Gulörad barbett

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Megalaima australis)
Gulörad barbett
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljAsiatiska barbetter
Megalaimidae
SläktePsilopogon
ArtGulörad barbett
P. australis
Vetenskapligt namn
§ Psilopogon australis
Auktor(Horsfield, 1821)
Synonymer
Megalaima australis
Blåörad barbett (numera namn på P. duvaucelii)

Gulörad barbett[2] (Psilopogon australis) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gulörad barbett är en liten (16–17 cm) grön barbett med relativt kraftin näbb. Den har blått på hjässan, gult på örontäckare och kinder inramat av ett svart ögonstreck och ett svart mustaschstreck. Vidare är även strupen blå, kantad nertill av ett svart band. Nedanför syns ett guldgult band över bröstet.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer enbart på Java och Bali.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare fördes taxonen i Psilopogon duvaucelii till australis, som då kallades blåörad barbett. Namnet har efter uppdelningen flyttats över till duvaucelii.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.[5][6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gulörad barbett hittas i skogar och skogsbryn i låglänta områden och förberg, upp till 915 meters höjd på Bali men upp till 2000 meter på Java. Den kan också besöka plantage, trädgårdar och bambustånd. Arten häckar mellan februari och oktober på Java.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2014 Psilopogon australis Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ [a b] Short, L.L., J. F. M. Horne, and G. M. Kirwan (2020). Little Barbet (Psilopogon australis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.litbar1.01
  5. ^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217. 
  6. ^ Ericson, Per G. P. (2012-05-01). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]