Rödkronad barbett

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Megalaima rafflesii)
Rödkronad barbett
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHackspettartade fåglar
Piciformes
FamiljAsiatiska barbetter
Megalaimidae
SläktePsilopogon
ArtRödkronad barbett
P. rafflesii
Vetenskapligt namn
§ Psilopogon rafflesii
Auktor(Lesson, 1839)
Synonymer
Megalaima rafflesii

Rödkronad barbett[2] (Psilopogon rafflesii) är en fågel i familjen asiatiska barbetter inom ordningen hackspettartade fåglar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Rödkronad barbett är en stor (26 cm) och satt grön barbett. Båda könen har röd hjässa, en röd fläck framför ögat och på sidan av halsen, svart och gult ansikte, brett ögonbrynsstreck och blå strupe. Den skiljer sig från liknande arter genom kombination av helt röd hjässa, blå linke över ögat och gul fläck i ansiktet. Sången inleds med låga "took" som sedan accelererar, ibland avslutat i en snabb drill. Den upprepas monotont, två till tre gånger i minuten.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i södra Myanmar och på Malackahalvön, Sumatra, Borneo, Bangka och Belitung.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Arten placerades tidigare liksom de allra flesta asiatiska barbetter i släktet Megalaima, men DNA-studier visar att eldtofsbarbetten (Psilopogon pyrolophus) är en del av Megalaima. Eftersom Psilopogon har prioritet före Megalaima, det vill säga namngavs före, inkluderas numera det senare släktet i det förra.[5][6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Rödkronad barbett hittas i låglänta områden, under 600 meters höjd på asiatiska fastlandet, mestadels under 250 meter på Borneo och under 500 meter på Sumatra. Den bebor ursprunglig skog liksom uppvuxen ungskog, Shorea pavonina-skog och dipterokarpskogar på sluttningar. Den kan också förekomma i gummiplantage eller odlingar med durian (Durio zibethinus). Födan består av olika sorters frukter, men även insekter som den kan gräva ut ur barken med sin kraftiga näbb. Arten häckar januari–juli, mellan november och maj. Boet hackas ut ur ett träd på en till fem meters höjd.[4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har en vid utbredning, men förekommer i låglänta städesgröna skogar där skogsarvverkningen är mycket omfattande. Den tros därför minska relativt kraftigt i antal. IUCN kategoriserar den som nära hotad.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Sir Thomas Stamford Raffles (1781–1826), en brittisk statsman, viceguvernör av Java och grundare av Singapore.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Psilopogon rafflesii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Short, L.L. and J. F. M. Horne (2020). Red-crowned Barbet (Psilopogon rafflesii), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.recbar1.01
  5. ^ Den Tex, Robert-Jan; Leonard, Jennifer A (2013). ”A molecular phylogeny of Asian barbets: Speciation and extinction in the tropics”. Molecular Phylogenetics and Evolution 68 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.ympev.2013.03.004. PMID 23511217. 
  6. ^ Ericson, Per G. P. (2012-05-01). ”Evolution of terrestrial birds in three continents: biogeography and parallel radiations” (på engelska). Journal of Biogeography 39 (5): sid. 813–824. doi:10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x. ISSN 1365-2699. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1365-2699.2011.02650.x/abstract. 
  7. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]