Medikalisering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Figur vilken avbildar en doktor, i vit rock.

Medikalisering är ett begrepp inom exempelvis idéhistoria[1] och sociologi, vilket betecknar processen i vilken människors åkommor och problem kommer att bli definierade och behandlade som medicinska problem, och därav blir föremål för medicinska studier, diagnoser, prevention, eller behandling.[2][3][4] Medikalisering kan drivas fram av nya bevis, eller hypoteser beträffande åkommor eller problem. Eller genom förändrade attityder eller ekonomiska överväganden, eller genom utvecklingen av nya mediciner eller behandlingar.[5][6][7] Vissa akademiker menar att medicinen fått allt större maktutövande i det västerländska samhället under de senaste seklen.[8][9] Flera menar att antalet diagnoser idag blir fler och fler, och att piller är den vanligaste behandlingen.[10] Andra pekar ut hur strävan efter profit tycks vara motivet till ökad medikalisering.[11]

Det finns en ideell organisation kallad läkare med gränser vilka erkänner medikalisering som en problematik inom läkaryrket.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lundqvist, Annika. ”Medicin och makt i historisk belysning”. uu.se. https://uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kurser/?kKod=5LH316&typ=1. Läst 21 juni 2020. 
  2. ^ Kukla, Rebecca (2018). Edward N. Zalta. red. The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Spring 2018). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/spr2018/entries/ethics-pregnancy/. Läst 21 juni 2020 
  3. ^ Murphy, Dominic (2020). Edward N. Zalta. red. The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Summer 2020). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/sum2020/entries/health-disease/. Läst 21 juni 2020 
  4. ^ ”The Medicalization of Society | Johns Hopkins University Press Books”. jhupbooks.press.jhu.edu. https://jhupbooks.press.jhu.edu/title/medicalization-society. Läst 21 juni 2020. 
  5. ^ White, Kevin, 1955- (2002). An introduction to the sociology of health and illness. Sage Publications. sid. 42. ISBN 978-1-84787-713-0. OCLC 294909186. https://www.worldcat.org/oclc/294909186. Läst 21 juni 2020 
  6. ^ Radden, Jennifer (2019). Edward N. Zalta. red. The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Winter 2019). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/win2019/entries/mental-disorder/. Läst 21 juni 2020 
  7. ^ Drabinski, John (2019). Edward N. Zalta. red. The Stanford Encyclopedia of Philosophy (Spring 2019). Metaphysics Research Lab, Stanford University. https://plato.stanford.edu/archives/spr2019/entries/frantz-fanon/. Läst 21 juni 2020 
  8. ^ Löfström, Johan. ”Medicin och makt i historisk belysning - Institutionen för idé- och lärdomshistoria - Uppsala universitet”. www.idehist.uu.se. https://www.idehist.uu.se/medicinochmakt/. Läst 21 juni 2020. 
  9. ^ Löfström, Johan. ”Medicin och makt i historisk belysning, 7.5 hp - Institutionen för idé- och lärdomshistoria - Uppsala universitet”. www.idehist.uu.se. https://www.idehist.uu.se/utbildning/kurser-i-medicinhistoria/medicin-och-makt-i-historisk-belysning/. Läst 21 juni 2020. 
  10. ^ https://www.vardfokus.se/globalassets/tema-pdfer/v1_28-31-temat-medikalisering.pdf
  11. ^ Läkemedelsvärlden (19 maj 2003). ”Medikalisering ger stora ekonomiska vinster”. LäkemedelsVärlden. https://www.lakemedelsvarlden.se/medikalisering-ger-stora-ekonomiska-vinster/. Läst 27 juni 2020. 
  12. ^ ”Om oss - Läkare med gränser”. www.lakaremedgranser.org. http://www.lakaremedgranser.org/om-oss. Läst 21 juni 2020.