Hoppa till innehållet

Megaerops wetmorei

Från Wikipedia
Megaerops wetmorei
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningFladdermöss
Chiroptera
FamiljFlyghundar
Pteropodidae
SläkteMegaerops
ArtMegaerops wetmorei
Vetenskapligt namn
§ Megaerops wetmorei
AuktorTaylor, 1934
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Megaerops wetmorei[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Taylor 1934. Den ingår i släktet Megaerops och familjen flyghundar.[4][5]

Arten har silvergrå päls på ovansidan, med ljusbruna spetsar på pälshåren. Hanen har stora, vita pälstussar vid nackens sidor. Det hundliknande huvudet har en bred nos med korta rörformiga näsborrar, stora ögon och en något mörkare päls än ryggsidan. Buksidan är å andra sidan ljusare. Fladdermusen är liten, med en kroppslängd mellan 7,4 och 8,1 cm. Svansen är mycket kort, 3 till 5 mm. Vikten varierar mellan 16 och 21 g.[6] Flyghuden har en brun färg och nära underarmarna samt på svansflyghudens ovansida finns några vita hår. Svansflyghuden är vid benen bred och i mitten smal.[7]

Catalogue of Life samt Wilsen & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter:[4][8]

Enligt ett verk från 2019 räknas M. w. albicollis som självständig art och M. w. wetmorei flyttas till släktet Ptenochirus.[10]

Denna flyghund förekommer på södra Filippinerna, norra Borneo, centrala Sumatra och södra Malackahalvön.[1]

Arten har endast påträffats på höjder mellan 800 och 1 200 meter över havet. Man tror inte att den går högre än 1 500 meter. Habitatet utgörs av urskog och lätt störd kulturskog. På Sumatra kan den även påträffas i trädgårdar.[1]

Arten är nattaktiv, och antas leva på frukter och nektar.[6]

Honan föder bara en gång om året, och ungen tar upp till två år att nå könsmognad.[6]

Skogsröjningar och bränder utgör det största hotet mot beståndet. Enligt uppskattningar minskar hela populationen med lite mer än 30 procent över tre generationer. IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1]

  1. ^ [a b c d] Rosell-Ambal, G., Tabaranza, B. & Ramayla, S. 2008 Megaerops wetmorei . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 14 februari 2023.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Flann C., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A. (red.) (2016). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2016 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2016/search/all/key/megaerops+wetmorei/match/1. Läst 4 augusti 2016. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c] ”White-collared fruit bat (Megaerops wetmorei)” (på engelska). ARKive - Images of Life on Earth. Arkiverad från originalet den 28 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160728001320/http://www.arkive.org/white-collared-fruit-bat/megaerops-wetmorei/. Läst 4 augusti 2016. 
  7. ^ Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2019). ”Megaerops wetmorei”. Handbook of the Mammals of the World. "9 - Bats". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 64. ISBN 978-84-16728-19-0 
  8. ^ (2005) , website Megaerops wetmorei, Mammal Species of the World
  9. ^ Quentin Phillipps och Karen Phillipps (2016) (på engelska). Phillipps' Field Guide to the Mammals of Borneo and Their Ecology: Sabah, Sarawak, Brunei, and Kalimantan. Princeton University Press. sid. 94. ISBN 978 0 691 16941 5. https://books.google.se/books?id=0SxzCwAAQBAJ&pg=PA94&lpg=PA94&dq=Megaerops+wetmorei&source=bl&ots=tJLFg0t9ne&sig=VzvTm_VMy-ydfrItxKb9fSUEuRg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjvwZrKu_PNAhUnYJoKHRS_BrQ4ChDoAQggMAE#v=onepage&q=Megaerops%20wetmorei&f=false 
  10. ^ Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2019). ”Megaerops albicollis”. Handbook of the Mammals of the World. "9 - Bats". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 64. ISBN 978-84-16728-19-0 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]