Melodifestivalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För årets upplaga, se Melodifestivalen 2014.
Sverige
Sverige
TV-station Sveriges Television
Nationell uttagningstävling Melodifestivalen
Framträdanden
Antal framträdanden 52 (2012)
Debutår 1958
Bästa resultat 1:a, 1974, 1984, 1991, 1999, 2012
Sämsta resultat 26:e (ej kvalificerad till final), 2010
Har fått flest poäng från  Norge
Har gett flest poäng till  Irland
Poäng genom tiderna 2 926 (endast finalpoäng)
435 (semi-poäng)
Externa länkar
Melodifestivalens webbplats
Sveriges sida på Eurovision.tv
Bild från Melodifestivalen 2009

Melodifestivalen är en återkommande svensk musiktävling, anordnad av Sveriges Television. Tävlingens vinnare blir Sveriges bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest (ESC). Sedan 1959 har Sveriges artist och bidrag till Eurovision Song Contest valts ut genom en nationell final, med undantag för åren 1964, 1970 och 1976. Dessa tre år avstod Sverige deltagande i ESC av olika skäl. Den nationella finalen har sedan 1967 gått under namnet Melodifestival, som år 2001 ändrades till Melodifestivalen. Programmet är ett av Sveriges mest sedda. Rekordet sattes 2006, då finalen hade 4 242 000 tittare.[1]

I Eurovision Song Contest tillhör Sverige de länder som nått störst framgång med fem vinster, en andraplacering och fem tredjeplaceringar. Utöver detta har Sverige kommit på sistaplats i två finaler och dessutom missat en finalplats genom kvalificeringsheat en gång. Sverige är också en av de länder som tävlat flest år i ESC.

Om Melodifestivalen[redigera | redigera wikitext]

Finalen avgjordes mellan 2002 och 2012 i Globen i Stockholm. Även 1989, året då Globen invigdes, hölls tävlingen där.
Friends Arena i Solna där finalen avgjordes 2013.
Siw Malmkvist framför April, april i Melodifestivalen 1961. Liveorkester i bakgrunden.

Melodifestivalen är en svensk musiktävling som utser Sveriges artist och bidrag till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest. I Eurovision Song Contest har Sverige lyckats väl varför den svenska uttagningen alltid har varit populär och lockat stora tittarskaror. Intresset för den svenska uttagningen har ökat markant efter år 2002, då man gjorde om tävlingen med deltävlingar, uppsamlingsheat och final. Efter varje gång Sverige har vunnit har man stått värdland. Av ekonomiska skäl har den svenska uttagningen därför dessa år ofta blivit nedbantad. Uttagningen en har blivit nedbantad även andra år och då med anledning av dålig ekonomi.

Tävlingen anordnas av Sveriges Television (som fram till 1979 hette Sveriges Radio-TV) någon gång under perioden januari-mars varje år. De år som Sverige inte har ställt upp i tävlingen har ingen festival arrangerats eftersom tanken med tävlingen är att vinnaren ska åka till föregående års vinnarland och tävla för Sverige. Totalt har Sverige missat fem år i Eurovisionen: två gånger för att man gjorde debuten på det tredje ESC-året och tre gånger (1964, 1970 och 1976) av egen fri vilja. 1964 kunde man inte deltaga på grund av en artiststrejk, 1970 bojkottades tävlingen av Sverige och fem andra länder eftersom man tyckte att det var oschysst att fyra länder hade kunnat dela på vinsten året innan, och 1976 avstod man tävlan av ekonomiska skäl då man stått värdland året innan.

Melodifestivalerna är det genom tiderna mest sedda underhållningsprogrammet i Sveriges Television och det är mycket vanligt att populära bidrag från Melodifestivalen dyker upp på Svensktoppen strax efter Melodifestivalen. Under 2000-talets första decennium har de blivit allt vanligare även på Trackslistan och försäljningslistan. Melodifestivalen har också varit ett startskott för många artisters framtida musikkarriärer för såsom Lena Philipsson, Carola Häggkvist och Charlotte Perrelli, liksom för skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson. Sedan år 2002 är Christer Björkman anställd av Sveriges Television som tävlingsproducent/producent för programmet. Han anställdes på SVT då tävlingen skulle få ett helt nytt Sverigeturneringsformat, som man haft sedan dess. Innan dess hölls varje års tävling i en enda finalkväll även om man under några år hade semifinaler innan en final hölls.

Uttagningsform[redigera | redigera wikitext]

Sverige har medverkat i Eurovisionen sedan slutet av 1950-talet och uttagningsformerna har varierat över tiden. Det har hänt att man övergått till en ny metod för att sedan återgå till den tidigare metoden igen. Den vanligaste metoden har varit en enda finalkväll med ett antal tävlande bidrag. Vissa år var finalkvällen uppdelad i två omgångar, där jurygrupper fick rösta vidare ungefär halva startfältet till en superfinal, även om man under många års tid bara hade en enda omgång. Under de två första åren användes ett semifinalssystem innan finalen höll och detta system återanvändes delvis till 1971 års tävling.

År 2002 gjordes konceptet om så att tävlingen utökades dramatiskt. Istället för att bara ha en enda finalkväll med cirka tio bidrag lades det till fyra deltävlingar och därefter ett uppsamlingsheat innan finalen skulle hållas. Systemet innebar att antalet bidrag ökades till 32 stycken med åtta bidrag per deltävling. Från varje deltävling röstas ettan och tvåan till finalen, medan trean och fyran får en ny chans i uppsamlingsheatet, kallat Andra chansen (sedan 2004). Från uppsamlingsheatet går sedan ytterligare två bidrag till finalen.

Tävlingen har alltid arrangerats under perioden januari-mars, dock med undantag för de semifinaler som arrangerades inför 1959 och 1960 års tävling samt den s.k. webbjokertävlingen som arrangerades inför 2010-12 års festivaler. Dessa hölls istället några månader före den riktiga festivalen, som hölls på våren. Det tidigaste datumet en Melodifestival har arrangerats på var den 19 januari (2002) och det senaste var 31 mars (1991). Sedan år 1967 har tävlingen kallats för Melodifestival eller Melodifestivalen (det senare sedan 2001). Innan dess kallades tävlingen för Schlagertävlingen (1958), Säg det med musik: Stora schlagertävlingen (1959), Eurovisionsschlagern, svensk final (1960-63) och Svensk sångfestival (1965-66). Att festivalen alltid arrangeras så tidigt på våren har att göra med EBU-regler, som bestämmer att före ett visst datum ska alla tävlande ESC-länder ha valt artist och bidrag. Detta datum varierar från år till år beroende på när Eurovision Song Contest kommer att äga rum.

Levande orkester användes åren 1959-63, 1965-69, 1971-75, 1977-84 och 1987-2000. Åren däremellan har Sverige inte deltagit, med undantag för åren 1985-86, då man inte använde orkester av ekonomiska skäl. Från och med år 2001 har inte orkester används till förmån för det så kallade "play-back"-systemet, vilket innebär att musiken ligger förinspelad på band. Regeln har dock alltid varit att all huvud- och körsång ska göras live utan undantag. Sedan år 2009 får dock även körsång vara förinspelad på band, vilket dock inte är tillåtet i Eurovisionen. Därför har Sveriges Television som regel att körsången måste kunna göras live om ett sådant bidrag skulle vinna Melodifestivalen. Antalet personer på scenen har också ökat markant, då reglerna för detta också har förändrats. I Eurovision Song Contest är det bara tillåtet att ha sex personer på scenen (artister, bakgrundssångare och dansare) per bidrag, vilket det också länge var i Sverige. Sedan 2009 tillåts dock åtta personer på scenen per bidrag, även om samma regel för körsång finns för vinnande bidrag som har för många människor på scenen.

Röstnings- och poängsystem[redigera | redigera wikitext]

Röstningssystemet i tävlingen har varierat från år till år, då Sveriges Television gång på gång ändrat systemet för hur man ska kora vinnaren. Under alla år som man arrangerat tävlingen har det i stort sett alltid varit jurygrupper som fått avgöra tävlingarnas utgång, dock med undantag vissa år. Exempelvis avgjordes semifinalerna 1959 och finalen 1962 enbart med hjälp av poströster. Under sändningen av finalen 1993 avslöjades det mitt i direktsändningen att TV-tittarna skulle få avgöra den finalens andra röstningsomgång med hjälp av att ringa och rösta, vilket dock skrotades till året därpå. Från år 1999 och fram tills idag har juryns makt minskat och delas istället, i finaler, med telefonröster (och även SMS-röster). Det vill säga tittarna och juryn har vardera 50% makt att avgöra finalens utgång. 1965 infördes systemet med att låta elva regionala jurygrupper, som fick representera varsin stad från norr till söder, vara med och rösta. Detta har många år efteråt använts som jurymall. På grund av att antalet jurygrupper varit olika har också poängsystemet sett olika ut. Sedan Eurovisionen införde en fast poängsumma (1-8, 10 och 12 poäng) år 1975 har Sveriges Televison till och från använt den som typ av mall och justerat den något.

Jurygrupperna har varit sammansatta på olika sätt under olika år. Fram till 2009har de representerat olika svenska städer, olika åldersgrupper med mera. De senaste åren, när telefonröstning från tittarna har fått större genomslag, har jurygruppernas sammansättning inte presenterats lika ingående för tittarna. Från 2009 har jurygruppsbiten förändrats då Sveriges Television valde att satsa mer internationellt i juryröstandet. 2009 sattes därför en internationell jury med som en tolfte jurygrupp i finalen, men juryn deltog även i deltävlingarna där de fick utse en elfte finalist. Året därpå, 2010, ströks sex svenska städer till förmån för lika många tävlande ESC-länder som fick agera jurygrupper. Sedan år 2011 är det endast tävlande ESC-länder som agerar jurygrupper i den svenska finalen. Jurygrupperna delar dock fortfarande halva makten med svenska folkets telefon- och SMS-röster, som sedan samma år delas ut procentuellt utifrån hur många röster varje bidrag har fått. Eftersom jurygrupperna och tittarna delar ut samma totalpoäng (473 poäng vardera) får ett bidrag som får 10% av telefonrösterna 10% av de 473 tittarpoängen, poäng som avrundas uppåt till närmaste heltal.

Något som kan vara värt att poängtera är att de europeiska jurygrupperna bara röstar enligt vad de ser i finalen och alltså inte har något grepp om vad som har skett tidigare under turneringen. Juryerna avlägger dessutom sina poäng under finalens genrep kvällen innan sändningen sker.

Språkregler[redigera | redigera wikitext]

Fram till år 2001 var alla bidrag som tävlade i Melodifestivalen tvungna att framföras helt på svenska. Undantags gavs dock då man fick lägga till en fras på ett annat språk, såsom "Decibel, you're gonna be a star" eller "We are all the winners, we are all the best". I Eurovision Song Contest fick bidragen framföras på valfritt språk under större delen av 1970-talet och de svenskspråkiga vinnarna av Melodifestivalen översattes då ibland till engelska, exempelvis när ABBA:s "Waterloo" vann i Brighton 1974. Reglerna ändrades dock vid 1970-talets slut och varje land skulle framföra landets modersmål. De svenska bidragen förblev då svenskspråkiga i ESC-finalen fram till 1999 då regeln om valfritt språk återinfördes. Sedan dess har de svenska bidragen uteslutet sjungits på engelska i Eurovision Song Contest, vilket även gäller Sveriges bidrag år 2000 och 2001, som alltså vann innan språkregeln upplöstes i den svenska uttagningen. Även efter att språkregeln upphörde så har samtliga bidrag som vunnit på svenska, såsom Lena Philipssons "Det gör ont" från 2004 och Carola Häggkvists "Evighet" från 2006, översatts till engelska.

När Sveriges Television gjorde om Melodifestivalen år 2002 passade man även på att göra om språkregeln så att alla bidrag får framföras på vilket språk som helst. Däremot väljer Sveriges Television att varje år ge plats åt cirka tio bidrag som framförs på svenska. Den siffran blir dock varje år justerad till att vissa år ha färre och andra år fler svenska bidrag.

Genrer och inriktning[redigera | redigera wikitext]

Melodifestivalens bidrag har ofta utgjort en lokal definition av begreppet "schlager", med lättaktig pop, som gick i en glidning från inspiration av jazz och swing under 1960-talet över till inspiration av disco under 1970-talet. Efter att melodin Waterloo av ABBA vann 1974 gick trenden för resten av decenniet mot långsammare popballader, som de av Lasse Berghagen och Björn Skifs. Även dansband och dansbandsartister deltog med framgång. Under 1980-talet dominerades tävlingen av lättsmälta dansbands- och poplåtar, som de av Kikki Danielsson och Lotta Engberg, medan framgångarna under 1990-talet huvudsakligen gick till popballader. I samband med att telefonomröstningarna infördes 1999 blev det allt tuffare för balladerna, och musiken började gå mot "ren" pop och disco.

En viss konformism (det samtida svenska "schlager"-begreppet) fanns länge, men den började brytas när tävlingens upplägg förändrades 2002 och fler artister, grupper och bidrag som tidigare betraktats som för tävlingen alltför "udda" började nå större framgång och uppmärksamhet, bland annat Brandsta City Släckers med sin trallvänliga och humoristiska rock och Sarek och Nordman med sin etnopop samt The Ark med sin glamrock. I början av 2000-talet har även andelen elektroniska instrument i låtarna ökat, då liveorkestern avskaffats.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

"Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i
många, många år. [...] Det här är småpengar jämfört med kvalificerad drama.
[...] Jämför det med en dramaserie på tre avsnitt."
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 15 mars 2008.[2]

Ekot: Hur gör ni för att inte bli en del av [de många ekonomiska intressena]?
Hamilton: Våra avtal är ju tillgängliga för Granskningsnämnden. Vi har haft konsulter
inne som har tittat hur avvägningen ser ut. Om den verkar korrekt eller inte.
— Eva Hamilton i Ekots lördagsintervju 9 mars 2013.[3]

Sveriges Television valde fram till år 2013 att inte avslöja hur mycket det kostar att arrangera en Melodifestival. År 2008 fick Sveriges Televisions verkställande direktör Eva Hamilton frågan i Ekots lördagsintervju och besvarade då endast med att kostnaden kunde jämföras i storlek med Expedition Robinson eller en dramaserie i tre delar.[2] Fem år senare intervjuades Hamilton återigen i Ekots lördagsintervju. Vid detta tillfälle sade då Hamilton att "Nettokostnaden för licensbetalaren för ett avsnitt av melodifestivalen är [lite drygt] två miljoner kronor. [...] Det är ungefär vad ett kvalificerat nöjesprogram kostar om vi spelar in i en studio i Stockholm."[3]

Beräkningar av ekonomin[redigera | redigera wikitext]

Trots hemlighetsmakeriet kring tävlingen har både tidningarna Resumé och Aftonbladet kunnat visa på uppskattningar till kostnader för tävlingen. Inför festivalen 2013 avslöjade Aftonbladet hur Sveriges Television genom att 2002 göra Melodifestivalen till en samproduktion kunde kringgå lagen om offentlig upphandling. Live Nation, som sköter sponsringen och de kommersiella rättigheterna, uppgavs betala omkring tjugofem miljoner kronor för rätten att få använda varumärket Melodifestivalen och arrangera de sex tävlingarna. Turnébolaget Blixten & Co sköter logistiken.[4] Med den ökade kommersialiseringen av evenemanget har det också framförts krav på ökad transparens och öppenhet, dvs. att SVT borde redovisa sina kommersiella intäkter för sitt koncept.[5] I tabellen nedan visas de beräknar som har gjorts, siffror som ej har bekräftats av Sveriges Television i sin helhet.

Resumé 2010[6] Aftonbladet 2013[4]
sponsring 20 mnkr minst 20mnkr
kommunernas satsningar 5 mnkr minst 6 mnkr
biljettintäkter 40 mnkr1 60—72 mnkr2
telefonröstning 30—40 mnkr drygt 26 mnkr
licensmedel 10 mnkr 10 mnkr
summa 100—115 mnkr minst 120 mnkr

1 100 000 besökare på 18 galor, två genrep och sändning på varje ort
2 150 000 - 175 000 biljetter

Välgörande ändamål[redigera | redigera wikitext]

Delar av intäkterna från telefonröstningen går till välgörande ändamål. Finalen av Melodifestivalen 2009 sågs av 3,59 miljoner tittare, det inkom 1,75 miljoner röster och 3,46 miljoner gick till Radiohjälpen. Uppgifterna har använts för att uppskatta att Idolfinalen 2008, som sågs av 1,6 miljoner tittare, inbringade 4,4 miljoner kronor att fördela mellan teleoperatören och TV4.[7]

Samlingsskivor[redigera | redigera wikitext]

Efter varje års Melodifestival släpps en samlingsskiva med de bidrag som var med i det årets tävling. Det skivbolag som får rätten att ge ut samlingsskivan är det skivbolag som har fått med flest bidrag av de 32 som fått tävla det året. Sedan år 2003 är det skivbolaget M&L Records som har fått ge ut skivan. Bolaget ägs gemensamt av Bert Karlsson och Bobby Ljunggren, som annars på varsitt håll är de bolag som skickar in flest bidrag till tävlingen. Skivan säljer i storleksordningen 200 000 exemplar med en inkomst till skivbolaget på omkring tjugofem kronor per såld skiva.[8]

Det har sedan 2000-talets början getts ut samlingsskivor under temat "Melodifestivalen" såsom Svenska Schlagervinnarna 1958-2000 från år 2000, Absolute Schlager och Melodifetivalsfavoriter från 2007. Utöver detta har även spelet Singstar gett ut ett karaoke-TV-spel med Melodifestivallåtar, vilket släpptes under 2007.

Fansajter[redigera | redigera wikitext]

Med internets tillkomst skapades sajter med fokus på tävlingen. En av de allra första internationella var Esctoday.com vars grundare, nederländaren Sietse Bakker, numera arbetar för EBU och ansvarar för såväl för huvudtävlingen och barntävlingen Junior Eurovision Song Contest. I Sverige finns exempelvis Poplight (före detta "Gylleneskor") som dagligdags och året runt rapporterar om vad som händer kring dessa evenemang. Poplight fokuserar dock inte bara på ESC och Melodifestivalen, utan även andra evenemang och tv-program. Den nationella uttagningen till JESC heter Lilla Melodifestivalen, som dock inte används som uttagningsform alla år.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Inför Sveriges första gång som värdland anordnades på privat initiativ Alternativfestivalen utan Sveriges Televisions inblandning. Den alternativa festivalen sades vara helt fri från kommersiell musik. Eftersom Sveriges Television på den tiden hade monopol på TV-sändningar i Sverige och inte ville gynna sin konkurrent, fick ingen se Alternativfestivalen i TV, utan den var endast tillgänglig för närvarande publik. Dock finns det inspelat TV-material från själva evenemanget, vilket visades i TV-programmet Reflex år 2009.

År 1994 anordnade TV3 en liknande tillställning som Alternativfestivalen hade haft 1975, dock med skillnaden att programmet liknade Melodifestivalen till stora delar. Skillnaden var dock att den korade vinnaren, Jenny Öhlund, vann en resa till Malaysia. Programmet sändes från en konferensanläggning i Karlstad dagen efter den riktiga festivalen hade ägt rum.

Upplägg år för år[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer de format som tävlingen har haft sedan starten 1958. För att få mer fördjupad information om varje års tävling rekommenderas att besöka det årets artikel.

Förklaringar:

  • SF = semifinal/deltävling
  • VV/TV/AC = Förkortning för Andra chansen (som hette Vinnarnas val 2002 och Tittarnas val 2003).
  • F = final
  • ~ = ungefär så många bidrag som skickades in till tävlingen det året (då det inte finns en exakt siffra).
  • Fetmarkerade år var de åren som Sverige sedan stod värd för Eurovision Song Contest.

1950-talet[redigera | redigera wikitext]

År Upplägg Datum Finalstad &
tävlingsarena
Antal tävlande
bidrag (av totalt
inkomna)
Programledare/Dirigent Röstningssystem
1958 Internval, ingen nationell uttagning arrangerades. 1 (152) - -
1959 8 semifinaler &
en final
Höst 1958 (SF),
29 januari (final)
Cirkus, Stockholm 14SF, 8F (?)  ?/? (SF),
Thore Ehrling/? (final)
Poströster avgjorde semifinalerna,
Jurygrupper röstade fram vinnaren.

1960-talet[redigera | redigera wikitext]

År Upplägg Datum Finalstad &
tävlingsarena
Antal tävlande
bidrag (av totalt
inkomna)
Programledare/Dirigent Röstningssystem
1960 8 semifinaler,
en inför-final &,
en final
Höst 1959 (SF),
2 februari (final)
Cirkus, Stockholm
(finalen)
14SF, 4F (~1 100) Thore Ehrling/? (SF),
Jeanette von Heidenstam/
Göte Wilhelmsson &
Thore Ehrling (final)
Jurygrupper avgjorde både semi-
finalerna och finalen. I finalen röstade
fyra jurydistrikt fram vinnaren.
1961 Endast finalkväll
(en omgång)
6 februari Cirkus, Stockholm 5 (~550) Jeanette von Heidenstam/
Göte Wilhelmsson & William
Lind
Fyra jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1962 13 februari 6 (utvalda
kompositörer)
Bengt Feldreich/Egon
Kjerrman
& Göte Wilhelmson
Poströster bestämde vinnaren.
1963 16 februari 6 (utvalda
kompositörer) + 6
(~810)
Sven Lindahl/ Göte
Wilhelmsson & William Lind
En expertjury på tolv män röstade
fram vinnaren. Endast ettan, tvåan
och trean redovisades.
1964 Sverige deltog inte i ESC p.g.a. en artiststrejk som pågick mellan december 1963 och våren 1964.
1965 Endast finalkväll
(en omgång)
13 februari Cirkus, Stockholm 51 (utvalda
kompositörer)
Birgitta Sandstedt/William
Lind
, Mats Olsson & Hans
Wahlgren
Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1966 29 januari 4 (utvalda
kompositörer) + 6
(~900)
Sven Lindahl/William Lind,
Mats Olsson & Gert-Ove
Andersson
1967 24 februari 10 (~1 180) Maud Husberg/Mats Olsson
1968 9 mars 10 (~2 233) Magnus Banck/Mats Olsson
19692 1 mars 10 (~2 402) Pekka Langer/Claes
Rosendahl
, Marcus Öster-
dahl
, Bruno Glenmark, Lars
Samuelson
, Rune Öfwerman,
Mats Olsson & Ivan Renliden

1 År 1965 framfördes samtliga fem finalbidrag av samma artist, Ingvar Wixell.
2 År 1969 skulle en eventuell nordisk bojkott av ESC ägt rum, med anledning av att ESC skulle äga rum i det då fascistiska Spanien. Detta skedde dock aldrig. Inför den svenska uttagningen valdes artisterna ut på förhand.

1970-talet[redigera | redigera wikitext]

År Upplägg Datum Finalstad &
tävlingsarena
Antal tävlande
bidrag (av totalt
inkomna)
Programledare/Dirigent Röstningssystem
1970 Sverige tillsammans med Finland, Norge, Portugal och Österrike bojkottade ESC det här året, i protest mot att fyra länder delat på segern året innan.
1971 5 semifinaler &
en final
23 januari – 20
februari (SF),
27 februari (final)
TV-huset, Stockholm 15SF, 5F3
(~1 164)
Lennart Hyland/Putte
Wickman
& Leif Asp (SF),
Claes Rosendahl (finalen)
Poströster avgjorde semifinalerna,
Expertjury på fem personer röstade fram vinnaren.
1972 Endast finalkväll
(en omgång)
12 februari Cirkus, Stockholm 104 (~1 000) Gunilla Marcus/Lars
Samuelsson, Mats Olsson,
Arthur Greenslade, Marcus
Österdahl, Lars Bagge,
Monica Dominique
Expertjury på elva personer röstade fram vinnaren.
1973 10 februari Studio 1 (TV-huset),
Stockholm
10 (utvalda
kompositörer)
Alicia Lundberg/Lars
Samuelsson, Monica
Dominique, Bengt-Arne Wallin,
Peter Totth, Mats Olsson
Expertjury på elva personer röstade fram vinnaren.5
1974 9 februari 104 (utvalda
kompositörer)
Johan Sandström/Lars
Samuelsson
Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1975 15 februari Studio 1 (TV-huset),
Göteborg6
10 (utvalda
kompositörer)
Karin Falck/Lars Samuelson,
Sven-Olof Walldoff, Leif
Strand
, Bengt Palmers,
Bruno Glenmark, Alain
Leroux
1976 Sverige avstod tävlan i ESC av ekonomiska skäl.
1977 Endast finalkväll
(en omgång)
26 februari Cirkus, Stockholm 10 (~1 103) Ulf Elfving/Lars Samuelsson,
Anders Berglund, Kenneth
Staag
, Anders Henriksson,
Leif Carlqvist, Lars
Beijbom
, Bruno Glenmark
Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1978 11 februari7 10 (60 utvalda
kompositörer)
Ulf Elfving/Anders Berglund,
Bengt Palmers, Rune
Öfwerman
, Wlodek Gulgowski,
Anders Henriksson, Lars
Samuelson
1979 17 februari 10 (425) Ulf Elfving/Lars Samuelson,
Anders Eljas, Anders
Berglund, Bruno Glenmark,
Bengt Palmers, Wlodek
Gulgowski, Mats Olsson,
Anders Henriksson

3 1971 framfördes alla bidragen i semifinalerna av tre artister (Tommy Körberg, Sylvia Vrethammar och Family Four). Family Four vann samtliga semifinaler och fick därför framföra finalens alla fem bidrag.
4 1972 & 1974 hade Sveriges Radio-TV (Sveriges Television) valt att ha förbestämda artister.
5 1973 bestod expertjuryn även av utländska musikkritiker.
6 1975 var Göteborg första gången värd för en Melodifestival.
7 1978 sändes inte tävlingen direkt, utan spelades in på eftermiddagen innan den sedan spelades upp på kvällen.

1980-talet[redigera | redigera wikitext]

År Upplägg Datum Finalstad &
tävlingsarena
Antal tävlande
bidrag (av totalt
inkomna)
Programledare/Dirigent Röstningssystem
1980 Endast finalkväll
(en omgång)
8 mars Studio 1 (TV-huset),
Stockholm
108 (~1 000-
3 000)
Bengt Bedrup/Anders
Berglund
Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1981 21 februari Cirkus, Stockholm 5 (utvalda
kompositörer)
Janne "Loffe" Carlsson/Anders
Berglund
1982 Endast finalkväll
(två omgångar)
27 februari Lisebergshallen,
Göteborg
108 (~120) Fredrik Belfrage/Anders
Berglund
Elva jurydistrikt röstade i första
omgången fram fem finalister och
röstade i den andra omgången fram
en slutgiltig vinnare. Bägge
omröstningarna skedde öppet.
1983 26 februari Palladium, Malmö9 108 (~90) Bibi Johns/Anders Ekdahl Elva jurydistrikt röstade i första
omgången fram fem finalister och
röstade i den andra omgången fram
en slutgiltig vinnare. Endast andra
omröstningen skedde öppet.
1984 25 februari Lisebergshallen,
Göteborg
108 (?) Fredrik Belfrage/Curt-Eric
Holmquist
198510 2 mars TV-huset, Malmö 108 (?) Eva Andersson
198610 22 mars11 Cirkus, Stockholm 108 (?) Lennart Swahn &
Tommy Engstrand
1987 21 februari Lisebergshallen,
Göteborg
12 (~1 502) Fredrik Belfrage/Curt-Eric
Holmquist
1988 27 februari Malmö stadsteater, Malmö 12 (?) Bengt Grafström/Anders
Berglund
Elva jurydistrikt röstade i första
omgången fram sex finalister och
röstade i den andra omgången fram
en slutgiltig vinnare. Endast andra
omröstningen skedde öppet.
1989 Endast finalkväll
(en omgång)
11 mars Globen, Stockholm 10 (?) Yvonne Ryding-Bergquist &
John Chrispinsson/Anders
Berglund
Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.

8 1980, 1982-86 skulle alla tävlande bidrag skickas via ett musikförlag innan de nådde SVT:s urvalsjury.
9 1983 blev det första året som Malmö fick stå värd för en Melodifestivalsfinal.
10 1985 & 1986 användes ingen orkester för att spara pengar. 1986 fick därför de tävlande bidragen framföras med hjälp av musikvideor i den första omgången och med förinspelad musik i den andra omgången.
11 1986 fick festivalen flyttas fram ca en månad p.g.a. Palmemordet.

1990-talet[redigera | redigera wikitext]

År Upplägg Datum Finalstad &
tävlingsarena
Antal tävlande
bidrag (av totalt
inkomna)
Programledare/Dirigent Röstningssystem
1990 Endast finalkväll
(en omgång)
9 mars Rondo, Göteborg 10 (?) Carin Hjulström/Curt-Eric
Holmquist
Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.
1991 Endast finalkväll
(två omgångar)
31 mars Malmö musikteater,
Malmö
10 (?) Harald Treutiger/Anders
Berglund
Elva jurydistrikt röstade i första
omgången fram fem finalister och
röstade i den andra omgången fram
en slutgiltig vinnare. Endast andra
omröstningen skedde öppet.
1992 14 mars Cirkus, Stockholm 10 (?) Adde Malmberg & Claes
Malmberg
/Anders Berglund
199312 5 mars Lisebergshallen,
Göteborg
10 (1 530) Triple & Touch (Lasse
Kronér
, Göran Rudbo & Ken
Wennerholm
)/Curt-Eric
Holmquist
Sju jurydistrikt röstade i första
omgången fram fem finalister till en
andra röstningsomgång. Därefter
fick tittarna avgöra genom telefon-
röstning i de sju distrikten.
199413 12 mars TV-huset, Stockholm 10 (?) Kattis Ahlström & Sven
Melander
/Anders Berglund
Elva jurydistrikt röstade i första
omgången fram fem finalister och
röstade i den andra omgången fram
en slutgiltig vinnare. Endast andra
omröstningen skedde öppet.
1995 24 februari Malmö musikteater,
Malmö
5 (600)[9] +
5 (inbjudna
kompositörer)
Pernilla Månsson/Anders
Berglund
1996 22 mars Victoriahallen,
Stockholm
5 (1 475)[9] +
5 (inbjudna
kompositörer)
Pontus Gårdinger & Siw
Malmkvist
/Anders Berglund
1997 Endast finalkväll
(en omgång)
8 mars Eriksbergshallen,
Göteborg
6 (1 223)[9] +
6 (inbjudna
kompositörer)
Jan Jingryd14/Curt-Eric
Holmquist
Elva jurydistrikt röstade fram vinnaren.15
1998 Endast finalkväll
(två omgångar)
14 mars Malmö musikteater,
Malmö
5 (1 121)[9] +
5 (inbjudna
kompositörer)
Pernilla Månsson & Magnus
Karlsson
/Anders Berglund
Elva jurydistrikt röstade i första
omgången fram fem finalister och
röstade i den andra omgången fram
en slutgiltig vinnare. Endast andra
omröstningen skedde öppet.
1999 Endast finalkväll
(en omgång)
27 februari Victoriahallen,
Stockholm
10 (1 315)[9] Anders Lundin & Vendela
Kirsebom Thomessen
/
Anders Berglund
De elva jurydistrikten delade halva
makten med tittarna och gav därmed
473 poäng vardera till finalbidragen.

12 1993 infördes på prov telefonröstning, vilket sedan ströks och kom först att användas på heltid som ett delvis avgörande tävlingsmoment sex år senare.
13 En regel om att demoartisterna skulle vara beredda att framföra bidraget live, om SVT ville det, infördes det här året.
14 1997 skulle Peter Rangmar varit programledare, men fick avböja p.g.a. sjukdom. Rangmar avled den 24 maj samma år.
15 Melodifestivalen 1997 avgjordes helt av jurydistrikten, men i Eurovision Song Contest fick de tv-tittarna avgöra Sveriges poäng genom telefonröstning.

2000-talet[redigera | redigera wikitext]

År Upplägg Datum Städer &
tävlingsarenor
Antal tävlande
bidrag (av totalt
inkomna)
Programledare/Dirigent Röstningssystem
2000 Endast finalkväll
(en omgång)
10 mars Göteborgsoperan, Göteborg 10 (1 349)[9] Arja Saijonmaa, Björn Skifs,
Carola, Elisabeth
Andreassen
, Lasse
Berghagen
, Lasse Holm,
Lena Philipsson, Loa
Falkman
, Lotta Engberg &
Tommy Körberg16/Curt-Eric
Holmquist
De elva jurydistrikten delade
halva makten med tittarna
och gav därmed 473 poäng
vardera till finalbidragen.
2001 23 februari Malmö musikteater, Malmö 10 (1 567)[9] Josefine Sundström &
Henrik Olsson18
2002 Fyra deltävlingar,
En Andra chans17
& en final.
19 januari –
1 mars
32SF (1 830),[9]
10F
Claes Åkeson & Kristin
Kaspersen
Tittarna avgjorde deltävlingarna,
där ettan och tvåan gick till
finalen i Globen medan trean och
fyran fick en Andra chans17, där
ytterligare två bidrag gick till
finalen. Finalen avgjordes med
hjälp av 50% jury- och 50% tittar-
röster.
2003 15 februari -
15 mars
32SF (2 620),[9]
10F
Mark Levengood med
200419 21 februari -
20 mars
28SF (3 232)[9] +
4SF (inbjudna
kompositörer),
10F
Charlotte Perrelli, Ola
Lindholm
& Peter Settman
(SF & final)
2005 12 februari -
12 mars
28SF (3 131)[9] +
4SF (inbjudna
kompositörer),
10F
2006 18 februari -
18 mars
28SF (3 326)[9] +
4SF (inbjudna
kompositörer),
10F
  • Lena Philipsson (SF + final)
  • Pekka Heino, kommentator
    (SF + final)
  • Carin Hjulström &
    Henrik Johnsson (AC)
200720 3 februari -
10 mars
28SF (3 234)[9] +
4SF (inbjudna
kompositörer),
10F
Kristian Luuk
2008 9 februari -
16 mars
28SF (3 489)[9] +
4SF (inbjudna
kompositörer),
10F
Kristian Luuk samt Björn
Gustafsson
& Nour El-Refai21
200922 7 februari -
14 mars
  • Scandinavium, Göteborg
  • Skellefteå Kraft Arena,
    Skellefteå
  • Ejendals Arena, Leksand
  • Malmö Arena, Malmö
  • Himmelstalundshallen,
    Norrköping
  • Globen, Stockholm
28SF (3 440)[9] +
4SF (inbjudna
kompositörer),
11F
Petra Mede Tittarna avgjorde deltävlingarna,
där ettan och tvåan gick till
finalen i Globen medan trean och
fyran fick en Andra chans17, där
ytterligare två bidrag gick till
finalen. Finalen avgjordes med
hjälp av 50% jury- och 50% tittar-
röster. En internationell jury fick
vara med och påverka en elfte
finalist av de utslagna i SF och AC.

16 År 2000, som var det första året på det nya millenniet, beslöt SVT sig för att låta programmet ledas av de tio artister som under 1990-talet haft stor framgång i festivalen. Varje artist fick sedan presentera ett bidrag vardera och sedan gjorde de tio (med huskören) ett Melodifestivalsmedley.
17 När tävlingen gjordes om år 2002 infördes ett uppsamlingsheat, kallad Andra chansen, där de bidrag som blivit treor och fyror i de fyra deltävlingarna fick tävla om de två sista finalplatserna. Mellan åren 2002-06 sändes detta evenemang dagen efter fjärde deltävlingen sänts, från Stockholm. Under den perioden hade man också andra programledare än huvudprogramledaren/na. Namnet Andra chansen tillkom dock först 2004. Innan dess hette tävlingen Vinnarnas val och Tittarnas val.
18 2001 blev det första året på många år som man inte använde sig av någon orkester. Sedan dess har orkester aldrig använts i festivalen.
19 År 2004 införde SVT ett jokersystem som innebar att urvalsjuryn bara valde 28 av 32 bidrag, medan SVT själva fick fyra platser att fylla ut tävlingen med, s.k. jokrar.
20 År 2007 gjordes Andra chansen om till ett spelupplägg med dueller i kvarts- och semifinaler. Därmed blev Andra chansen en egen deltävling som hölls mellan den fjärde deltävlingen och finalen.
21 År 2008 var Kristian Luuk programledare medan Björn Gustafson höll i pausunderhållningen och Nour El-Refai intervjuade artisterna bakom scenen. El-Refai och Gustafsson blev Luuks sidekicks.
22 I deltävlingarna år 2009 användes de dueller som användes i Andra chansen redan i deltävlingarna, som en tredje och avgörande spelomgång.

2010-talet[redigera | redigera wikitext]

År Upplägg Datum Städer &
tävlingsarenor
Antal tävlande
bidrag (av totalt
inkomna)
Programledare Röstningssystem
201023 Fyra deltävlingar,
En Andra chans
& en final.
6 februari -
13 mars
27SF (2 860)[9] +
5SF (inbjudna
kompositörer) samt
ett allmänt
wildcard), 10F
Måns Zelmerlöw, Christine
Meltzer
& Dolph Lundgren24
Tittarna avgjorde deltävlingarna,
där ettan och tvåan gick till
finalen i Globen medan trean och
fyran fick en Andra chans, där
ytterligare två bidrag gick till
finalen. Finalen avgjordes med
hjälp av 50% jury- och 50% tittar-
röster. Sex av elva jury-
grupper bestod av tävlande
ESC-länder.
201125 5 februari -
12 mars
  • Golden Hits, Stockholm
    (webbjokerfinalen)
  • Coop Arena, Luleå
  • Scandinavium, Göteborg
  • Cloetta Center, Linköping
  • Malmö Arena, Malmö
  • Nordichallen, Sundsvall
  • Globen, Stockholm
15SF (3 832)[9] +
15SF (inbjudna
kompositörer) samt
2SF (allmänna
wildcards), 10F
Tittarna avgjorde deltävlingarna,
där ettan och tvåan gick till
finalen i Globen/Friends Arena
medan trean och fyran fick en
Andra chans, där ytterligare två
bidrag gick till finalen.
Finalen avgjordes sedan
med hjälp av elva europeiska jury-
grupper och procentuell telefon-
röstning. Både tittarna och jury-
grupperna hade 50% makt vardera
att utse vinnaren.
2012 4 februari -
10 mars
  • VIDA Arena, Växjö
  • Scandinavium, Göteborg
  • Tegera Arena, Leksand
  • Malmö Arena, Malmö
  • Rosvalla Eventcenter, Nyköping
  • Globen, Stockholm
15SF (3 485)[10] +
16SF (inbjudna
kompositörer) samt
1SF (allmänt
wildcard), 10F
Sarah Dawn Finer med

Övriga programledare:

2013 2 februari -
9 mars
  • Telenor Arena, Karlskrona
  • Scandinavium, Göteborg
  • Skellefteå Kraft Arena, Skellefteå
  • Malmö Arena, Malmö
  • Löfbergs Lila Arena, Karlstad
  • Friends Arena, Stockholm
15SF (2 549)[10] +
15SF (inbjudna
kompositörer) samt
2SF (allmänna
wildcards), 10F
Danny Saucedo &
Gina Dirawi
2014 1 februari-
8 mars
  • Malmö Arena, Malmö
  • Cloetta Center, Linköping
  • Scandinavium, Göteborg
  • Fjällräven Center, Örnsköldsvik
  • Sparbanken Lidköping Arena, Lidköping
  • Friends Arena, Stockholm
15SF (2 628)[10] +
15SF (inbjudna
kompositörer) samt
2SF (allmänna
wildcards), 10F
Anders Jansson &
Nour El-Refai

23 År 2010 införde SVT en s.k. webbjokertävling, där alla människor som ej hade haft musik utgiven tidigare via skivbolag eller liknande kunde få vara med och tävla, och på så sätt få in ett allmänt bidrag i den ordinarie tävlingen.
24 Under festivalen 2010 medverkade Dolph Lundgren endast i den första deltävlingen och i finalen. Dock medverkade han i inspelade sketcher i resterande tre deltävlingar samt i Andra chansen.
25 År 2011 gjordes stora förändringar i tävlingen, då man bl.a. tog bort jokersystemet och lät urvalsjuryn bara välja halva startfältet, och därefter fick SVT välja den andra halvan samt tittarna en/två bidrag (genom webbjokertävlingen). Dessutom var det första året som alla bidrag skickades in via Melodifestivalens webbplats och inte per post som tidigare år. En stor förändring var också att alla tidigare svenska jurystäder ersattes av tävlande ESC-länder och att tittarnas fasta telefonpoängssummor i finalen blev istället procentuellt utdelade. Detta system har man även behållit i 2012 och 2013 års finaler.

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Tävlan i Eurovision Song Contest[redigera | redigera wikitext]

Sverige är ett av de länder som haft störst framgång i Eurovision Song Contest genom att ha vunnit tävlingen fem gånger (1974, 1984, 1991, 1999 och 2012). Detta är det näst bästa resultatet i Eurovisionen som Sverige delar med Frankrike, Luxemburg och Storbritannien. Bara Irland har vunnit flera gånger.

Alla gånger Sverige vunnit har man stått värdland året efter, vilket har skett två gånger i Stockholm respektive Malmö samt en gång i Göteborg. Utöver Sveriges fem vinster har landet blivit tvåa en gång (1966) och trea fem gånger (1983, 1985, 1995, 1996 och 2011). Förutom topplaceringarna har Sverige även blivit sist två gånger då man varit i final: 1963 (delad trettondeplats med tre länder) och 1977, samt endast en missad final (2010). År 2010 var nämligen första gången Sverige inte gick till finalen i det nuvarande ESC-formatet med semifinaler (om än endast fem poäng från kvalificering). Under 2000-talets första decenniums senare hälft fick Sverige i allmänhet sämre placeringar än tidigare år, då man mellan åren 2005-2009, undantaget 2006, hamnade i den nedre halvan av finalfältet. Före år 2005 hade Sverige huvudsakligen haft placeringar mellan vinst och mittenplaceringar, dock dittills sämst kommit på tjugoandra plats 1992.

Sverige blev ett av fem länder som år 1997 använde telefonröstning som tävlingsresultat i en ESC. Först år 1999 infördes telefonröstning i den svenska uttagningen.

Artister som deltagit flest gånger i festivalen[redigera | redigera wikitext]

Ann-Louise Hanson är den artist som deltagit flest gånger i Melodifestivalen.

Tabellen nedan anvisar de personer och musikgrupper som har deltagit fler än fem gånger i festivalen sedan starten 1958.

Antal
år
Artist År som deltagande
som soloartist
År som deltagande
i duett/grupp
11 Ann-Louise Hanson 19631, 1966, 19671, 1969, 1982 1973, 1974, 1975, 1983, 2002, 2004
9 Andreas Lundstedt 1996, 1997, 2007, 2012 2003, 2005, 2009, 2010, 2014
Kikki Danielsson 1983, 1985, 1992, 2006 1978, 1980, 1981, 1982, 2002
7 Lotta Engberg 1987, 1990, 1996 1984, 1988, 2002, 2012
Magnus Carlsson 2006, 2007 2000, 2001, 2002, 2003, 2005
Nanne Grönvall 1998, 2003, 2005, 2007 1986, 1987, 1996
Sanna Nielsen 2001, 2003, 2007, 2008, 2011, 2014 2005
Östen Warnerbring 1959, 1960, 1962, 1967, 1972, 1974 1968
6 Anders Glenmark 1981 1973, 1974, 1975, 1984, 1989
Elisabeth Andreassen 1984, 1990, 2011 1981, 1982, 2002
Shirley Clamp 2003, 2004, 2005, 2009, 2014 2011
Svante Thuresson 1967, 1968, 1969, 1977 1966, 1968, 2007
5 Alcazar - 2003, 2005, 2009, 2010, 2014
Andreas Johnson 2006, 2007, 2010, 2012 2008
Alexander Bard - 2005, 2006, 2008, 2009, 2013
Carola Häggkvist 1983, 1990, 1991, 2006 2008
Gladys del Pilar 1994, 2004 2002, 2003, 2012
Jessica Andersson 2006, 2007, 2010 2003, 2004
Lina Hedlund 2003 2002, 2009, 2010, 2014
Linda Bengtzing 2005, 2006, 2008, 2011, 2014 -
Martin Rolinski 2013 2005, 2006, 2008, 2009
Nick Borgen 1993, 1994, 1995, 1997 1996
Pernilla Wahlgren 1985, 1991, 2010 2003, 2013
Sylvia Vrethammar 1971, 1972, 1974, 2002, 2013 -
Tomas Ledin 1972, 1977, 1978, 1979, 1980 -

1 Ann-Louise Hanson deltog med två bidrag åren 1963 respektive 1967. Totalt har hon alltså tävlat med tretton bidrag dock endast deltagit elva gånger i festivalen.

Artister med störst framgång[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1958 har sammanlagt tolv personer vunnit tävlingen mer än en gång. Carola Häggkvist och Marie Bergman är de enda två som hittills vunnit tävlingen tre gånger vardera. Häggkvist vann tävlingen solo åren 1983, 1991 och 2006 medan Bergman vann tävlingen två gånger som del av gruppen Family Four 1971-72 och en gång med Roger Pontare 1994. Följande personer har vunnit tävlingen två gånger vardera:

Noterbart är att varken Siw Malmkvist eller Östen Warnerbring fick representera Sverige i ESC det första året som de vann. 1959 ersattes Malmkvist av Brita Borg, men fick då ersätta Warnerbring 1960. Det kan också noteras att gruppen Family Four är den enda grupp som hittills vunnit tävlingen två gånger. Family Four är också den enda grupp som vunnit två år i rad. Ingen soloartist har lyckats med den bedriften ännu.

Melodifestivalstäder[redigera | redigera wikitext]

Städerna nedan har stått som värd för Melodifestivalen och Eurovision Song Contest.

Deltävlingar och Andra chansen[redigera | redigera wikitext]

Följande städer har stått värd för minst en deltävling och/eller Andra Chansen sedan detta upplägg tillkom år 2002. Andra chansen-städer är markerad med en stjärna (*).

Ant. Stad Plats År
12 Göteborg Scandinavium 2003-2014
7 Malmö Malmömässan 2004
Malmö Arena 2009-2014
5 Stockholm
(end. AC, final
se nedan)
TV-huset 2002*, 2003*, 2006*
Hotel Rival 2004*
Berns 2005*
4 Linköping Cloetta Center 2005, 2008, 2011, 2014
3 Karlskrona Telenor Arena 2006, 2008, 2013
Karlstad Löfbergs Lila Arena 2004, 2006, 2013*
Leksand Tegera Arena 2006, 2009, 2012
Skellefteå Skellefteå Kraft Arena 2005, 2009, 2013
Sundsvall Nordichallen 2002-2003, 2011*
Växjö Växjö Tipshall 2002, 2005
Vida Arena 2012
Örnsköldsvik Fjällräven Center 2007, 2010, 2014
2 Jönköping Elmiahallen 2003
Kinnarps Arena 2007
Luleå Arcushallen 2003
Coop Arena 2011
Norrköping Himmelstalundshallen 2002, 2009*
Nyköping Rosvalla Eventcenter 2007*, 2012*
1 Falun Lugnet 2002
Gävle Läkerol Arena 2007
Kiruna Arena Arctica 2008*
Lidköping Sparbanken Lidköping Arena 2014*
Sandviken Göransson Arena 2010
Umeå Umeå Arena 2004
Västerås ABB Arena 2008
Örebro Conventum Arena 2010*

Fotnot: Sedan år 2007 är Andra chansen utlokaliserad på andra orter än Stockholm.
Åren 2002-2006 sändes Andra chansen från en studio i Stockholm dagen efter fjärde deltävlingen ägt rum.

Finaler och Eurovision Song Contest[redigera | redigera wikitext]

Följande tre städer har stått som värd för finalerna och Sveriges värdtillfällen i Eurovision Song Contest:

Stad Plats År
Stockholm Cirkus 1959-1963, 1965-1969, 1972, 1977-1979, 1981, 1986, 1992
Stockholmsmässan 1996, 1999, 1975A
TV-huset 1971, 1973-1974, 1980, 1994
Globen 1989, 2002-2012, 2000A
Friends Arena 2013-2014
Göteborg Lisebergshallen 1982, 1984, 1987, 1993
TV-huset 1975
Rondo 1990
Eriksbergshallen 1997
Göteborgsoperan 2000
Scandinavium 1985A
Malmö Malmö Arena 2013A
Malmö Musikteater 1988, 1991, 1995, 1998, 2001
Palladium 1983
TV-huset 1985
Malmö Isstadion 1992A

A Arenan har stått som värdarena det år Sverige har stått värd för ett Eurovision Song Contest.

Händelser kring Melodifestivalen[redigera | redigera wikitext]

  • 1958 är det hittills enda året som Sverige gjort ett internval av både artist och låt till Eurovision Song Contest.
  • Totalt har 764 bidrag tävlat i Melodifestivalen (1958-2013).
  • År 1965 samt i finalen år 1971 framfördes samtliga tävlingsbidrag av en och samma artist: 1965 av Ingvar Wixell och 1971 av Family Four. Family Four hade dock tävlat i semifinaler innan där deras fem melodier hade vunnit över Tommy Körberg och Sylvia Vrethammar.
  • Gruppen Family Four är den enda gruppen som vunnit tävlingen två år i rad. Ingen soloartist har vunnit två eller flera år i rad.
  • Ulf Elving är den ende som varit programledare tre år i rad, vilket är flest av alla som varit programledare sedan 1959. Charlotte Perrelli, Gina Dirawi, Kristian Luuk och Thore Erling har lett en Melodifestival två år i rad.
  • Nick Borgen lyckades få tävla hela fem år i rad, dock utan att vinna, vilket skedde mellan åren 1993-97. Ingen annan artist eller grupp har lyckats slå det rekordet. Däremot har flera artister och grupper lyckats tävla tre eller fyra år i rad.
  • 2013 blev unik i och med att endast en enda kvinna lyckades kvalificera sig till finalen. Det blev således första gången sedan 1965 som det var så få kvinnor i en final.
  • Tio gånger i festivalens historia har man låtit bjuda in förbestämda kompositörer för att skriva samtliga bidrag till de tävlande låtarna. Det har också hänt att man låtit bjuda in artister i förväg som det sedan skulle skrivas låtar till. Mellan åren 2004-10 bjöd Melodifestivalen in fyra kompositörer, både team och solos, att specialskriva låtar. Sedan 2011 är den siffran uppe i femton stycken per år.
  • Två gånger i festivalens historia har det blivit skiljeomröstningar. Detta gjordes då två bidrag fått precis lika många totalpoäng av jurygrupperna och blivit delad etta. Detta skedde åren 1969 och 1978. Sedan telefonröstningen infördes 1999 är det tittarnas röster som avgör vid en eventuell delad förstaplacering mellan två bidrag. Detta gäller även andra placeringar än vid vinstpositionen.
  • År 1975 blev det första gången som en Melodifestival förlades till annan ort än Stockholm, nämligen Göteborg. 1983 fick Malmö för första gången stå värd för en Melodifestival. Under större delen av 1980- och -90-talen och de två första åren av 2000-talet förlades tävlingen oftare till Göteborg och Malmö än Stockholm. Den stad som före 2002 fick arrangera hade också sin redaktion i den staden (SVT Stockholm, SVT Göteborg och SVT Malmö). Sedan år 2002 är tävlingen uppdelad med fyra deltävlingar, Andra chansen och final vilka sker på olika orter sex veckor i rad. Finalen har sedan 2002 dock alltid ägt rum i Stockholm.
  • Åren 1980 och 1982-86 skulle alla tävlande bidrag skickas genom ett musikförlag innan det nådde Sveriges Televisions urvalsjury. Mellan åren 1999-2010 samarbetade Sveriges Television med Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) för att tillsammans lyssna igenom alla de bidrag som skickas in och refusera innan dessa skulle in till urvalsjuryn. Från 2011 sköter Televisionen detta arbete själva.
  • Den högsta bidragssumman som kommit in till tävlingen är 3 832 bidrag, vilket skedde år 2011. Under större delen av 1980- och 90-talen kan det dock ha inkommit betydligt fler bidrag än så då man aldrig redovisade hur många bidrag som kom in. Sedan år 1995 har Sveriges Television redovisat hur många bidrag som årligen skickats in.
  • Sedan tävlingen förändrades år 2002 har endast fyra bidrag, som hade startnummer två i sin deltävling, gått till finalen.
  • Under åren 2002-13 har den slutgiltiga vinnaren kommit en gång från den första deltävlingen (2012), tre gånger från den andra deltävlingen (2002, 2003 & 2007), två gånger från den tredje deltävlingen (2005 & 2011) och sju gånger från den fjärde deltävlingen (2004, 2006, 2008-10 & 2013). Sex av de tolv gångerna har vinnaren haft startnummer åtta i sin deltävling.[11]
  • Sedan systemet med deltävlingar, Andra chansen och finalen infördes år 2002 har festivalen haft höga tittarsiffror. På totalt sextiosex tv-sändningar (2002-2012) har man i snitt haft drygt 3,1 miljoner tv-tittare. Allra flest tv-tittare hade finalen år 2006 (4,2 miljoner tittare) medan Andra chansen-sändningen år 2005 bara hade 1,5 miljoner tv-tittare. Fyrtioen av tv-sändningarna (drygt sextiotvå procent) har haft över tre miljoner tv-tittare, varav fem har haft över fyra miljoner tv-tittare. Tjugofyra av sändningarna hade över två miljoner tv-tittare.

Kritik mot festivalen[redigera | redigera wikitext]

Sedan Melodifestivalens början på 1950-talet har det årligen riktats kritik mot tävlingen. Kritiken har berört många områden såsom bidragens kvalité, vänskapskorruption mellan låtskrivare, skivbolag och uttagningsfolk, hanteringen av bidragen, urvalsprocesser, startordning, allmän kritik mot programmet samt hur det vinnande svenska bidraget i Eurovision Song Contest har placerat sig. Ofta har det varit kvällspress som Aftonbladet eller Expressen som framfört kritiken, men kritik har också kommit från låtskrivare som Henrik Bie och skivbolagsdirektörer som Bert Karlsson.[12][13][14][15][16][17]

Den 8 mars 2012 gjorde SVT-programmet Uppdrag granskning ett porträtt på Christer Björkman, där stora delar av kritiken mot tävlingen togs upp. Under programmet fick Christer Björkman bemöta kritiken.[18] Ett studentprojekt på Södertörns Högskola gjorde under åren 2010 och 2011 ett arbete om festivalen, där insatta personer såsom Christer Björkman och Henrik Bie blev intervjuade. Projektet gick under namnet Festivalinspektionen.[19]

Urvalsprocessen[redigera | redigera wikitext]

Den kritik som framförts mot tävlingen har många gånger handlat om urvalsprocessena och att det sedan 2002 ofta är samma låtskrivare som deltar,[20] något som Christer Björkman har ansett bero på att det finns personer som har låtskrivandet som yrke och därmed skriver och skickar in mycket material. Från Sveriges Televisions sida har det också sagts att påståendet inte stämmer då det oftast är fler låtskrivare som aldrig har varit med tidigare i festivalen som får med bidrag i tävlingen.[19] Något annat som har påståtts är att skivbolagen fått besök av Christer Björkman och fått förslag på vilka låtar som bör skickas in och vilka artister som bör sjunga på demoversionerna. Enligt Sveriges Television kan detta dock bero på att man vill sätta igång låtskrivarna redan från början så att låtskrivare på förlag hinner skriva sina låtar i god tid i förväg. Kritik har även framförts mot producenten Christer Björkmans roll där det sägs att han har fått en för stor makt att avgöra stora delar av programmens innehåll. Några som framfört denna kritik är deltagare som suttit med i urvalsjuryn, som i intervjuer har påstått att Christer Björkman har bett dem lyssna om på låtar som de röstat bort, och de menar att han på så sätt påverkar urvalsprocessen.[12] Sveriges Television hävdar dock att alla underhållningsprogram behöver en producent som bestämmer artister och låtar eftersom man inte kan låta alla styra och ställa.[19]

Mellan åren 2002-2010 använde sig Sveriges Television av metoden att låta Svenska musikförläggareföreningen (SMFF) lyssna igenom alla inkomna bidrag innan urvalsjuryn fick börja med sitt arbete. Att man gjorde så berodde på att det varje år inkom ca 3 000 bidrag, en så pass stor mängd som urvalsjuryn inte kunde lyssna igenom på den korta tid som de fick på sig. Därför vände man sig till de förlag som hade som yrke att lyssna och bedöma musik. Efter att SMFF hade lyssnat igenom alla låtar gjorde Sveriges Television en egen granskning av alla låtar innan man valde ut cirka tusen bidrag till urvalsjuryn. Denna metod fick kritik då många ansåg att de förlag som sedan hade skickat in bidrag fick lyssna på egna bidrag och därmed välja bort bidrag från exempelvis allmänheten. Tidningen Aftonbladet skrev om processen år 2009 där ett par hundra bidrag från allmänhetens hög fick juryn lyssna igenom, då resten sållats bort.[21][22]

Enligt Christer Björkman byttes processen ut efter några år till att låta Sveriges Television ensamt lyssna igenom alla bidrag för en sållning inför urvalsjuryn. Sållning görs då man bara vill ha drygt tusen bidrag till juryn då denna urvalsjury bara får drygt en vecka på sig att lyssna igenom alla dessa låtar och välja ut sin del av startfältet.[19]

För att allmänheten ska få en chans att deltaga har man skapat tävlingen Webbjokern där allmänheten skickar in sina bidrag och sedan blir genom webbröstning framröstade att få in ett-två bidrag i tävlingen. Sedan 2013 års tävling heter tävlingen istället Allmänhetens tävling och bidraget bestäms av urvalsjuryn. Kritik väcktes mot tävlingen år 2010-11 då man lade upp många bidrag på Sveriges Televisions webbplats för allmän röstning vilket gjordes att kampanjer startades och att upphovsmännen själva fick lägga ut stora summor för att vinna.[19] Till 2012 års upplaga gjordes tävlingen om då man gjorde en minivariant av Melodifestivalen med fyra deltävlingar och en final, där tittarna röstade fram ett bidrag och SVT fram ett bidrag till en final. En röstningsbegränsning infördes med max en röst per mobiltelefon per omgång.

Urvalsjuryn[redigera | redigera wikitext]

Urvalsjuryn sätts ihop av Sveriges Television och består av lika många män som kvinnor i ett visst ålderspann där också vissa har musik som sitt arbete medan andra bara är lekmän. Juryn har också en ordförande som dock inte har mer bestämmanderätt än någon annan. Denne ska bara se till att vissa värdeord som programmet ska följa vägs upp. Juryn har sedan 2011 fått välja femton av de trettiotvå tävlande bidragen, något som också har väckt kritik. Det har menats att Christer Björkman har getts en för stor makt att själv bestämma startfältet. Här har dock Sveriges Television meddelat att det handlar om producentens roll att gå in med det som är bäst för programmet. Därmed är det sagt att producenten väljer det som passar programmet bäst än att välja allt från sin egen smak.[19][22]

Vänskapskorruption[redigera | redigera wikitext]

Många tidningar, liksom personer som låtskrivaren och producenten Henrik Bie, anklagar festivalledningen för att det förekommer fusk. Det som poängteras då är att artistansvarig Christer Björkman är signad av musikbolaget Lionheart International. En av delägarna i Lionheart är Bobby Ljunggren, som har fått med drygt trettio bidrag sedan deltävlingarna och Andra chansen infördes år 2002. Tävlingen har beskrivits som inskränkt och vänskapskorrumperad.[23][24] Sedan de nya reglerna om hur startfältet fördelas mellan allmänhet och Sveriges Television som infördes till 2011 års tävling har Björkman inte längre varit signerad på detta skivbolag. Han har heller inte varit signerad på något annat skivbolag.[19]

Det finns en regelklausul som säger att det skivbolag som får med flest låtar i tävlingen också har rätten att ge ut den officiella samlingsskivan som produceras i samband med varje års tävling. De två skivoblagen Lionheart och Mariann Grammofon stred länge om rätten men beslöt sig för att starta det gemensamma bolaget M&L Records för att gemensamt få ge ut skrivan. Detta har inbringat drygt 30 miljoner kronor mellan åren 2002-10, vilket också har väckt stark kritik och har bland annat beskrivits som en kartellverksamhet.[8] Enligt Sveriges Television gör de två skivbolagen på det här sättet eftersom de är mest intresserade av tävlingen. Sedan man förändrade tävlingen år 2002 med deltävlingar, Andra chansen och final var både Lionheart och Mariann Grammofon de enda på marknaden som var intresserade att deltaga. Dessutom finns det många deltagare varje år som inte har något skivbolag, varför dessa två är intresserade av att signa nya artister och därmed får med fler bidrag att kunna ge ut.[19]

Ratade låtar som senare har representerat andra länder[redigera | redigera wikitext]

Sedan Sveriges Television ändrade tävlingsupplägget till deltävlingar, Andra chansen och final har det varje år skickats in betydligt fler bidrag till tävlingen. Vissa bidrag som aldrig har kommit med i tävlingen som skickades in år efter år av dess upphovsmän har senare skickats till andra tävlande ESC-länders uttagningar och där kommit med. Dessa bidrag har sedan segrat och fått representera de länder som de vunnit i. Vid två av fyra tillfällen har resultatet blivit bättre än det svenska bidraget. I tabellen nedan redovisas vilka bidrag som valts ut i andra länder.

År Tävlande land, artist & bidrag Upphovsmän Landets
placering
i ESC
Sveriges
placering
2004  Norge Knut Anders Sørum
"High"
Thomas Thörnholm, Lars
Andersson, Dan Attlerud[25]
24:a
(final)
6:a
(final)
2008  Lettland Pirates of the Sea
"Wolves of the Sea"
Jonas Liberg, Johan Sahlen, Claes
Andreasson, Torbjörn Wassenius[26]
12:a
(final)
18:e
(final)
2010  Danmark Chanée & N'evergreen
"In a Moment Like This"
Thomas G:son, Henrik Sethsson,
Erik Bernholm[12][14]
4:a
(final)
Ej i final
2012  Irland Jedward
"Waterline"1
Nick Jarl, Sharon Vaughn[27] 19:e
(final)
1:a
(final)

1 I Sveriges Televisions program Inför Eurovision Song Contest 2012 berättade programledaren Christer Björkman att låten "Waterline" skickats in till svenska Melodifestivalen både 2010 och 2011, och då med Eric Saade sjungandes på demon. Björkman sade att "Första året valde juryn 'Manboy' och andra året valde juryn 'Popular'." Låtskrivarna till "Waterline" beslöt sig därför att skicka in bidraget till den irländska uttagningen 2012, där den sedan vann.[27][28]

Förinspelad sång på instrumentalskivorna[redigera | redigera wikitext]

År 2009 ändrade Sveriges Television reglerna för Melodifestivalen genom att bland annat tillåta förinspelad körsång. Tidigare hade detta varit förbjudet och att bara den så kallade instrumentala delen av ett bidrag fick vara förinspelat (från år 2001). År 2011 började rykten gå om att vissa bidrag, såsom Danny Saucedos "In the Club" och Sara Lumholdts "Enemy", hade förstärkt körpaketet med huvudsång. Detta för att huvudsångarna inte skulle behöva ta i för mycket på scenen och därmed undvika att sjunga sin huvudsång nästan helt och hållet. Efter Lumholdts framträdande släpptes ett klipp på internet där man hörde att hon hade använt inspelad sång under framförandet i direktsändningen.[29][30] Sveriges Televisions åtgärd var att bland annat se över hur Saucedo framförde sin låt i finalen, eftersom bidraget tog sig till final.

Röstningsrobot[redigera | redigera wikitext]

Under pågående Melodifestival år 2014 rapporterade P4 Sjuhärad om att ett bidrag som tävlat i Melodifestivalen någon gång de senaste åren fick under en tävlan röster som hade genererats genom ett dataprogram. Det som hade hänt var enligt kanalen att upphovsmännen till bidraget hade betalat en person som hade tillgång till ett datorprogram som automatröstade på bidraget. Genom datorprogrammet skickades ca 2 500 röster in.[31] Mannen som hade tillgång till dataprogrammet filmade när hans dator, som han hade utrustat med ett telefonväxelprogram, ringde och röstade.[32] Att låta en dator automatrösta var tidigare inte emot reglerna, eftersom man får rösta hur många gånger som helst i Melodifestivalens program. Detta kan jämföras med Eurovision Song Contest där maxbegränsningen är 20 röster per telefon.[33] Mannen ville visa att det är möjligt att programmera en dator som man gör att man kan automatrösta många gånger. Han hävdar att det är en vanlig metod och att skivbolagen använder callcenter för att rösta så många gånger som möjligt, men också att hans dator var enkel och kunde generera ett par hundra samtal i minuten.[32]

Dagen efter avslöjandet höll Sveriges Television en presskonferens där man meddelade att man från och med Andra chansen det här året har lagt till en regel som säger att om något liknande händer i framtiden kan det bidraget som blivit utsatt att diskvalificeras från tävlan. Regeln har infogats i regeln som säger att "Ett tävlingsbidrag medverkan i Melodifestivalen får inte marknadsföras genom kommersiell marknadsföring förrän tidigast tävlingsbidraget har lämnat tävlingen eller beträffande resterande tävlingsbidrag efter finalen.".[34] Den nya regeln innebär således att det blir förbjudet för de tävlande artisterna och upphovsmännen till låtarna att köpa röster och även förbjudet att använda sig av en dator som massröstar. Däremot är det fortfarande tillåtet för vem som helst att rösta hur många gånger som helst på vilka tävlande bidrag man vill då Sveriges Television inte har valt att införa en maxbegränsning på röster likt den som finns inom Eurovision Song Contest.[35] På oddssidan valde Svenska spel att stoppa all betting på Melodifestivalen tills vidare det året.[36]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ MMS: "Melodifestivalen slår rekord på både TV och webben" (19 mars 2013). Mediamätning i Skandinavien AB. Artikeln senast läst 2 april 2013
  2. ^ [a b] ”Eva Hamilton vill samordna public service”. Sveriges Radio. 15 mars 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885. Läst 8 oktober 2012. 
  3. ^ [a b] "Eva Hamilton - ska SVT bli ännu större?", Ekots lördagsintervju, 9 mars 2013. Läst den 18 mars 2013.
  4. ^ [a b] Helena Trus, Torbjörn Ek, Martin Gustafsson (30 januari 2013). ”Så drar SVT in 120 miljoner på schlagern”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article16152224.ab. Läst 5 februari 2013. 
  5. ^ Lars Beckman, Carl-Oscar Bohlin (15 mars 2013). ”"Dags för SVT att redovisa sina intäkter"”. Resumé. http://www.resume.se/nyheter/debatt/2013/03/15/dags-for-svt-att-redovisa-sina-intakter/. Läst 26 april 2013. 
  6. ^ Holmkvist, Leif (3 februari 2010). ”100 Mkr prislappen på årets Melodifestival”. Resumé. http://www.resume.se/nyheter/media/2010/02/03/100-mkr-prislappen-pa-aret/. Läst 2 juni 2012. 
  7. ^ Heimer, Johan (12 december 2009). ”Idol en ekonomisk hit för TV4”. TV4. http://www.unt.se/ekonomi/idol-en-ekonomisk-hit-foumlr-tv4-99418-default.aspx. Läst 2 juni 2012. 
  8. ^ [a b] Nygren, Berit (25 maj 2012). ”Ljunggren & co vinner oavsett hur det går”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1012&artikel=3723865. Läst 2 juni 2012. 
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Bolander, Mattias (22 september 2010). ”Bidragsrekord för Melodifestivalen 2011”. Poplight. http://poplight.zitiz.se/artikel/bidragsrekord-foer-melodifestivalen-2011. Läst 3 juni 2012. 
  10. ^ [a b c] Dahlander, Gustav (18 september 2013). ”Låtarna till Melodifestivalen 2014 är på plats”. Sveriges Television. http://www.svt.se/melodifestivalen/latarna-till-melodifestivalen-2014-ar-pa-plats. Läst 18 september 2013. 
  11. ^ "Vem vinner Melodifestivalen 2014?" http://www.bettingexpert.com/se/events/melodifestivalen/odds Läst 29 jan 2014
  12. ^ [a b c] Torbjörn Ek, Martin Gustafsson (30 maj 2010). ”Succé i Oslo – ratad i Sverige”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen2010/article7212182.ab. Läst 30 maj 2010. 
  13. ^ Staaf, Jonatan (10 mars 2012). ”Christer Björkman bemöter kritiken om startordningen”. Poplight. http://poplight.zitiz.se/artikel/christer-bjoerkman-bemoeter-kritiken-om-startordningen. Läst 13 juni 2012. 
  14. ^ [a b] Jon Forsling, Martin Söderström, Zandra Lundberg, Christoffer Röstlund Jonsson (24 februari 2010). ”SVT ratade vinnarlåtar”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen2010/article6665661.ab. Läst 17 oktober 2010. 
  15. ^ Helena Trus, Martin Gustafsson (28 maj 2010). ”'Björkman måste avgå'”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen2010/article7201211.ab. Läst 17 oktober 2010. 
  16. ^ Helena Trus, Martin Gustafsson, Lotta Glimstedt (29 maj 2010). ”Planen: Europa får mer makt”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article7208624.ab. Läst 17 oktober 2010. 
  17. ^ Torbjörn Ek, Martin Gustafsson (11 oktober 2010). ”'Lyssna på oss, SVT'”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen2010/article7933088.ab. Läst 17 oktober 2010. 
  18. ^ Petter Ljunggren, Henrik Bergsten (7 mars 2012). ”Så styr Christer Björkman festivalen”. Sveriges Television. http://svt.se/ug/20120307060027/sa_styr_christer_bjorkman_festivalen. Läst 13 juni 2012. 
  19. ^ [a b c d e f g h] ”Christer Björkman: “Inte många kan göra det bättre än vi””. Festivalsinspektionen. 19 januari 2011. http://festivalinspektionen.wordpress.com/2011/01/19/christer-bjorkman-inte-manga-kan-gora-det-battre-an-vi/. Läst 14 juli 2012. 
  20. ^ Ellen Andersson, Jens Finnäs (7 mars 2012). ”Eliten som regerar på Melodifestivalens scen”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1012&artikel=5003405. Läst 12 mars 2012. 
  21. ^ Nygren, Berit (17 februari 2009). ”Samma låtskrivare trots ny festival”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1012&artikel=2641831. Läst 10 mars 2012. 
  22. ^ [a b] Nylén, Susanna (16 november 2008). ”27 av 28 bidrag görs av proffsen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article3783413.ab. Läst 2 juni 2012. 
  23. ^ Hagström, Johanna (12 mars 2011). ”Johanna Hagström: Den osunda schlagerfamiljen”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/kulturnoje/1.570447-johanna-hagstrom-den-osunda-schlagerfamiljen. Läst 14 mars 2011. 
  24. ^ Lindqvist, Johan (13 mars 2011). ”Johan Lindqvist: Saade firar, men festivalen ruttnar inifrån”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/kulturnoje/1.571555-johan-lindqvist-saade-firar-men-festivalen-ruttnar-inifran. Läst 14 mars 2011. 
  25. ^ Nilsson, Daniel (15 februari 2007). ”Heta låtskrivare – inte bara i Sverige”. Poplight. http://poplight.zitiz.se/artikel/heta-latskrivare-%E2%80%93-inte-bara-i-sverige. Läst 26 april 2013. 
  26. ^ Borodin, Alexander (2 mars 2008). ”Svenska piraterna vann stort i Lettland”. Poplight. http://poplight.zitiz.se/artikel/svenska-piraterna-vann-stort-i-lettland. Läst 13 juni 2012. 
  27. ^ [a b] Bokholm, Mirja (27 april 2012). ”Irland: Jedward – "Waterline"”. Sveriges Television. http://svt.se/melodifestivalen/irland-jedward-waterline-5. Läst 15 juni 2012. 
  28. ^ Inför Eurovision Song Contest 2012, Sveriges Television, 23 april 2012.
  29. ^ ””Danny hade sången inspelad””. Aftonbladet. 9 mars 2011. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen2011/article12656285.ab. Läst 9 mars 2012. 
  30. ^ ”Skandalläckan bakom schlagerhånet”. Sveriges Radio. 7 mars 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3762&artikel=4387112. Läst 2 juni 2012. 
  31. ^ Jan Lindström, Åsa Dickson (26 februari 2014). ”Dator köpte tusentals röster i Melodifestvalen”. Sveriges Television. http://www.svt.se/kultur/musik/rostfusk-avslojat-i-melodifestvalen. Läst 27 februari 2014. 
  32. ^ [a b] ”Avancerat röstningsfusk i Melodifestivalen”. Sveriges Radio. 27 februari 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5795185. Läst 28 februari 2014. 
  33. ^ Helena Trus, Torbjörn Ek, Martin Gustafsson (27 februari 2014). ”Så köper de röster i Melodifestivalen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article18446038.ab. Läst 28 februari 2014. 
  34. ^ Dickson, Åsa (27 februari 2014). ”Reglerna för Melodifestivalen görs om”. Sveriges Television. http://www.svt.se/kultur/musik/melodifestivalen-haller-presskonferens. Läst 27 februari 2014. 
  35. ^ Christoffer Nilsson, Rebecca Haimi (27 februari 2014). ”ter skandalen – nu stoppas spel på ’Mellon’”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/melodifestivalen/article18449015.ab. Läst 28 februari 2014. 
  36. ^ Rebecka Ljung, Sindra Grahn (27 februari 2014). ”Melodifestival-betting stoppas”. Sveriges Television. http://www.svt.se/kultur/musik/svenska-spel-stoppar-mello-betting. Läst 27 februari 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

GClef.svg Melodifestivalen-portalen – portalen för Melodifestivalen på svenskspråkiga Wikipedia.
GClef.svg Eurovision Song Contest-portalen – portalen för Eurovision Song Contest på svenskspråkiga Wikipedia.