yttrandefrihet har införts, politiska fångar släppts, och presidentens mandatperiod begränsas till fem år och maximalt två perioder. Lokalval och senatsval hölls den 19 november 2006, och den 11 mars 2007 genomfördes val av en ny president. Samtliga val ansågs fria och rättvisa av internationella observatörer, och juntamedlemmarna själva var förbjudna att ställa upp. Presidentvalet vanns knappt av Sidi Ould Cheikh Abdallahi, som ansågs representera intressen närstående den störtade Ould Taya-regimen och juntans medlemmar. Han besegrade Ahmed Ould Daddah, en halvbror till landets president 1960-78. Den 6 augusti 2008 skedde återigen en militärkupp i landet,[3] efter att president Abdallahi försökt avskeda fyra generaler, varav en av dem ledde kuppen.[4] Landet leds för närvarande av ett militärt råd, med Muhammad Ould Abdel Aziz i spetsen.[5]
Geografi
Mauretaniens landskap är jämförelsevis likformigt. Kusten är i syd (mellan Senegalflodens mynning och Cap Timiris) låg och ganska rak. I norr förekommer även klintkanter samt vikar och öar. Österut ansluter över hela sträckan ett utbrett lågland som går över i Saharas sanddyn. I centrala Mauretanien finns en högplatå som ligger 300 till 500 meter över havet. Enstaka berg som Kédia d'Idjil når upp till 915 meter. Det enda vattendraget som hela året för vatten är Senegalfloden som bildar gränsen till Senegal.
- Lägsta punkt: Sebkha de Ndrhamcha, 3 meter under havsnivån
- Naturtillgångar: järnmalm, gips, koppar, fosfat, diamant, guld, petroleum, fisk
Klimat och miljö
I Mauretanien råder ökenklimat vilket innebär att det alltid är varmt, torrt och dammigt. Under mars och april blåser ofta en het, sandbemängd vind, som kallas sirocco.
Några av landets största miljöproblem är en mycket begränsad tillgång på färskvatten samt att öknen breder ut sig på grund av avverkning av skog med åtföljande jorderosion.
Flora och fauna
Mauretanien har andel av Sahelzonen som kännetecknas av halvtorra grässlätter och buskig savann. I oaser förekommer ofta arter av dadelpalmssläktet, i regioner som översvämmas tidvis av Senegalfloden finns även medlemmar av rafiapalmsläktet (Raphia), baobab och bambu. Nära kusten finns större saltsjöar. Större djur i savannen är främst antiloper, elefanter, lejon och hyenor. I halvöknar finns tillräcklig föda för gaseller, strutsfåglar, vårtsvin, leoparder och falbkatter. Mauretaniens skogsområden minskade mellan 1990 och 2000 med 2,7 procent.
Nationalparker
I Mauretanien finns 2 nationalparker:
- Banc d’Arguin nationalpark (inrättad 1976)
- Diawling nationalpark (inrättad 1990)
Politik
Den juridiska systemet är en blandning av sharia (islamsk lag) och fransk civillagstiftning.[1]
Mänskliga rättigheter
Korruption är omfattande i Mauretanien och enligt Amnesty International är rättssäkerheten bristande och tortyr systematiskt förekommande.[6][7]
Mauretanien förbjöd formellt slaveri 1981.[8] Trots detta fortsatte slaveri att vara accepterat och slavar köps och säljs öppet i landet.[9] Den 9 augusti 2007 gjorde Mauretaniens parlament en ny ansats att kriminalisera slaveriet.[8] Uppskattningsvis 20 % av Mauretaniens befolkning är ännu förslavad.[10] Mauretaniens slaveri omfattar även en rasdimension. Slavägarna är ättlingar till invaderande arabiska grupper och berber-stammar med ljusare hy medan slavarna är mörka afrikaner.[11]
Administrativ indelning
Mauretanien är indelat i ett huvudstadsdistrikt, Nouakchott, och 12 regioner ("wilayas"). Regionerna är i sin tur indelade i departement ("moughataa"), som är indelade i kommuner.
Regionerna är: Adrar, Assaba, Brakna, Dakhlet Nouadhibou, Gorgol, Guidimaka, Hodh Ech Chargui, Hodh El Gharbi, Inchiri, Tagant, Tiris Zemmour och Trarza.
Ekonomi
Hälften av befolkningen är beroende av jordbruk. Järnmalm, som Mauretanien har stora tillgångar av, utgjorde 2013 57 % av landets export och fraktas med tåg till kusten.[12] 2013 exporterades 75 % av järnmalmen till Kina.[12] Kustvattnen utanför Mauretanien är bland de fiskrikaste i världen, men beståndet hotas av överfiskning, vilken utförs av andra länder.[13]
Svåra torrperioder under 1970- och 1980-talen ledde till en stor utlandsskuld, men i början av 2000-talet fick Mauretanien en del av denna avskriven, och fick även annan ekonomisk hjälp från utlandet.[14]
Hälften av befolkningen lever under fattigdomsstrecket, och inkomstskillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste är stora.
Ungefär 67 % av landets elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja, och resterande framställs av vattenkraft.[1]
Demografi
- Religiös tillhörighet: muslimer 98,84 %
- Språk: hassaniya-arabiska, pulaar, soninke, wolof, franska
- folkslag: Maurer, toucouleur, sarakole, wolof, soninke.
- Befolkningens medianålder: 20,1 år (2015)[1]
- Spädbarnsdödlighet: 5,47 % (2015)[1]
- Befolkningens medellivslängd vid födseln: 62,65 år (2015)[1]
- Total fertilitet: 4,0 barn per kvinna (2015).[1]
- Andelen vuxna med HIV/Aids: 0,66 % (2015).[1]
- Fetma: 8,6 % av den vuxna befolkningen lider av fetma (2014).[1]
- Undervikt hos barn under 5 år: 19,5 % (2012).[1]
- Analfabetism: 2015 var 47,9 % av den vuxna befolkningen analfabeter.[1]
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Bedömning | Rankning |
|---|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Ekonomisk frihet-index 2014 | 54,8 (Mostly unfree; 100 är bäst) | 128 av 178 |
| Reportrar utan gränser | World Press Freedom Index 2014 | 26,53 (0 är bäst) | 60 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2015 | 31 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent) | 112 av 168 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2015[2] | 0,506 - Low human development | 156 av 188 |
| The Economist | Demokratiindex 2014[15] | 4,17 - Hybrid regime (10 är bäst) | 112 av 167 |
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 13 september 2010.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] ”Mauritania”. The World Factbook. CIA. 11 februari 2016. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/mr.html. Läst 24 februari 2016.
- ^ [a b] (PDF) United Nations: 2015 Human Development Report Läst 24 februari 2016 (På engelska)
- ^ Troops stage coup in Mauritania BBC News
- ^ Mauretania's president deposed in coup, theguardian.co.uk 080806
- ^ Mauritania army stages coup; junta takes charge AP Arkiverad 12 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Mauritania: 'Chains Are Jewellery for Men'[död länk], All Africa, 2008-12-03
- ^ 'Prisoner torture rising' in Mauritania, Iol.co.za, 2008-12-03
- ^ [a b] Mauritanian MPs pass slavery law, BBC News. 2007-08-09
- ^ Allt om Historia, nummer 2, 2007.
- ^ International Day for the Remembrance of the Slave Trade and Its Abolition[död länk]
- ^ American Anti-Slavery Group (2008). Country Report: Mauritania - An 800-year-old system of black chattel slavery thrives in Mauritania. Arkiverad 7 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Atlas.media.mit: Mauritania Läst 24 februari 2016: På engelska
- ^ The Guardian, 2 april 2012: Is the EU taking its over-fishing habits to west African waters? Läst 24 februari 2016, På engelska.
- ^ IRIN News, 18 oktober 2002: $65 million debt written off Läst 24 februari 2016, På engelska.
- ^ ”Democracy Index 2014” (på engelska) (pdf). sid. 4. http://www.sudestada.com.uy/Content/Articles/421a313a-d58f-462e-9b24-2504a37f6b56/Democracy-index-2014.pdf. Läst 1 november 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mauretanien.
|