Mauritz Gründer

Från Wikipedia
Mauritz Gründer
Som Calchas i Den sköna Helena på Vasateatern 1888.
Som Calchas i Den sköna HelenaVasateatern 1888.
FöddMauritz Gabriel Gründer
1855
Död1897
MakaSelma Jonsson, Mia Gründer

Mauritz Gabriel Gründer, född 1855, död 1897, var en svensk skådespelare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gründer debuterade 1874 på Mindre teatern i Stockholm, var 1882 anställd vid olika sällskap i landsorten, 1882–1886 vid Nya teatern samt 1886–1887 och 1889–1891 vid Södra teatern. 1887–1889 ledde han tillsammans med Anna Norrie och Wilhelm Kloed Vasateatern och var från 1891 anställd vid Kungliga Kungliga Dramatiska Teatern. Gründer var en fantasifull karaktärskomiker med saft och humor. Bland hans roller märks Grumio i Så tuktas en argbigga, narren i Trettondagsafton, Polycarpus i Kronofogdarna, fogden i Brand och Calchas i Sköna helena.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1887 Pampinelli Amors gengångare
Louis Varney, Jules Prével och Armand Liorat
Vasateatern[1]
Napoleon Öbom En tidningsanka
Daniel Fallström
Vasateatern[2]
Fritz Bollman Tre trappor upp
Wilhelm Mejo
Vasateatern[3]
General Bom Storhertiginnan av Gerolstein
Jacques Offenbach
Vasateatern[4]
Coquardier Durand och Durand
Maurice Ordonneau och Albin Valabrègue
Vasateatern[5]
1888 Troupeau Bellevilles mö
Carl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Vasateatern[6]
Calchas Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Vasateatern[7]
Punto Viceamiralen
Carl Millöcker
Vasateatern[8][9]
Tre fruar och en man
Albin Valabrègue
Vasateatern[10]
Kolhandlarne
Jules Costé och Philippe Gille
Vasateatern[10]
Bobinet Pariserliv
Jacques Offenbach
Vasateatern[11]
Alidor de Rosenville Resan till Kina
François Bazin
Vasateatern[12]
Tokutaro Den nye mikadon
Arthur Sullivan
Vasateatern[13]
1889 Lambertuccio, kryddkrämare Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée
Vasateatern[14]
Lilla Putte
Alfred Hennequin
Vasateatern[15]
Bidard Kolhandlarne
Jules Costé och Philippe Gille
Vasateatern[16]
Kung Orre Riddar Blåskägg
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Vasateatern[17]
Vattenfabrikanten Jägarbruden
Leon Treptow
Vasateatern[18]
General Kantschukoff Fatinitza
Franz von Suppé och Friedrich Zell
Vasateatern[19]
1890 Anders Mårtensson, hästhandlare Friskt vågat
Edgard Høyer
Södra Teatern[20]
1893 Menessier Två turturduvor
Paul Ginisty och Jules Guérin
Vasateatern[21]

Rollporträtt[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Amors gengångare”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15066&pos=20. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ ”En tidningsanka”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15068&pos=10. Läst 6 juli 2015. 
  3. ^ ”Tre trappor upp”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15069&pos=12. Läst 6 juli 2015. 
  4. ^ ”Storhertiginnan av Gerolstein”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15070&pos=13. Läst 6 juli 2015. 
  5. ^ ”Durand och Durand”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15071&pos=14. Läst 6 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 2 februari 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-02-02/7025/2. Läst 23 juli 2015. 
  7. ^ Frithiof Hellberg, red (1888). ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidskrift för kvinnan och hemmet (Stockholm) 1 (17): sid. 118. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1888/pdf/1888_17.pdf. Läst 2 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 23 mars 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-03-23/7068b/2. Läst 23 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 22 mars 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-03-22/7067/2. Läst 23 juli 2015. 
  10. ^ [a b] ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 oktober 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-10-16/7240/2. Läst 23 juli 2015. 
  11. ^ ”Pariserliv”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF15323&pos=30. Läst 6 juli 2015. 
  12. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 december 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-12-14/7291b/2. Läst 23 juli 2015. 
  13. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 24 november 1888. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1888-11-24/7274b/4. Läst 23 juli 2015. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 januari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-01-24/7323/3. Läst 28 juli 2015. 
  15. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 14 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-14/7341/2. Läst 28 juli 2015. 
  16. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 23 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-23/7349b/4. Läst 28 juli 2015. 
  17. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 februari 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-02-27/7352b/3. Läst 29 juli 2015. 
  18. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-03-28/7376b/2. Läst 28 juli 2015. 
  19. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 17 april 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-04-17/7393a/2. Läst 28 juli 2015. 
  20. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 15 april 1890. http://arkivet.dn.se/tidning/1890-04-15/7692/2. Läst 6 februari 2017. 
  21. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 3 maj 1893. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1893-05-03/8619a/3. Läst 5 mars 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]