Metakognitiv terapi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Metakognitiv terapi (MKT) är en psykoterapi utvecklad av Adrian Wells.[1] Den går ut på att kartlägga patientens tro om sina egna tankar (metakognition), visa patienten hur den tron kan vara missgynnsam och hur den bidrar till att förlänga eller förvärra symtomen och sist att hjälpa patienten till andra sätt att se på och hantera sina tankar. MKT är tänkt att vara en transdiagnostisk behandling, vilket innebär att den kan användas till att behandla social ångeststörning[2][3][4], generaliserad ångeststörning[1][5][6][7], tvångssyndrom[1], posttraumatiskt stressyndrom[1][8][9][10] och depression[1][11] m.fl. MKT har i två metaanalyser fått goda resultat,[6][12] och i en av dem visades MKT vara bättre än kognitiv beteendeterapi (KBT).

Metakognitiv förklaringsmodell för psykisk ohälsa[redigera | redigera wikitext]

Den förklaringsmodell för psykisk ohälsa som används inom metakognitiv terapi kallas "self-regulatory executive functioning model" (S-REF). S-REF kan delas in i det kognitiva uppmärksamhetssyndromet KUS, metakognitiva antaganden, uppmärksamhetsförmåga och metalt läge (objektnivå kontra metakognitiv nivå).

Kognitivt uppmärksamhetssyndrom[redigera | redigera wikitext]

I den metakognitiva modellen förklaras symtom som en konsekvens av psykologiska processer som kallas kognitivt uppmärksamhetssyndrom (KUS) (eng. cognitive attention syndrome; CAS).[1] KUS innefattar tre huvudsakliga processer varav alla tre innebär förlängt tänkande som reaktion på negativa tankar. De tre processerna är:

  • Ruminerande/Oro
  • Hotmonitorering
  • Copingstrategier som slår fel eller på annat sätt är kontraproduktiva

Alla dessa styrs av patientens metakognitiva uppfattningar, inklusive tron att dessa processer skulle vara hjälpsamma i att hantera patientens upplevda problem, när de i själva verket drar ut på symtomen. Processerna behöver inte utesluta varandra.

Ruminerande kan innebära att gå runt och grubbla kring ett problem, exempelvis "Borde jag verkligen...".

Hotmonitorering innebär att hålla fokus på det som kan vara farligt eller jobbigt, exempelvis "Ser de att mina händer skakar?".

Dysfunktionella copingstrategier kan innebära att vi hanterar negativa tankar på ett sätt som drar ut på tankarna, exempelvis att ringa ens partner när en tanke om att hen är otrogen dyker upp. Konsekvensen av detta blir fortsatt tänkande på partners potentiella otrohet.

En teori från området hälsopsykologi (Perseverative Cognition Hypothesis) anger ihållande tankar om stressorer som bidragande orsak till ohälsa.[13] Detta går i linje med vad KUS postuleras ha för effekt.

Metakognitiva antaganden[redigera | redigera wikitext]

KUS styrs av våra metakognitiva antaganden. Dessa kan delas in i positiva och negativa antaganden.

Positiva metakognitiva antaganden[redigera | redigera wikitext]

Dessa handlar om hur våra tankar kan vara användbara för oss. När det kommer till KUS kan dessa handla om att det är bra att ruminera eller att det är bra att ha koll på möjliga hot (hotmonitorering). Exempel på detta kan vara:

  • "Oro kommer göra att jag är förberedd"
  • "Jag behöver verkligen fundera på varför jag är deprimerad så att jag kan hitta en lösning"
  • "Om jag vet vilka brister folk ser hos mig kan jag dölja dem"
  • "Jag behöver hålla koll på mina dåliga tankar så att jag inte agerar på dem"

Vid första anblick kan dessa te sig som användbara tankar. En terapeut kan därför hjälpa klienten att ifrågasätta detta genom att exempelvis fråga klienten om det är möjligt att vara förberedd att vara förberedd utan att oroa sig; om lösningen kan vara att sluta tänka på anledningar till att vara deprimerad; hur patienten vet vad andra personer ser som brister och inte; om kontrollen kan vara ett hinder för att ta reda på sanningshalten i tankarna.

Negativa metakognitiva antaganden[redigera | redigera wikitext]

Negativa metakognitiva antaganden går att dela in i två grupper: De om att tankar inte går att kontrollera samt de om tankars betydelse, fara och vikt. Dessa förhållningssätt till tankar och mentala bilder leder till fortsatt eller ökat KUS, då en uppfattning att kognitioner inte går att kontrollera kommer leda till uteblivna försök till kontroll och om vi upplever tankar som farliga och som sanningsbärande ökar vår hotmonitorering (fokus på tankarna).

Behandlingskomponenter[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen består av fler delar än de som nämns här.

Attention Training Technique[redigera | redigera wikitext]

Attention Training Technique (ATT) är ett sätt att träna uppmärksamheten. Syftet med att förbättra uppmärksamheten är att underlätta metakognitiv kontroll - att kunna välja vilka tankar som ska hållas kvar och inte. ATT har visats vara en möjlig behandling för affektiva tillstånd.[14]

Detached Mindfulness[redigera | redigera wikitext]

Detached Mindfulness (DM) är inte samma sak som mindulness och Andrian Wells har uttryckt att han hade valt ett annat begrepp om han visste att mindfulness skulle bli så stort. DM kan på svenska kallas att koppla loss och innebär det förhållandet vi har till de allra flesta tankar vi har på en dag, d.v.s. att de dyker upp och försvinner när nästa efter den dyker upp. Patienten får öva sig i att ha detta förhållningssätt till tankar som annars hade lett till KUS.

Situational Attentional Refocusing[redigera | redigera wikitext]

Situational Attentional Refocusing (SAR) är en omfokuseringsteknik som ämnar hjälpa en person skifta fokus till något som står i kontrast till dennes uppfattning. Detta är användbart i behandling av social ångest där det kan ha som mål att låta personen se hur andra faktiskt reagerar om personen gör något "fel". Tekniken kan även användas i behandling av PTSD.[1]

MKT i jämförelse med andra terapiformer[redigera | redigera wikitext]

Centralt för MKT är att minska eller eliminera KUS - att frikoppla från påträngande tankar. Detta blir teoretiskt motstridigt vanliga tekniker inom kognitiv beteendeterapi (KBT) där metoden ofta är att gå in i det de problematiska tankarna för att bearbeta och exponera, vilket, enligt Wells är att hålla kvar de negativa tankarna i fokus.[15] Detsamma gäller för ACT och mindfulness som enligt MKT är diffust definierat och inbjuder till KUS, då de inbjuder till mer tänkande och fokus på de påträngande tankarna.[15] Dock har en studie som jämfört olika terapiers bakomliggande konstrukt visat på en stor likhet mellan delar av ACT och delar av MKT. Framförallt likheten mellan ACTs kognitiva inflexibilitet och MCTs metakognitiva antaganden. Dessa korrelerade även. (r = .377 för positiva metaantaganden och kognitiv inflexibilitet; r = .674 för negativa metaantaganden och kognitiv inflexibilitet.)[16]

Generaliserat ångestsyndrom[redigera | redigera wikitext]

Inom KBT idag är fokus på att hjälpa personer med GAD stå ut med osäkerhet. Några delar i KBT-behandlingen som går stick i stäv med MCT är att uppmärksamma oron, träna sig i problemlösning (minskar inte KUS, men kan leda till funktionella coping-strategier) och sedan exponering för den osäkerhet som finns kring det som är föremål för oro. En likhet är att båda hjälper patienten ifrågasätta positiva antaganden om oron.[17] En behandlingsstudie visar att MKT ger bättre resultat.[18] (Se nedan under rubriken Evidensläget.)

Evidensläget[redigera | redigera wikitext]

ADHD[redigera | redigera wikitext]

MKT har visats förbättra uppmärksamhetsförmågan signifikant hos personer med ADHD (mätningarna visade på en minskning av ouppmärksamhetssymtom).[19]

Agorafobi[redigera | redigera wikitext]

MKT har visats ha god effekt i behandling av agorafobi.[5]

Allmän psykisk ohälsa[redigera | redigera wikitext]

En metaanalys av fallstudier (n = 53) visar på en stor effekt på depression, ångest och andra psykologiska symtom. Effektstorlekarna modererades av antalet sessioner, graden av symtom, patientens kön och inte av studiens kvalitet.[20] Efter behandlingen hade cirka 77% av patienterna tillfrisknat. Studien betonar även rollen av attention training technique i förbättring av psykologiska symtom.

Anorexia nervosa[redigera | redigera wikitext]

Än finns inga studier på MKTs effekt på anorexia nervosa (AN). Dock finns en studie som har undersökt metakognitioner hos personer med AN. Studien fann att personer med AN har högre metakognitiv dysfunktion, jämfört med kontrollgruppen.[21] De hade lägre förtroende för sin kognitiva förmåga, de rapporterade tvångsmässig monitorering och en strävan efter efter att kontrollera sina tankar. De hade även negativa antaganden om faran i att oroa sig. Efter att ha kontrollerat för body mass index hade personerna med AN inte mer positiva antaganden än kontrollerna.

Depression[redigera | redigera wikitext]

En metaanalys kommer fram till att MKT ger kliniskt signifikanta förbättringar för en rad psykologiska problem, varibland depression och ångest. Dock är det totala antalet studerade patienter lågt och mer forskning behövs innan klara slutsatser om effekten av MKT kan dras.[6]

En annan studie som jämför MKT med väntelista visar på en förbättring för både depressiva symtom (d = 2.51) och ångestsymtom (d = 1.92). Cirka 70-80% kunde klassas som återhämtade både efter behandlingstillfället och vid halvårsuppföljningen, jämfört med väntelistan där cirka 5% blev bättre under perioden.[11] MKT får ytterligare stöd för behandling av depression i en studie där 10 personer med psykiatrisk samsjuklighet fick behandling med 10 sessioner. Ingen av patienterna fick diagnosen egentlig depression efter behandlingen och effektstorleken var stor för depression, ruminering och oro. Totalt 21 diagnoser bland patienterna sjönk till 3 efter behandlingen. Resultatet höll i sig vid halvårsuppföljningen.[22]

I en studie som jämförde mindfulnessbaserad stressreduktion (eng. mindfulness based stress reduciton; MBSR) med MKT föll utfallet till favör för MKT.[23] Utfallsmåttet var den totala summan patienterna fick på Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS). Studien drar slutsatsen att MKT är mer effektiv än MBSR i behandling av ångest och depression.

I en undersökning av enbart DM (jämfört med kontrollgrupp) visades att DM gav bättre resultat i minskning av depressiva symtom samt ångest, hos äldre kvinnor som behandlades med citalopram. Detta resultat kvarstod vid fyra veckorsuppföljningen.[24]

Även postpartumdepression har lindrats av DM.[25] Studien som visar detta jämförde kvinnor, som även fick citalopram, i tre jämförelsegrupper; DM, träning i stresshantering och kontrollgrupp. Både DM och träning i stresshantering minskade depressionssymtomen och förbättringen höll i sig åtta veckor senare.

Dysmorfofobi[redigera | redigera wikitext]

Även personer med dysmorfofobi har visats få en signifikant större minskning av symtomen jämfört med väntelista.[26] Effekten av behandlingen kvarstod vid halvårsuppföljningen.

Generaliserat ångestsyndrom[redigera | redigera wikitext]

I en jämförelse med en KBT-metod för generaliserad ångeststörning (eng. generalized anxiety disorder; GAD) som går ut på att hjälpa patienten stå ut med osäkerhet kring oro uppfyllde 91% av de som fick gå i MKT inte längre diagnoskriterierna för GAD jämfört med 80% för KBT.[18] (Denna KBT-metod innehåller dock en modul om ifrågasättande om positiva metakognitiva antaganden, vilket gör det svårt att säga vilken del av KBT-metoden som var effektiv - exponeringen, ifrågasättandet av metakognitiva antaganden eller båda.)[27] Ytterligare ett exempel är en rct-studie visar en signifikant skillnad i ångestnivå efter behandlingen till fördel för MKT jämfört med KBT (d = .7).Vid 1 årsuppföljningen hade dock effekten av KBT kommit ikapp och effekten på personlighetsproblem var större för MKT. [5] MKTs effekt styrks även av en studie som visar på att MKT för GAD minskar både ångest och oro samt ökar patienternas livskvalitet.[28]

MKT har även jämförts med tillämpad avslappning (TA) och visats vara överlägsen, både precis efter behandling och vid uppföljningen. Av de som fick MKT hoppade ingen av behandlingen medan 10% hoppade av behandlingen med TA. Effektstorleken för MKT antyder att det är en starkt effektiv terapi för GAD.[29]

Repetetivt negativt tänkande (RNT) är en transdiagnostisk process som leder till psykologisk distress. Personer med GAD fick i studien MKT under sex veckor. Detta ledde till en minskning av psykologisk distress, via en minskning av RNT. Detta genom att minska personers negativa metakognitiva antaganden.[30]

Det finns även indikationer på att MCT kan fungera i grupp.[31] Resultatet bör dock tolkas med försiktighet då studien saknade kontrollgrupp.

Panikångest[redigera | redigera wikitext]

Det finns i dagsläget ingen utformad metakognitiv behandling för panikångest ty den befintliga KBT-behanlingen[32] är så verksam att det inte behövts någon annan. Det finns dock en studie som visar på en effekt även av MKT.[5]

Posttraumatiskt stressyndrom[redigera | redigera wikitext]

En RCT-studie som jämförde MCT med exponering (och väntelista) kom fram till att både MCT och exponering gav signifikant lägre symtom jämfört med väntelistan. De som fått MCT skattade lägre på självskattning för posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) än de som fått exponering. Studien kommer även fram till att MCT nådde resultat snabbare och effektstorleken för MCT var större än för de som fick exponering. Resultaten bestod vid uppföljningen vid vilken resultatskillnaderna minskat.[8]

En annan studie ger stöd till MCT som behandling för PTSD med effektstorlekar mellan 3,0 och 5,0.[9] Ytterligare en RCT-studie visar på att MCT kan ge signifikant förbättring av PTSD-symtom, depression och ångest efter i snitt 6,4 sessioner. 80% av deltagarna nådde en klinisk förbättring efter behandlingen och bara en person hoppade av.[10] Studien hittade även förändringar i kontrollstrategi för tankar, så som författarna haft en teori om skulle finnas hos de med PTSD.

Ett frågetecken inom psykologi har länge varit vilka faktorer som ligger till grund för graden av PTSD-symtom, då traumats severitet inte förklarar detta till fullo. En studie[33] hittade en negativ korrelation mellan metakognitiv förmåga och symtom ("distress" och "hyperarousal") även när depression kontrollerades för. Samma studie fann även att förmågan att känna igen känslor inte var kopplat till symtomgrad.

Schizofreni[redigera | redigera wikitext]

Det har visats att MCT kan ha effekt på psykotiska symtom m.m. och i samma studie sågs det att metakognitiva uppfattningar förändrades signifikant under behandlingen. Dock fanns metodologiska brister i studien vilket medför svårigheter i att säga hur exakta resultaten är.[34] En annan studie pekar åt samma håll med ett resultat där två (av tre) försöksdeltagare uppnådde signifikanta minskningar i en rad olika symtom.[35] Både studierna undersökte patienter med medicinresistent scizofreni.

Social Ångest[redigera | redigera wikitext]

En studie har visat att MKT har bättre effekt än applicerad avslappning på social ångest, vad gäller socialt undvikande, ruminering och låg självkänsla.[36] Effekten av MKT har även visats i en annan studie.[37]

Efter att ha fått fyra veckors SAR och fyra veckors ATT uppfyllde 46% av försöksdeltagarna inte längre kriterierna för social ångest.[38] Resultatet blev bättre för de som fick SAR först. Däremot har en annan studie visat att ATT som tillägg till vanlig KBT-behandling för social ångest inte förbättrade utfallet, även om det bidrog till en symtomreduktion.[39] Samma studie visade på en koppling mellan uppmärksamhetskontroll och oro, ruminering samt symtom av social ångest och depression.

I syfte att jämföra förklaringsvärdet av olika terapiers (MCT och KBT) underliggande teori för social ångeststörning har en studie analyserat ett longitudinellt data-set. Vad de kom fram till var att båda modellerna matchade datan och att modellen för MCT matchade datan bättre. Ytterligare kom de fram till att en specifik metakognitiv modell, som betonar negativa metakognitiva antaganden om okontrollerbarheten, faran och sanningshalten av tankar ökade hur väl den metakognitiva modellen matchade och var signifikant bättre än KBT-modellen.[3] Det har även visats finnas en koppling mellan social ångest och positiva metakognitiva antaganden om ruminering.[40]

Ytterligare en studie har undersökt förändringar av negativa kognitiva respektive negativa metakognitiva antaganden under evidensbaserad behandling för social ångest. Båda typerna av antaganden minskade under behandlingen. Dock var det bara förändringar av metakognitiva antaganden som var en konsekvent och oberoende prediktor för alla utfall. Kognitiva antaganden kunde inte signifikant predicera utfall när självmedvetenhet (hotmonitorering) kontrollerades för. Detta föreslår att förändring av metakognitiva antaganden är viktigare än förändring av kognitiva antaganden när målet är förminskning av problematiken vid social ångest.[2]

Enbart DM har visats minska ångest, negativa uppfattningar, tendensen att se sig själv ur ett utifrån-perspektiv och antecipatorisk oro.[41] Jämförelsegruppen använde tankeutvärdering.

Specifik fobi[redigera | redigera wikitext]

Även om specifika fobier traditionellt sett inom KBT ses som något betingat kan det gå att hitta katastroftankar inför det som väcker rädslan. En studie som undersökt om det var möjligt att bota emetofobi (kräkfobi) lyckades med hjälp av MCT hjälpa tre personer bli av med sin fobi.[42] Studien säger ingenting definitivt om MCTs effekt på specifika fobier, men visar på att det kan vara en möjlig hjälp. Försöksdeltagarna fick även minskad ångest, oro och depression efter behandlingen.

Substansbrukssyndrom[redigera | redigera wikitext]

Det har i en studie visats att MKT har en signifikant förbättringseffekt på de med substansbrukssyndrom.[43] En annan studie[44] har jämfört effekten av enbart modulen detached mindfulness med effekten av exponering för alkoholsug och distress (m.m.) och sett ett signifikant överlägset resultat till fördel för DM. DM visade sig även minska rädsla för alkoholrelaterade tankar, upplevd okontrollerbarhet och behov att kontrollera alkoholrelaterade tankar. Dessa minskningar var signifikant bättre än exponeringsgruppen.

När en grupp med substansbrukssyndrom fick skatta metakognitiva antaganden visades det att de hade mer än kontrollgruppen av alla metakognitiva antaganden.[45] Detta innebär att metakognitiva antaganden är en prediktor för substansbrukssyndrom.

Sömnsvårigheter[redigera | redigera wikitext]

Det har visats finnas ett samband mellan det kognitiva uppmärksamhetssyndromet och sömnsvårigheter (även när det kontrollerades för demografiska variabler, fysisk hälsa och negativa känslor). Artikeln spekulerade i om det är en självregleringsstrategier som är delen av CAS som påverkar sömnen. Det krävs dock vidare forskning för att undersöka sambandets natur - huruvida CAS påverkar sömn, om sömn påverkar CAS, om båda påverkar varandra eller om andra variabler är med och påverkar.[46]

Trikotillomani[redigera | redigera wikitext]

MKT i kombination med "habit reversal training" har visats minska symtomen för trikotillomani nästan helt och hållet. Behandlingsresultaten jämfördes med väntelista och samtliga deltagare var mottagliga för behandlingen. I samma studie genomförde de ett RCT-experiment för att bekräfta resultaten, vilket lyckades. Studien drar slutsatsen att en kombinerad behandling av MKT och "habit reversal training" är en remarkabelt effektiv behandling för trikotillomani.[47]

Tvångssyndrom[redigera | redigera wikitext]

I en studie med fyra försöksdeltagare som alla fick MKT sågs en signifikant symtomminskning hos samtliga försöksdeltagare. De rapporterade även förbättringar i andra områden än tvångssymtomen. Förbättringarna kvarstod, i stort, även efter 6 månader.[48] Andra studier pekar åt samma håll om att MKT är en effektiv terapi för tvångssyndrom[49] där förbättringarna håller i sig även vid uppföljningen[50][51] samt att metakognitioner spelar en viktig roll vid tvångssyndrom och att MKT kan vara ett sätt att angripa dessa.[52][53] Det har även visats på ett samband mellan metakognitiva antaganden och tvångssymtom även när det kontrollerades för icke-metakognitiva faktorer, så som ansvar och perfektionism, två faktorer som tidigare visats ha ett samband med tvång.[54]

Detached mindfulness (DM; se oven under rubriken "behandlingskomponenter") har jämförts med kognitiv omstrukturering (samt en kontrollgrupp) som hjälp vid inducerad misstro till minnet som är vanligt hos personer med tvångsmässigt kontrollerande. Misstron till minnet inducerades genom att försöksdeltagarna fick utföra en upprepad kontroll-uppgift som har visats skifta informationsbearbetningen från en perceptuell till semantisk nivå, vilket i sin tur leder till ett ökat behov att dubbelkolla samt ökad misstro till minnet. Båda metoderna var bättre än kontrollgruppen och DM hade en förbättrad effekt på att minska misstron till minnet.[55]Resultatet bör tolkas med vetskapen om att försöksdeltagarna ej hade tvångssymtom av klinisk art.

Behandling med fluvoxamin har i en studie jämförts med behandling med MKT samt kombinationen av båda. Endast MKT och kombinationen av denna och flovexin gav signifikanta förbättringar av subjektiv distress (det fanns ingen signifikant skillnad mellan resultaten av endast MKT jämfört med kombinationen). Även positiva antaganden om oro, negativa antaganden om oro, behov av tankekontroll minskade signifikant. [56]

Då bra behandling för tvångssyndrom kan vara svårt att få tag på i glesbygden (i alla fall i USA där studien genomfördes) testades hur väl MKT över videokonferens. Resultaten visade att försöksdeltagarna fick signifikant symtomreducering av tvångssymtom, depression, ångest och stress. [57]

En RCT-studie som jämförde exponering med responsprevention (ERP) och MKT visade att MKT är ett bra alternativ till ERP som vanligtvis används som metod för tvångssyndrom.[58] Det har dock visats att förändring av metakognitiva antaganden ger lägre ångest och tvångssymtom samt att ERP med syfte att ifrågasätta metakognitiva antaganden (beteendeexperiment) gav bättre resultat än ERP med en habitueringsrational.[59] Vikten av metakognitiva antaganden har även bekräftats av en annan studie[60] som även kom fram till förändringar av metakognitiva antaganden var den enda signifikanta prediktorn för symtomminskning när överlappet mellan andra prediktorer kontrollerats för.

Ansvarskänsla har, som nämnts ovan, setts ha ett samband med tvångssyndrom. Därför har ansvarskänslans bidragande till tvångssymtom jämförts med metakognitioners bidragande. Vad studien fann var att det finns ett samband mellan båda bidragande faktorerna och tvångssymtom. Dock försvann kopplingen mellan ansvar och tvångssymtom när metakognitioner och oro kontrollerades för. Sambandet mellan metakognitioner och tvångssymtom påverkades inte när det kontrollerades för både ansvar och oro. Ansvar bidrog inte heller till variansen bland symtomen som förklarades av metakognitioner.[61]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Cancerrelaterad psykisk ohälsa[redigera | redigera wikitext]

En studie visar på effekten av MKT för canceröverlevares psykiska ohälsa. Efter 6 st 1-timmarssessioner sågs en kliniskt signifikant minskning av ångest, depression, rädsla för återkomst av cancern och oro/ruminering. Resultaten höll i sig för alla patienter vid 3-månadersuppföljningen och för 3 av 4 vid halvårsuppföljningen.[62]

Epilepsi[redigera | redigera wikitext]

I en undersökning av personer med epilepsi fann man att metakognitiva antaganden bidrog till deras psykiska ohälsa.[63]

Impulskontroll[redigera | redigera wikitext]

ATT har visats förbättra barns förmåga att skjuta upp belöningar, vilket visades genom marshmallow-testet.[64]

Påträngande tankar efter stressande livshändelser[redigera | redigera wikitext]

ATT har visats minska frekvensen av påträngande tankar och ökat flexibiliteten av uppmärksamhet.[65] Detta har även replikerats vid senare tillfälle, där även en minskning av självfokus kunde ses.[66]

Sexuell dysfunktion[redigera | redigera wikitext]

Män med för tidig utlösning har visats ha både positiva och negativa metakognitiva antaganden som bidrog till sämre mående, lägre sexuell lust och sämre sexuell funktion. De trodde att KUS skulle vara hjälpsamt i att förbättra sexuella förmåga. [67]

Uppmärksamhet[redigera | redigera wikitext]

MKT har visats förbättra uppmärksamhetsförmågan.[68]

MKT jämfört med andra terapier[redigera | redigera wikitext]

Mindfulnessbaserad stressreduktion[redigera | redigera wikitext]

Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) har sin grund i Buddhistisk meditation och har i en jämförelse med MKT visats vara lika görbart. Dock hade MBSR högre avhopp och preliminära analyser av resultaten visar på att MKT kan vara mer effektivt för transdiagnostiska åkommor.[69]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g] Adrian., Wells, (2009). Metacognitive therapy for anxiety and depression. Guilford Press. ISBN 9781593859947. OCLC 226358223. https://www.worldcat.org/oclc/226358223 
  2. ^ [a b] Nordahl, Henrik; Nordahl, Hans M.; Hjemdal, Odin; Wells, Adrian (November 2017). ”Cognitive and metacognitive predictors of symptom improvement following treatment for social anxiety disorder: A secondary analysis from a randomized controlled trial”. Clinical Psychology & Psychotherapy 24 (6): sid. 1221–1227. doi:10.1002/cpp.2083. ISSN 1099-0879. PMID 28295802. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28295802. Läst 27 februari 2018. 
  3. ^ [a b] Nordahl, Henrik; Wells, Adrian (2017). ”Testing the metacognitive model against the benchmark CBT model of social anxiety disorder: Is it time to move beyond cognition?”. PloS One 12 (5): sid. e0177109. doi:10.1371/journal.pone.0177109. ISSN 1932-6203. PMID 28472176. PMC: PMC5417561. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28472176. Läst 27 februari 2018. 
  4. ^ Fisak, Brian; Hammond, Amanda N. (2013/04). ”Are Positive Beliefs about Post-Event Processing Related to Social Anxiety?” (på en). Behaviour Change 30 (1): sid. 36–47. doi:10.1017/bec.2013.4. ISSN 0813-4839. https://www.cambridge.org/core/journals/behaviour-change/article/are-positive-beliefs-about-postevent-processing-related-to-social-anxiety/1671A9646000FC6C9D01B6B8B4E872B3. Läst 1 mars 2018. 
  5. ^ [a b c d] Johnson, Sverre Urnes; Hoffart, Asle; Nordahl, Hans M.; Wampold, Bruce E. (August 2017). ”Metacognitive therapy versus disorder-specific CBT for comorbid anxiety disorders: A randomized controlled trial”. Journal of Anxiety Disorders 50: sid. 103–112. doi:10.1016/j.janxdis.2017.06.004. ISSN 1873-7897. PMID 28651207. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28651207. Läst 14 februari 2018. 
  6. ^ [a b c] Normann, Nicoline; van Emmerik, Arnold A. P.; Morina, Nexhmedin (2014-05-01). ”The Efficacy of Metacognitive Therapy for Anxiety and Depression: A Meta-Analytic Review” (på en). Depression and Anxiety 31 (5): sid. 402–411. doi:10.1002/da.22273. ISSN 1520-6394. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/da.22273/abstract. Läst 14 februari 2018. 
  7. ^ Wells, Adrian; Welford, Mary; King, Paul; Papageorgiou, Costas; Wisely, Julie; Mendel, Elizabeth (May 2010). ”A pilot randomized trial of metacognitive therapy vs applied relaxation in the treatment of adults with generalized anxiety disorder”. Behaviour Research and Therapy 48 (5): sid. 429–434. doi:10.1016/j.brat.2009.11.013. ISSN 1873-622X. PMID 20060517. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20060517. Läst 5 mars 2018. 
  8. ^ [a b] Wells, Adrian; Walton, Deborah; Lovell, Karina; Proctor, Dawn (2015-02-01). ”Metacognitive Therapy Versus Prolonged Exposure in Adults with Chronic Post-traumatic Stress Disorder: A Parallel Randomized Controlled Trial” (på en). Cognitive Therapy and Research 39 (1): sid. 70–80. doi:10.1007/s10608-014-9636-6. ISSN 0147-5916. https://link.springer.com/article/10.1007/s10608-014-9636-6. Läst 14 mars 2018. 
  9. ^ [a b] Wells, Adrian; Sembi, Sundeep (December 2004). ”Metacognitive therapy for PTSD: a preliminary investigation of a new brief treatment”. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry 35 (4): sid. 307–318. doi:10.1016/j.jbtep.2004.07.001. ISSN 0005-7916. PMID 15530845. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15530845. Läst 14 mars 2018. 
  10. ^ [a b] Wells, Adrian; Colbear, Judith S. (April 2012). ”Treating posttraumatic stress disorder with metacognitive therapy: a preliminary controlled trial”. Journal of Clinical Psychology 68 (4): sid. 373–381. doi:10.1002/jclp.20871. ISSN 1097-4679. PMID 24469928. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24469928. Läst 14 mars 2018. 
  11. ^ [a b] Hagen, Roger; Hjemdal, Odin; Solem, Stian; Kennair, Leif Edward Ottesen; Nordahl, Hans M.; Fisher, Peter (2017). ”Metacognitive Therapy for Depression in Adults: A Waiting List Randomized Controlled Trial with Six Months Follow-Up”. Frontiers in Psychology 8: sid. 31. doi:10.3389/fpsyg.2017.00031. ISSN 1664-1078. PMID 28174547. PMC: PMC5258745. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28174547. Läst 14 februari 2018. 
  12. ^ Sadeghi, Ramin; Mokhber, Naghmeh; Mahmoudi, Leili Zarif; Asgharipour, Negar; Seyfi, Hamid (September 2015). ”A systematic review and meta-analysis on controlled treatment trials of metacognitive therapy for anxiety disorders”. Journal of Research in Medical Sciences: The Official Journal of Isfahan University of Medical Sciences 20 (9): sid. 901–909. doi:10.4103/1735-1995.170632. ISSN 1735-1995. PMID 26759579. PMC: PMC4696377. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26759579. Läst 27 mars 2018. 
  13. ^ Brosschot, Jos F.; Gerin, William; Thayer, Julian F. (February 2006). ”The perseverative cognition hypothesis: a review of worry, prolonged stress-related physiological activation, and health”. Journal of Psychosomatic Research 60 (2): sid. 113–124. doi:10.1016/j.jpsychores.2005.06.074. ISSN 0022-3999. PMID 16439263. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16439263. Läst 2 mars 2018. 
  14. ^ The Attention Training Technique: A Review of a Neurobehavioral Therapy for Emotional Disorders” (på en). Cognitive and Behavioral Practice 23 (4): sid. 502–516. 2016-11-01. doi:10.1016/j.cbpra.2015.11.001. ISSN 1077-7229. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1077722915000899. Läst 11 maj 2018. 
  15. ^ [a b] Treating depression : MCT, CBT and third wave therapies. ISBN 9780470759042. OCLC 908838932. https://www.worldcat.org/oclc/908838932 
  16. ^ Ruiz, Francisco J.; Odriozola-González, Paula (2015/ed). ”Comparing Cognitive, Metacognitive, and Acceptance and Commitment Therapy Models of Depression: a Longitudinal Study Survey” (på en). The Spanish Journal of Psychology 18. doi:10.1017/sjp.2015.31. ISSN 1138-7416. https://www.cambridge.org/core/journals/spanish-journal-of-psychology/article/comparing-cognitive-metacognitive-and-acceptance-and-commitment-therapy-models-of-depression-a-longitudinal-study-survey/6944AE3F95C772BA297CC58506B472A7/core-reader. Läst 9 april 2018. 
  17. ^ Cognitive Behavior Therapy Targeting Intolerance of Uncertainty: Application to a Clinical Case of Generalized Anxiety Disorder” (på en). Cognitive and Behavioral Practice 20 (3): sid. 251–263. 2013-08-01. doi:10.1016/j.cbpra.2012.09.001. ISSN 1077-7229. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1077722912001071. Läst 6 mars 2018. 
  18. ^ [a b] van der Heiden, Colin; Muris, Peter; van der Molen, Henk T. (February 2012). ”Randomized controlled trial on the effectiveness of metacognitive therapy and intolerance-of-uncertainty therapy for generalized anxiety disorder”. Behaviour Research and Therapy 50 (2): sid. 100–109. doi:10.1016/j.brat.2011.12.005. ISSN 1873-622X. PMID 22222208. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22222208. Läst 5 mars 2018. 
  19. ^ Solanto, Mary V.; Marks, David J.; Wasserstein, Jeanette; Mitchell, Katherine; Abikoff, Howard; Alvir, Jose Ma. J. (2010-08-01). ”Efficacy of Meta-Cognitive Therapy for Adult ADHD”. American Journal of Psychiatry 167 (8): sid. 958–968. doi:10.1176/appi.ajp.2009.09081123. ISSN 0002-953X. PMID 20231319. PMC: PMC3633586. https://ajp.psychiatryonline.org/doi/full/10.1176/appi.ajp.2009.09081123. Läst 9 maj 2018. 
  20. ^ Rochat, Lucien; Manolov, Rumen; Billieux, Joël (2017-12-20). ”Efficacy of metacognitive therapy in improving mental health: A meta-analysis of single-case studies”. Journal of Clinical Psychology. doi:10.1002/jclp.22567. ISSN 1097-4679. PMID 29266265. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29266265. Läst 13 april 2018. 
  21. ^ McDermott, C. J.; Rushford, N. (March 2011). ”Dysfunctional metacognitions in anorexia nervosa”. Eating and weight disorders: EWD 16 (1): sid. e49–55. ISSN 1590-1262. PMID 21727782. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21727782. Läst 18 april 2018. 
  22. ^ Metacognitive Therapy in Major Depression: An Open Trial of Comorbid Cases” (på en). Cognitive and Behavioral Practice 24 (3): sid. 312–318. 2017-08-01. doi:10.1016/j.cbpra.2016.06.006. ISSN 1077-7229. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1077722916300554. Läst 9 april 2018. 
  23. ^ Capobianco, Lora; Reeves, David; Morrison, Anthony P.; Wells, Adrian (January 2018). ”Group Metacognitive Therapy vs. Mindfulness Meditation Therapy in a Transdiagnostic Patient Sample: A Randomised Feasibility Trial”. Psychiatry Research 259: sid. 554–561. doi:10.1016/j.psychres.2017.11.045. ISSN 1872-7123. PMID 29179137. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29179137. Läst 18 april 2018. 
  24. ^ Ahmadpanah, Mohammad; Akbari, Tayebe; Akhondi, Amineh; Haghighi, Mohammad; Jahangard, Leila; Sadeghi Bahmani, Dena (11 2017). ”Detached mindfulness reduced both depression and anxiety in elderly women with major depressive disorders”. Psychiatry Research 257: sid. 87–94. doi:10.1016/j.psychres.2017.07.030. ISSN 1872-7123. PMID 28735173. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28735173. Läst 21 maj 2018. 
  25. ^ Ahmadpanah, Mohammad; Nazaribadie, Marzieh; Aghaei, Elham; Ghaleiha, Ali; Bakhtiari, Azade; Haghighi, Mohammad (02 2018). ”Influence of adjuvant detached mindfulness and stress management training compared to pharmacologic treatment in primiparae with postpartum depression”. Archives of Women's Mental Health 21 (1): sid. 65–73. doi:10.1007/s00737-017-0753-6. ISSN 1435-1102. PMID 28721461. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28721461. Läst 21 maj 2018. 
  26. ^ Rabiei, Mehdi; Mulkens, Sandra; Kalantari, Mehrdad; Molavi, Hossein; Bahrami, Fatemeh (June 2012). ”Metacognitive therapy for body dysmorphic disorder patients in Iran: acceptability and proof of concept”. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry 43 (2): sid. 724–729. doi:10.1016/j.jbtep.2011.09.013. ISSN 1873-7943. PMID 22080870. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22080870. Läst 20 mars 2018. 
  27. ^ Melisa., Robichaud,. Hantera oro och ovisshet med KBT : en arbetsbok vid GAD (Första utgåvan). ISBN 9789127822443. OCLC 1027621830. https://www.worldcat.org/oclc/1027621830 
  28. ^ Somaye, Entezari; Mina, Mojtabai (2014-01-01) (på En). EFFICACY OF METACOGNITIVE THERAPY ON ANXIETY AND ITS EFFECT ON WORRY AND QUALITY OF LIFE OF INDIVIDUALS WITH GENERALIZED ANXIETY DISORDER. "16". sid. 76–91. http://www.sid.ir/En/Journal/ViewPaper.aspx?ID=499626. Läst 27 april 2018. 
  29. ^ Wells, Adrian; Welford, Mary; King, Paul; Papageorgiou, Costas; Wisely, Julie; Mendel, Elizabeth (May 2010). ”A pilot randomized trial of metacognitive therapy vs applied relaxation in the treatment of adults with generalized anxiety disorder”. Behaviour Research and Therapy 48 (5): sid. 429–434. doi:10.1016/j.brat.2009.11.013. ISSN 1873-622X. PMID 20060517. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20060517. Läst 27 april 2018. 
  30. ^ McEvoy, Peter M.; Erceg-Hurn, David M.; Anderson, Rebecca A.; Campbell, Bruce N. C.; Nathan, Paula R. (October 2015). ”Mechanisms of change during group metacognitive therapy for repetitive negative thinking in primary and non-primary generalized anxiety disorder”. Journal of Anxiety Disorders 35: sid. 19–26. doi:10.1016/j.janxdis.2015.07.003. ISSN 1873-7897. PMID 26311192. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26311192. Läst 27 april 2018. 
  31. ^ McEvoy, Peter M.; Erceg-Hurn, David M.; Anderson, Rebecca A.; Campbell, Bruce N. C.; Swan, Amanda; Saulsman, Lisa M. (2015-04-01). ”Group metacognitive therapy for repetitive negative thinking in primary and non-primary generalized anxiety disorder: an effectiveness trial”. Journal of Affective Disorders 175: sid. 124–132. doi:10.1016/j.jad.2014.12.046. ISSN 1573-2517. PMID 25601312. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25601312. Läst 14 mars 2018. 
  32. ^ KBT inom psykiatrin : under redaktion av Lars-Göran Öst (2., rev. och utök. utg). Natur & kultur. 2013. ISBN 9789127135604. OCLC 876325374. https://www.worldcat.org/oclc/876325374 
  33. ^ Lysaker, Paul H.; Dimaggio, Giancarlo; Wickett-Curtis, Amanda; Kukla, Marina; Luedtke, Brandi; Vohs, Jenifer (2015). ”Deficits in Metacognitive Capacity Are Related to Subjective Distress and Heightened Levels of Hyperarousal Symptoms in Adults With Posttraumatic Stress Disorder”. Journal of trauma & dissociation: the official journal of the International Society for the Study of Dissociation (ISSD) 16 (4): sid. 384–398. doi:10.1080/15299732.2015.1005331. ISSN 1529-9740. PMID 26011671. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26011671. Läst 14 mars 2018. 
  34. ^ Morrison, Anthony P.; Pyle, Melissa; Chapman, Nicola; French, Paul; Parker, Sophie K.; Wells, Adrian (June 2014). ”Metacognitive therapy in people with a schizophrenia spectrum diagnosis and medication resistant symptoms: a feasibility study”. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry 45 (2): sid. 280–284. doi:10.1016/j.jbtep.2013.11.003. ISSN 1873-7943. PMID 24440585. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24440585. Läst 18 mars 2018. 
  35. ^ Hutton, Paul; Morrison, Anthony P.; Wardle, Melissa; Wells, Adrian (March 2014). ”Metacognitive therapy in treatment-resistant psychosis: a multiple-baseline study”. Behavioural and Cognitive Psychotherapy 42 (2): sid. 166–185. doi:10.1017/S1352465812001026. ISSN 1469-1833. PMID 23286558. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23286558. Läst 18 mars 2018. 
  36. ^ Lakshmi, Jayasree; Sudhir, Paulomi Matam; Sharma, Mahendra Prakash; Math, Suresh Bada (2016). ”Effectiveness of Metacognitive Therapy in Patients with Social Anxiety Disorder: A Pilot Investigation”. Indian Journal of Psychological Medicine 38 (5): sid. 466–471. doi:10.4103/0253-7176.191385. ISSN 0253-7176. PMID 27833233. PMC: PMC5052963. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5052963/. Läst 6 maj 2018. 
  37. ^ Nordahl, Henrik; Wells, Adrian (2018). ”Metacognitive Therapy for Social Anxiety Disorder: An A–B Replication Series Across Social Anxiety Subtypes” (på English). Frontiers in Psychology 9. doi:10.3389/fpsyg.2018.00540. ISSN 1664-1078. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2018.00540/full. Läst 6 maj 2018. 
  38. ^ Vogel, Patrick; Hagen, Roger; Hjemdal, Odin; Solem, Stian; Smeby, Maud Caroline; Strand, Eivind (2016-05-01). ”Metacognitive Therapy Applications in Social Phobia: An Exploratory Study of the Individual and Combined Effects of the Attention Training Technique and Situational Attentional Refocusing”. Journal of Experimental Psychopathology 7. doi:10.5127/jep.054716. https://www.researchgate.net/publication/303292179_Metacognitive_Therapy_Applications_in_Social_Phobia_An_Exploratory_Study_of_the_Individual_and_Combined_Effects_of_the_Attention_Training_Technique_and_Situational_Attentional_Refocusing. Läst 6 maj 2018. 
  39. ^ McEvoy, Peter M.; Perini, Sarah J. (May 2009). ”Cognitive behavioral group therapy for social phobia with or without attention training: a controlled trial”. Journal of Anxiety Disorders 23 (4): sid. 519–528. doi:10.1016/j.janxdis.2008.10.008. ISSN 1873-7897. PMID 19059753. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19059753. Läst 14 maj 2018. 
  40. ^ Wong, Quincy J. J.; Moulds, Michelle L. (2010/06). ”Do Socially Anxious Individuals Hold Positive Metacognitive Beliefs About Rumination?” (på en). Behaviour Change 27 (2): sid. 69–83. doi:10.1375/bech.27.2.69. ISSN 2049-7768. https://www.cambridge.org/core/journals/behaviour-change/article/do-socially-anxious-individuals-hold-positive-metacognitive-beliefs-about-rumination/E2B3B93275943881DF21E1BC170F3C6F. Läst 2 mars 2018. 
  41. ^ Gkika, Styliani; Wells, Adrian (2015-02-01). ”How to Deal with Negative Thoughts? A Preliminary Comparison of Detached Mindfulness and Thought Evaluation in Socially Anxious Individuals” (på en). Cognitive Therapy and Research 39 (1): sid. 23–30. doi:10.1007/s10608-014-9637-5. ISSN 0147-5916. https://link.springer.com/article/10.1007/s10608-014-9637-5. Läst 21 maj 2018. 
  42. ^ Simons, Michael; Vloet, Timo Daniel (January 2018). ”Emetophobia - A Metacognitive Therapeutic Approach for an Overlooked Disorder”. Zeitschrift Fur Kinder- Und Jugendpsychiatrie Und Psychotherapie 46 (1): sid. 57–66. doi:10.1024/1422-4917/a000464. ISSN 1422-4917. PMID 27685192. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/27685192/. Läst 16 mars 2018. 
  43. ^ Sahra, Setorg,; Hamid, Kazemi,; Zohreh, Raisi, (2014-02-15). ”Effectiveness of meta-cognitive therapy on craving beliefs and substance-related beliefs in substance abuse disorder patients” (på en). research on addiction 7 (28). http://etiadpajohi.ir/article-1-285-en.html. Läst 9 maj 2018. 
  44. ^ Caselli, Gabriele; Gemelli, Antonella; Spada, Marcantonio M.; Wells, Adrian (10 30, 2016). ”Experimental modification of perspective on thoughts and metacognitive beliefs in alcohol use disorder”. Psychiatry Research 244: sid. 57–61. doi:10.1016/j.psychres.2016.07.029. ISSN 1872-7123. PMID 27467702. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27467702. Läst 17 april 2018. 
  45. ^ The role of Meta-cognitive beliefs on substance dependency” (på en). Procedia - Social and Behavioral Sciences 5: sid. 1676–1680. 2010-01-01. doi:10.1016/j.sbspro.2010.07.344. ISSN 1877-0428. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877042810017180. Läst 9 maj 2018. 
  46. ^ Fergus, Thomas A.; Scullin, Michael K. (September 2017). ”The Cognitive Attentional Syndrome is Associated With Sleep Difficulties in a Community Sample”. Behavioral Sleep Medicine 15 (5): sid. 410–420. doi:10.1080/15402002.2016.1141771. ISSN 1540-2010. PMID 27115050. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27115050. Läst 18 mars 2018. 
  47. ^ Shareh, Hossein (January 2018). ”A Preliminary Investigation of Metacognitive Therapy and Habit Reversal as a Treatment for Trichotillomania”. Behavioural and Cognitive Psychotherapy 46 (1): sid. 1–20. doi:10.1017/S1352465817000546. ISSN 1469-1833. PMID 28903787. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28903787. Läst 20 mars 2018. 
  48. ^ Fisher, Peter L.; Wells, Adrian (June 2008). ”Metacognitive therapy for obsessive-compulsive disorder: a case series”. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry 39 (2): sid. 117–132. doi:10.1016/j.jbtep.2006.12.001. ISSN 0005-7916. PMID 17418090. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17418090. Läst 20 mars 2018. 
  49. ^ Andouz, Zahra; Dolatshahi, Behrouz; Moshtagh, Nahaleh; Dadkhah, Asghar (2012). ”The Efficacy of Metacognitive Therapy on Patients Suffering from Pure Obsession”. Iranian Journal of Psychiatry 7 (1): sid. 11–21. ISSN 1735-4587. PMID 23056112. PMC: PMC3395965. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3395965/. Läst 27 april 2018. 
  50. ^ Metacognitive therapy for obsessive–compulsive disorder: A pilot study” (på en). Journal of Obsessive-Compulsive and Related Disorders 9: sid. 24–29. 2016-04-01. doi:10.1016/j.jocrd.2016.02.002. ISSN 2211-3649. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211364916300069. Läst 20 mars 2018. 
  51. ^ Rees, Clare S.; van Koesveld, Kate E. (December 2008). ”An open trial of group metacognitive therapy for obsessive-compulsive disorder”. Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry 39 (4): sid. 451–458. doi:10.1016/j.jbtep.2007.11.004. ISSN 0005-7916. PMID 18295186. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18295186. Läst 20 mars 2018. 
  52. ^ A test of the metacognitive model of obsessive-compulsive disorder” (på en). Journal of Obsessive-Compulsive and Related Disorders 10: sid. 42–48. 2016-07-01. doi:10.1016/j.jocrd.2016.05.002. ISSN 2211-3649. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211364916300720. Läst 20 mars 2018. 
  53. ^ Wells, A.; Papageorgiou, C. (September 1998). ”Relationships between worry, obsessive-compulsive symptoms and meta-cognitive beliefs”. Behaviour Research and Therapy 36 (9): sid. 899–913. ISSN 0005-7967. PMID 9701864. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9701864. Läst 20 mars 2018. 
  54. ^ Myers, Samuel G.; Fisher, Peter L.; Wells, Adrian (May 2009). ”An empirical test of the metacognitive model of obsessive-compulsive symptoms: fusion beliefs, beliefs about rituals, and stop signals”. Journal of Anxiety Disorders 23 (4): sid. 436–442. doi:10.1016/j.janxdis.2008.08.007. ISSN 1873-7897. PMID 18922674. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18922674. Läst 20 mars 2018. 
  55. ^ Cognitive restructuring and detached mindfulness: Comparative impact on a compulsive checking task” (på en). Journal of Obsessive-Compulsive and Related Disorders 5: sid. 8–15. 2015-04-01. doi:10.1016/j.jocrd.2015.01.004. ISSN 2211-3649. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211364915000172. Läst 20 mars 2018. 
  56. ^ Hossein, Sharreh,; Banafsheh, Gharaie,; Kazem, Aatef Vahid, Mohammad (2011-01-15). ”Comparison of Metacognitive Therapy, Fluvoxamine and Combined treatment in Improving Metacognitive Beliefs and Subjective Distress of Patients with Obsessive-Compulsive Disorder” (på en). Advances in Cognitive Science 12 (4). http://icssjournal.ir/browse.php?a_id=180&sid=1&slc_lang=en. Läst 20 mars 2018. 
  57. ^ Fitt, Samantha; Rees, Clare (2012/12). ”Metacognitive Therapy for Obsessive Compulsive Disorder By Videoconference: A Preliminary Study” (på en). Behaviour Change 29 (4): sid. 213–229. doi:10.1017/bec.2012.21. ISSN 0813-4839. https://www.cambridge.org/core/journals/behaviour-change/article/metacognitive-therapy-for-obsessive-compulsive-disorder-by-videoconference-a-preliminary-study/0083CB47024A90C7CDC8A6FEA92936E2. Läst 20 mars 2018. 
  58. ^ Simons, Michael; Schneider, Silvia; Herpertz-Dahlmann, Beate (2006). ”Metacognitive therapy versus exposure and response prevention for pediatric obsessive-compulsive disorder. A case series with randomized allocation”. Psychotherapy and Psychosomatics 75 (4): sid. 257–264. doi:10.1159/000092897. ISSN 0033-3190. PMID 16785776. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16785776. Läst 20 mars 2018. 
  59. ^ Fisher, Peter L.; Wells, Adrian (June 2005). ”Experimental modification of beliefs in obsessive-compulsive disorder: a test of the metacognitive model”. Behaviour Research and Therapy 43 (6): sid. 821–829. doi:10.1016/j.brat.2004.09.002. ISSN 0005-7967. PMID 15890171. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15890171. Läst 20 mars 2018. 
  60. ^ Solem, Stian; Håland, Ashild Tellefsen; Vogel, Patrick A.; Hansen, Bjarne; Wells, Adrian (April 2009). ”Change in metacognitions predicts outcome in obsessive-compulsive disorder patients undergoing treatment with exposure and response prevention”. Behaviour Research and Therapy 47 (4): sid. 301–307. doi:10.1016/j.brat.2009.01.003. ISSN 1873-622X. PMID 19203749. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19203749. Läst 20 mars 2018. 
  61. ^ Myers, Samuel G.; Wells, Adrian (2005). ”Obsessive-compulsive symptoms: the contribution of metacognitions and responsibility”. Journal of Anxiety Disorders 19 (7): sid. 806–817. doi:10.1016/j.janxdis.2004.09.004. ISSN 0887-6185. PMID 16076426. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16076426. Läst 20 mars 2018. 
  62. ^ Fisher, Peter L.; Byrne, Angela; Salmon, Peter (2017-12-01). ”Metacognitive Therapy for Emotional Distress in Adult Cancer Survivors: A Case Series” (på en). Cognitive Therapy and Research 41 (6): sid. 891–901. doi:10.1007/s10608-017-9862-9. ISSN 0147-5916. https://link.springer.com/article/10.1007/s10608-017-9862-9. Läst 9 april 2018. 
  63. ^ Fisher, Peter L.; Noble, Adam J. (August 2017). ”Anxiety and depression in people with epilepsy: The contribution of metacognitive beliefs”. Seizure 50: sid. 153–159. doi:10.1016/j.seizure.2017.06.012. ISSN 1532-2688. PMID 28667910. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28667910. Läst 9 april 2018. 
  64. ^ Can the attention training technique turn one marshmallow into two? Improving children's ability to delay gratification” (på en). Behaviour Research and Therapy 77: sid. 34–39. 2016-02-01. doi:10.1016/j.brat.2015.11.009. ISSN 0005-7967. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0005796715300589. Läst 6 maj 2018. 
  65. ^ Nassif, Yasmine; Wells, Adrian (2014-6). ”Attention training reduces intrusive thoughts cued by a narrative of stressful life events: a controlled study”. Journal of Clinical Psychology 70 (6): sid. 510–517. doi:10.1002/jclp.22047. ISSN 1097-4679. PMID 24114746. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24114746. Läst 21 maj 2018. 
  66. ^ Callinan, Sheila; Johnson, Dan; Wells, Adrian (2015-02-01). ”A Randomised Controlled Study of the Effects of the Attention Training Technique on Traumatic Stress Symptoms, Emotional Attention Set Shifting and Flexibility” (på en). Cognitive Therapy and Research 39 (1): sid. 4–13. doi:10.1007/s10608-014-9634-8. ISSN 0147-5916. https://link.springer.com/article/10.1007/s10608-014-9634-8. Läst 21 maj 2018. 
  67. ^ https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5675226/#!po=2.08333
  68. ^ Groves, Samantha J.; Porter, Richard J.; Jordan, Jennifer; Knight, Robert; Carter, Janet D.; McIntosh, Virginia V. W. (June 2015). ”Changes in neuropsychological function after treatment with metacognitive therapy or cognitive behavior therapy for depression”. Depression and Anxiety 32 (6): sid. 437–444. doi:10.1002/da.22341. ISSN 1520-6394. PMID 25677736. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25677736. Läst 9 april 2018. 
  69. ^ https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165178117310946?_rdoc=1&_fmt=high&_origin=gateway&_docanchor=&md5=b8429449ccfc9c30159a5f9aeaa92ffb

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]