Medveten närvaro

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För det buddhistiska begreppet, se Medveten närvaro (buddhism).

Medveten närvaro eller mindfulness är ursprungligen ett buddhistiskt begrepp. Begreppet sägs ha sitt ursprung i det arbete som Buddhas efterföljare gjorde med att utveckla förtjänstfulla karaktärsdrag utifrån olika aspekter av den åttafaldiga vägen, särskilt att fokusera på sinnelag och rätt tänkande samt utveckla meditation. Idag används medveten närvaro i västerländsk psykoterapi (tredje vågens KBT) som en behandlingsmetod, och begreppet har ytterst lite med det ursprungliga buddhistiska begreppet och Buddhas egen redogörelse för begreppet "sati" att göra [1].

Medveten närvaro innebär att öva på att avsiktligt vara medveten om det som händer i nuet. Därutöver försöker man att inte värdera och döma det man upplever i nuet, utan bara observera och beskriva sin upplevelse.

"Mindfulness är en medvetenhet som uppstår när vi är uppmärksamma avsiktligt, i nuet, och utan dömande på saker och ting som de är." Williams, Teasdale, Seagal och Kabat-Zinn, 2007[2].

Träning i medveten närvaro tränar koncentration och uppmärksamhet och tanken är att det ger oss större möjlighet att påverka det enda som vi faktiskt kan påverka -nuet. Medveten närvaro skiljer sig från att automatiskt reagera på det som händer oss och styras av tankar och känslor, benämnt som att gå på "autopilot". Träning i medveten närvaro används ofta i psykoterapi för personer som lider av t.ex. stress, ångest och nedstämdhet. När man är stressad och har ångest tänker man ofta på det som kommer hända i framtiden, man oroar sig för det som inte ännu har hänt istället för att vara i nuet. Vid nedstämdhet är det vanligt att man ältar det som redan har hänt och är heller inte i nuet.

Det finns ett snabbt växande utbud av olika kurser med inriktning på tanke- och koncentrationsövningar, meditation och yoga för stresshantering, ångest, social fobi, depression samt hälsopromotion för ökat fokus och förbättrad livskvalitet, kombineras sedan 1970-talet meditationsteknik av buddhistiskt ursprung och yoga, med modern västerländsk psykiatri.[3][4][5][6] Långvarig träning i meditation medför bestående förändringar av de områden i hjärnan som används för träningen.[7][8][9] Thich Nhat Hanh, en vietnamesisk munk i landsflykt, professor Marsha Linehan och Jon Kabat-Zinn har alla spelat en betydande roll i utvecklingen av mindfulness-terapi.

Meditationsteknik och psykiatri[redigera | redigera wikitext]

Eleanor Rosch har identifierat fyra terapeutiska system[10] som inkluderar mindfulnessträning som en av komponenterna:

  • Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR)[11]
  • Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT)[12]
  • Dialektisk beteendeterapi (DBT)[13]
  • Acceptance and commitment therapy (ACT)[14]

Zenläraren Thich Nhat Hanh (född 1926), som är av vietnamesiskt ursprung men driver sin verksamhet från en slags "klosterby" i Frankrike (Plum Village), som han grundade 1982, pekas ut som en av de mest betydelsefulla vägröjarna när det gäller praktiserandet av mindfulness eller medveten närvaro när det handlar om att stödja människor med olika typer av problem.[15]. Han arbetar med att lindra flyktingars och krigsveteraners psykologiska skador, hjälpa båtflyktingar, agera för politiska fångar och lindra hungern i Vietnam och andra fattiga länder[16] Han har bland andra inspirerat Marsha Linehan, professor vid University of Washington, som införlivat hans metoder i olika kognitiva psykoterapiformer samt hanterat sin egen borderline-personlighetsstörning. Den form av psykoterapi särskilt för personer med borderline personlighetsstörning som hon lett utvecklingen av har fått namnet dialektisk beteendeterapi (DBT). Metoden kombinerar framför allt zenbuddistisk meditationsteknik med beteendeterapi.[17], [18]

Från 1960-talet och framåt har en växande mängd österländska metoder – främst yoga och meditation – för medvetandeträning översatts och anpassats till västerländsk kultur och medicin. Jon Kabat-Zinn är en ursprungligen molekylärbiolog som är knuten till University of Massachusetts Medical School. Han började intressera sig för tänkbara fördelar med att införliva meditation i behandlingen av stress redan under 1970-talet. Han startade först en, och sedan flera, kliniker som ger åttaveckorskurser i stressreducering. Dessa ger åttaveckorskurser i stresshantering baserade på mindfulness, medveten närvaro, (MBSR)[19]. Bland annat säger man sig ha botat eller lindrat både kronisk fysisk smärta och psykologisk smärta med meditation kombinerad med psykiatri och medicin.[20] Nu finns hundratals MBSR-kliniker över hela världen.[21] Verksamheten har även utvecklats till flera Center for Mindfulness in Medicine, Health Care, and Society från 1995.

Användningsområden[redigera | redigera wikitext]

Medveten närvaro är en metod som används för att öka medvetenheten i nuet om det inre livet genom medvetna observationer av tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser - eller genom medveten observation av situationer och skeenden i omgivningen. Vid träning i medveten närvaro, eller mindfulness, skiljer man mellan formellt och informellt övande. Det formella övandet i mindfulness innebär meditationer i liggande, sittande och stående position samt meditation i rörelse såsom gående meditation och mindfulness yoga. Det informella övandet sker i vardagssituationer. Det kan handla om att träna sig i att bibehålla fokus på det man gör medan man städar, diskar eller duschar och om att ta sig tid att lyssna på och möta den människa man har framför sig med fokuserad närvaro.

Terapeutiskt kan man arbeta med dålig självkänsla, relationsproblem, fobier, ångest, sorg, nedstämdhet, vilsenhet, stress, att förhålla sig till smärta och svåra sjukdomsdiagnoser.

Medveten närvaro passar såklart inte för alla. Ett flertal forskningsstudier har visat att mindfulness minskar stressen vid en mängd kliniska diagnoser.[22] Däremot bör det användas med försiktighet av dem som är i psykisk obalans eller har haft en psykos.[23] . Träning i medveten närvaro kan även vara kontraindicerat vid Post traumatiskt stressyndrom (PTSD), då bland annat meditationsövningarna sänker tröskeln för att hålla borta symtom på PTSD.

Centrala metoder[redigera | redigera wikitext]

Det finns några centrala metoder man använder inom medveten närvaro:

  • Andningsankaret (att observera andningen påstås ge en samlande och fokuserande effekt, lugna sinnet och göra människor mer närvarande)
  • Medveten yoga (en enkel form av hatha-yoga som trycker mer på närvaron i rörelsen än att man utmanar sig själv i yogaställningen)
  • Meditation (används för att stilla tankarna och fokusera)
  • Gående meditation (samma sak som ovan, men man går mycket långsamt, med intentionen att vara djupt medveten om varje steg)
  • Den engelska formeln SOAL (Stop, Observe, Accept, Let go; svenska SOAS: Stanna upp, Observera, Acceptera, Släpp taget)

Några viktiga skillnader mellan det buddistiska perspektivet och kognitiv psykologi[redigera | redigera wikitext]

Från Semple & Lee (2011), Mindfulness-Based Cognitive Therapy for Anxious Children:[24]

Område Buddhism Kognitiv psykologi
Lidandets

natur

Världen är perfekt precis som den är (i sin ofullkomlighet), men

är inte alltid precis som vi skulle vilja att den var. För de flesta av oss

medför det att livet oundvikligen medför lidande.

Ångest är en normal mänsklig upplevelse. Viss ångest är funktionell.

En minoritet av alla människor upplever överdriven eller oönskad ångest,

vilket är smärtsamt, funktionshindrande och patologiskt.

Orsakssamband Lidande är orsakat av att människan fäster sig vid saker som

i sig själv är tillfälliga. Allt är tillfälligt. Vidfärstningen kommer ur

falska föreställningar och förväntningar som inte överensstämmer

med verkligheten.

Kognitiva snedvridningar kan skapa och vidmakthålla de emotionella

och beteendemässiga symtom som är associerat med ångestsyndrom.

Dysfunktionella kognitiva scheman och förvrängningar representerar en

obalans mellan perceptuella tolkningar och omvärlden.

Prognos Upphörande av lidande går att uppnå Ångestsyndrom går att behandla
Behandling Den ädla åttafaldiga vägen leder till att lidandet upphör.

Den åttafaldiga vägen beskriver en livstid av kultivering av disciplinära

praktiker och beteenden. Det ultimata målet är att uppnå slutet på

lidande.

Tre domäner av intresse är visdom, etik och mental disciplin.

Visdom ( Prajñā)

  • Rätt uppfattning
  • Rätt avsikt

Etik (Śīla)

  • Rätt tal
  • Rätt handlande
  • Rätt livsföring

Mental disciplin (Samādhi)

  • Rätt strävan
  • Rätt uppmärksamhet (mindfulness)
  • Rätt koncentration
Kognitiv terapi leder till hantering (och reducering eller avlägsnande) av

ångestsymtom. Det ultimata målet är att hantera och lindra ångestsymtom

Kognitiv terapi är en terapiform som fokuserar på inlärning av specifika

färdigheter och funktionella beteenden.

Tre domäner av intresse är tankar, känslor och beteende.

Förändring av förvrängda/snedvridna eller dysfunktionella tankar

medför en förändring av emotionella tillstånd och beteenden.

En kognitiv teknik innebär att tankar undersöks genom sokratiska frågor.

Detta görs vänligt utan att vara dömande eller kritisk.

Observation av tankarna är en nödvändig förutsättning för att kunna

förändra dem.

Ett tydligt behandlingsmål definieras. Klienten och behandlaren samarbetar.

Hemuppgifter och övning är viktigt.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The attention revolution: Unlocking the power of the focused mind. Boston: Wisdom Publications. 2006. ISBN 0-86171-276-5. http://www.loc.gov/catdir/toc/ecip065/2005037195.html. Läst 6 november 2012 
  2. ^ Zindel, Segal, Mark, Williams &Teasdale (2014). Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression 
  3. ^ Hanh, Thich Nhat (1976) The miracle of mindfulness. Boston: Beacon Press.
  4. ^ Goleman, D. J., & Schwartz, G. E. (1976) "Meditation as an intervention in stress reactivity." Journal of Consulting and Clinical Psychology, 44, ss. 456–466.
  5. ^ Kabat-Zinn, Jon (1982) "An outpatient program in behavioral medicine for chronic pain patients based on the practice of mindfulness meditation: Theoretical considerations and preliminary results." General Hospital Psychiatry, 4, ss. 33–47.
  6. ^ Delmonte, M. M. (1985) "Meditation and anxiety reduction: A literature review." Clinical Psychology Review, 5, ss. 91–102.
  7. ^ Dua J (1990) "Meditation und kognitive Verhaltenstherapie (Meditation and cognitive behavioral therapy)". Report Psychologie 1990; Feb, ss 32–39.
  8. ^ Astin JA (1997) "Stress reduction through mindfulness meditation: effects on psychological symptomatology, sense of control, and spiritualexperiences." i Psychother Psychosom 1997; 66, ss 97–106.
  9. ^ Hölzel, Britta, K. m fl (2011) (ss 36-43.30 januari 2011). ”Mindfulness practice leads to increases in regional brain gray matter density”. Psychiatry Research: Neuroimaging Volume 191, Issue 1. http://www.psyn-journal.com/article/S0925-4927%2810%2900288-X/abstract. Läst 6 november 2012. 
  10. ^ Rosch, Eleanor (2007). ”More than mindfulness: When you have a tiger by the tail, let it eat you”. Psychological Inquiry 18 (4): sid. 258–264. doi:10.1080/10478400701598371. ISSN 1047-840X. 
  11. ^ Kabat-Zinn, J. (1990) Full catastrophe living: Using the wisdom of your body and mind to face stress, pain, and illness. New York: Delacorte.
  12. ^ Segal, Z. V., Williams, J. M. G., & Teasdale, J. D. (2002) Mindfulness-based cognitive therapy for depression: A new approach to preventing relapse. New York: Guilford Press.
  13. ^ Linehan, Marsha (1993) Cognitive-Behavioral Treatment of Borderline Personality Disorder. Guilford Press.
  14. ^ Hayes, S. C., Strosahl, K., & Wilson, K. G. (1999) Acceptance and Commitment Therapy. New York: Guilford Press.
  15. ^ ”Plum Village Meditation Practice Center”. The Unified Buddhist Church. http://www.plumvillage.org/. Läst 6 november 2012. 
  16. ^ About our Teacher Zen Master Thich Nhat Hanh (Thầy)”. Parallax Press. http://www.plumvillage.org/thich-nhat-hanh.html. Läst 6 november 2012. 
  17. ^ Bohus, Martin. MD. ”Introduction: Marsha Linehan, Ph.D.”. National Education Alliance for Borderline Personality Disorder. New York. Nyhetsbrev 17 juni 2011. http://www.borderlinepersonalitydisorder.com/linehan_intro.shtml. Läst 6 november 2012. 
  18. ^ Carey, Benedict (23 juni 2011). ”Expert on Mental Illness Reveals Her Own Fight”. The New York Times. Health. http://www.nytimes.com/2011/06/23/health/23lives.html. Läst 6 november 2012. 
  19. ^ Mindfulness-Based Stress Reduction
  20. ^ Gross, Amy. ”Mindfulness Meditation Is Rediscovered”. The Daily Best, 1 jan 2012. The Newsweek/Daily Beast Company. http://www.thedailybeast.com/newsweek/2012/01/01/mindfulness-meditation-is-rediscovered.html. Läst 6 november 2012. 
  21. ^ Center for Minfulness in Medicine, Health Care and Society. ”About Center for Minfulness”. Massachusetts Worcester Campus Center for Mindfulness. http://www.umassmed.edu/Content.aspx?id=42434. Läst 6 november 2012. 
  22. ^ Mindfulness-meditation – nygammal metod för att lindra stress, Marie Åsberg, professor emeritus, Stressrehab, institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus]
  23. ^ http://www.1177.se/Varmland/Tema/Liv-och-halsa/Ma-bra-i-vardagen/Mindfulness/#section-0
  24. ^ Semple & Lee (2011). Mindfulness-Based Cognitive Therapy for Anxious Children 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]