Medieutredningen
Medieutredningen (Ku 2015:01) är en del av statens offentliga utredningar. Den tillsattes enligt beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 genom att anta kommittédirektiven "En mediepolitik för framtiden" och har som huvudsakligt syfte att analysera behovet av politiska insatser när presstödet upphör.[1] Till särskild utredare förordnades den 9 mars 2015 Anette Novak av statsrådet Alice Bah Kuhnke.[2]
Utredningen skulle först redovisa sitt slutbetänkande senast 30 april 2016, men vid regeringssammanträde den 18 februari beslutade man att anta Tilläggsdirektiv till Medieutredningen (Ku 2015:01) som innebar att man istället skulle redovisa slutbetänkandet 31 oktober 2016. Medieutredningens slutbetänkande presenterades för allmänheten den 7 november 2016.[3]
Utredningens delbetänkanden[redigera | redigera wikitext]
Medieutredningen presenterade den 5 november 2015 sitt första delbetänkande Medieborgarna & medierna - En digital värld av rättigheter, skyldigheter - möjligheter och ansvar SOU 2015:94. Delbetänkandet är en analys av hur olika medier ser ut och påverkar samhället utifrån medborgarnas perspektiv. Delbetänkandet presenterar också ett antal framtidsscenarier.[2]
Den 7 april 2016 presenterade man delbetänkande Människorna, medierna & marknaden - Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring SOU 2016:30. Delbetänkandet är en forskningsantologi där olika medieforskare har ombetts att uttala sig med vetenskapligt grundade översikter, analyser och reflektioner.[4]
Den 7 november 2016 presenterade Medieutredningen sitt slutbetänkande En gränsöverskridande mediepolitik - För upplysning, engagemang och ansvar SOU 2016:80.[3]
Utredningens promemorior[redigera | redigera wikitext]
Den 24 mars överlämnade utredningen promemorian De offentligt finansierade medierna - frågeställningar som bör utredas inför nästa tillståndsperiod. I promemorian tar man bland annat upp finansieringen, organiseringen och uppdragen för public service bolagen SVT, Sveriges radio och UR.[5]
Den 7 november överlämnade utredningen promemorian Mediepolitiska slutsatser och visioner. I promemorian behandlas ökad öppenhet i offentlig förvaltning genom bl.a. transparenta algoritmer, åtgärder för att hela landet ska leva, bl.a. genom en investeringsfond för startup-företag inom mediebranschen, och behovet av en ny konkurrensutredning av de offentligt finansierade mediernas påverkan på det privata medielandskapet.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”En mediepolitik för framtiden, Dir. 2015:26” (PDF). Sveriges Regering. 5 mars 2015. http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/03/dir.-201526/. Läst 10 november 2016.
- ^ [a b] ”Medieborgarna & medierna - En digital värld av rättigheter, skyldigheter - möjligheter och ansvar SOU 2015:94” (PDF). SOU. 5 november 2015. http://www.regeringen.se/contentassets/aca20d317683426797fc15c0056004f3/medieborgarna--medierna.-en-digital-varld-av-rattigheter-skyldigheter--mojligheter-och-ansvar-sou-201594. Läst 10 november 2016.
- ^ [a b] ”En gränsöverskridande mediepolitik - För upplysning, engagemang och ansvar SOU 2016:80” (PDF). SOU. 7 november 2016. http://www.regeringen.se/contentassets/c4f57b68335e491a948185108aa3833f/en-gransoverskridande-mediepolitik.-for-upplysning-engagemang-och-ansvar-sou-201680. Läst 10 november 2016.
- ^ ”Människorna, medierna & marknaden - Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring SOU 2016:30” (PDF). SOU. 7 april 2016. http://www.regeringen.se/contentassets/a54e03720c7b4b9eb3f227e8ca32d72b/manniskorna_medierna_marknaden_SOU_2016_30. Läst 10 november 2016.
- ^ ”De offentligt finansierade medierna – frågeställningar som bör utredas inför nästa tillståndsperiod” (PDF). Kulturdepartementet. 24 mars 2016. http://www.regeringen.se/contentassets/f5a50b115b824ee08ba1847477ea5dba/ku2016-00767-1-pm-om-de-offentligt-finansierade-medierna-23-mars-2016-pdf-2570955_1_1.pdf. Läst 10 november 2016.