Meter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Meter i poesin, se versmått. Produktionsbolaget, se Meter Film & Television
Arkivmetern användes som längdnormal fram till 1960. X-profilen ger staven en hög böjstyvhet. Skalstrecken för 1 meter är skyddat placerade ett stycke innanför stavens ändar.

Meter är SI-enheten för längd. En meter är numera formellt definierad som längden av den sträcka som ljuset tillryggalägger i absolut vakuum under tiden 1/299 792 458[1] sekund. För att bilda längre eller kortare längdenheter används SI-prefix, som ger till exempel 1 millimeter (0,001 m). Ordet meter kommer av det grekiska ordet metron vilket betyder mått.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Metern var ursprungligen tänkt som ett naturmått, motsvarande 1/40 000 000 av jordens omkrets. Den skapades efter franska revolutionen på 1790-talet och var då definierad som 1/10 000 000 av sträckan från nordpolen till ekvatorn längs Paris-meridianen. 1792 skickades två franska astronomer (Méchain och Delambre) ut för att genom gradmätning mäta avståndet mellan Dunkerque och Barcelona vilket sedan skulle användas för att mer exakt räkna ut avståndet nordpolen—ekvatorn. Utifrån mätningarna skapades en arkivmeter som användes för att definiera meterns längd. Arkivmetern var en rak stång av platina där metermåttet var avståndet mellan stångens ändar. Gradmätningarna visade sig senare inte vara tillräckligt exakta (avståndet är 9 999 973 m), men ändå fortsatte arkivmetern att användas som meterdefinition. Den är ungefär 0,2 mm kortare än 1/10 000 000 av pol—ekvatoravståndet.

Metersystemet, måttsystemet där metern ingår, spreds från Frankrike över världen och infördes i Sverige som legalt mått från 1879. Äldre mått fick övergångsvis användas till 1888.

I och med undertecknandet av meterkonventionen 1875 upprättades Internationella byrån för mått och vikt i Parisförorten Sèvres. Byrån skapade 1889 en ny arkivmeter, en stav av en legering av platina och iridium. Ett antal arkivmetrar tillverkades och fördelades mellan konventionens undertecknarländer.

Under åren 1960—1983 har metern varit definierad med hjälp av en viss våglängd i kryptonatomens spektrum.

Numera realiseras metern med hjälp av lasrar, som i Sveriges fall finns på riksmätplatsen för längd i Borås. Eftersom metern är knuten till en naturkonstant finns inte längre någon "världsnormal", utan olika länders realiseringar kontrolleras genom att man gör jämförelsemätningar mellan olika länder.

Användning tillsammans med prefix[redigera | redigera wikitext]

Eftersom metern är en del av SI-systemet kan den förses med SI-prefix för att på ett praktiskt sätt beskriva olika storleksordningar av längd.

Kilometer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kilometer

Kilometer är beteckningen för 1 000 meter och förkortas "km". Längdenheten används ofta för att beskriva avstånd för gående, cyklande, bilister med flera. Här kan också längdenheten mil användas, ehuru den inte är en SI-enhet. 1 mil motsvarar nu för tiden i Sverige 10  kilometer. (1 gammal svensk mil är något längre, och definierades som 18 000 alnar , cirka 10 700 m).

En kvadratkilometer är 100 hektar.

Hektometer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hektometer

Hektometer är beteckningen för hundra meter och förkortas "hm". Längdenheten användes tidigare i militära sammanhang bland annat, för att med "lagom" stora tal, kunna ange skjutavstånd för artilleriet.

Decimeter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Decimeter

Decimeter är beteckningen för en tiondels meter och förkortas "dm". Längdenheten används för att beskriva vardagsnära saker, exempelvis möbler.

  • 10 decimeter = 1 meter
  • 1 decimeter = 10 centimeter
  • 1 decimeter³ = 1 liter

Centimeter[redigera | redigera wikitext]

En centimeter
Huvudartikel: Centimeter

Centimeter är beteckningen för en hundradels meter och förkortas "cm". Längdenheten används i ungefär samma sammanhang som decimetern.

  • 1 centimeter = 1/100 meter
  • 1 centimeter = 10 millimeter
  • 1 centimeter³ = 1 milliliter

Millimeter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Millimeter

Millimeter är beteckningen för en tusendels meter och förkortas "mm". Längdenheten, eller delar därav, används normalt som standardmått vid konstruktion och tillverkning.

  • 1 millimeter = 1/1000 meter
  • 1 millimeter = 1 000 mikrometer
  • 1 millimeter³ = 1 mikroliter

Mikrometer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Mikrometer

Mikrometer är beteckningen för 0,000 001 meter och förkortas "µm". Levande celler brukar ha en storlek på ungefär 10 mikrometer.

Nanometer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nanometer

Nanometer är beteckningen för en miljarddels meter och förkortas "nm". Längdenheten används för att beskriva bland annat sträckor på molekylnivå och det synliga ljusets våglängder. 0,1 nanometer är 1 ångström.

Pikometer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Pikometer

Pikometer är 10-12 meter. Måttet används för noggranna uppgifter om atomavstånd i kristaller, som är några hundra pikometer.

Femtometer[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Femtometer

Femtometer är 10-15 meter. Måttet används för att beskriva atomkärnornas storlek.

Legalmeter[redigera | redigera wikitext]

En tysk legalmeter eller namibisk meter (förkortas: GLm, GM, Nm) är ett gammalt tyskt längdmått som ännu är i användning inom lantmäteri i Namibia (f d tysk koloni). Legalmetern är 13,596 5 mikrometer längre än 1 standardmeter (avvikelse mindre än 1/70 000 av 1 meter).

(Engelska: German Legal Meter eller Namibian meter; tyska: Legalmeter.)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BIPM officiella definition

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]