Michał Witkowski
| Michał Witkowski | |
 | |
| Född | 1975 |
|---|---|
| Yrke | Författare, journalist, litteraturkritiker |
| Nationalitet | polack |
| Språk | polska[1][2] |
| Noterbara verk | Lubiewo (2005) |
| Webbplats | http://www.michalwitkowski.pl |
Michał Witkowski, född 1975, är en polsk författare, journalist och litteraturkritiker. Två av hans böcker har översatts till svenska och en tredje är på väg att översättas. Mest känd är han för romanen Lubiewo.
Biografi
Michał Witkowski växte upp i staden Wrocław. Han tog examen i polska språket och litteraturen på universitetet i Kraków och påbörjade även doktorandstudier vid samma universitet. Senare avbröt han dock den akademiska karriären för att bli författare på heltid. Numera bor Witkowski i Warszawa. Han skriver regelbundet i kulturtidskriften Ha!art.
Michał Witkowski har fått en stor mängd litterära priser. Bland de viktigaste kan nämnas att han 2007 belönades med tidningen Politykas kulturpris Paszport i kategorin litteratur. Åren 2006 och 2007 var han nominerad till det prestigefyllda Nikepriset, Polens motsvarighet till Augustpriset. Han har också fått Gdyniapriset, det kanske största polska litteraturpriset förutom Nike, och nominerats till det centraleuropeiska litteraturpriset Angelus. Dessutom har han representerat Polen på flera utländska litteraturfestivaler.
Verk
Witkowski debuterade 2001 med novellsamlingen Copyright. I början av karriären uppträdde han ofta som litteraturkritiker och var även medredaktör för en antologi med texter av och om polska författare födda på 1970-talet.
När Witkowski gav ut romanen Lubiewo 2005 (på svenska 2008) blev han snabbt känd och omtalad. Boken, av en del recensenter kallad ”Bögarnas Decamerone”[3] blev en stor framgång både hos kritiken och publiken. Det kan ses som oväntat att en erotiskt frispråkig roman om homosexuellas liv skulle få ett så positivt mottagande i det starkt moralkonservativa Polen. Möjligen kan det sättas i samband med att en rörelse för homosexuellas rättigheter hade börjat växa fram i landet vid samma tid. Boken översattes snabbt till ett flertal språk. Också i Sverige blev mottagandet positivt, bl a kallades boken i en recension för ”årets roman”.[4] Den sattes även upp som scenpjäs på Göteborgs stadsteater 2012, under titeln Lubiewo - kärleksön [5] År 2013 gavs en ny upplaga av romanen ut i Polen, Lubiewo bez cenzury (Lubiewo utan censur). Den innehåller berättelser och textfragment som författaren av olika anledningar strök inför den första polska utgåvan.[6] Lubiewo blev även en internationell framgång, den har översatts till ett tiotal språk, däribland engelska, tyska, franska, spanska och ryska.[7]
En viktig orsak till Lubiewos framgång kan vara att den bryter mot förväntningar på vad en modern roman om homosexuella skulle kunna tänkas innehålla, som till exempel politiskt korrekta pläderingar för frigörelse och lika rättigheter. I stället finns här en stark nostalgi för kommunisttiden, när de homosexuella måste leva i hemlighet och ägna sig åt tillfälliga sexuella kontakter i till exempel parker och urinoarer, eller förföra de sexuellt utsvultna soldaterna på de sovjetiska militärförläggningarna. Av romanens skildring framgår att det var en svår tid med mycket smuts, brutalitet och våld, ändå framställs den i två åldrade fjollors berättelser som spännande och rolig, som den lyckligaste tiden i deras liv. Fjollorna i Lubiewo kallar varandra vid kvinnonamn och det är otänkbart för dem att ha ett förhållande eller ens sexuella kontakter med en annan fjolla. Deras ständiga nattliga raggande går ut på att få tag i en heterosexuell man att utöva oralsex på, helst en simpel, brutal typ, ett ”råskinn”. De många historierna och anekdoterna från förr växlar med scener från bögstranden Lubiewo vid Östersjökusten, där fjollorna så gott de kan försöker upprätthålla den gamla livsstilen. De ser med misstänksamhet på moderna homosexuella som kallar sig för ”gay” och vill leva ett vanligt medelklassliv med fasta förhållanden, kanske till och med adoptera barn.
Efter Lubiewo gav Witkowski ut ännu en novellsamling, Fototapeta. Därefter kom Barbara Radziwiłłówna z Jaworzna-Szczakowej (Barbara Radziwiłł från Jaworzno-Szczakowa). Huvudpersonen här är en gammal svartväxlare, hälare och pantbanksägare som blir ruinerad i samband med kommunismens fall. Han får en religiös uppenbarelse och beger sig ut på pilgrimsvandring men hamnar i stället hemma hos en maffiaboss som tar hand om honom och räddar honom. Barbara Radziwiłł var en polsk adelsdam på 1500-talet som på grund av sin stora skönhet blev kungens älskarinna och sedermera drottning. Maffiabossen blir för den f d svartväxlaren vad kung Sigismund II August var för drottning Barbara. Språket i romanen är ett slags stiliserad, ålderdomlig polska.
Titelfiguren i Margot (2009, på svenska 2011) är en kvinnlig långtradarchaufför som ibland knäcker extra som prostituerad på nätterna. Andra huvudpersoner är Waldi Mandarynka, som gör vad som helst för att bli berömd, till och med skär upp sina egna handleder, och det rullstolsburna långtradarhelgonet Sankta Joanna. Boken är i mycket en livsstilssatir över det moderna Polen, med många brutala sexskildringar liksom i Lubiewo, och en rå hjärtlös jargong.
Skogshuggaren (Drwal, 2011; arbete på svensk översättning pågår) [8] är ett slags kriminalberättelse om hur författaren Michał Witkowski hyr ett hus vid Östersjökusten en regnig novembermånad och får korn på en lokal kriminalgåta. Spåren leder till ett gammalt semesterhem för den kommunistiska nomenklaturan men även till hans egen hyresvärd, en tystlåten man som bor ensam i skogen.
Michał Witkowski på svenska
- Lubiewo (Stockholm: Modernista, 2008). Övers Stefan Ingvarsson.
- Margot (Stockholm: Natur och Kultur, 2011). Övers Stefan Ingvarsson och Emi-Simone Zavall.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från polskspråkiga Wikipedia.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från artikeln "Michał Witkowski" på Adam Mickiewiczinstitutets hemsida.
Noter
- ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läst: 5 mars 2020.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
- ^ Elisabeth Hjort (18 november 2008). ”Michał Witkowski / Lubiewo”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/bocker/mikael-witkowski--lubiewo/. Läst 8 juni 2014.,Camilla Nilsson (4 november 2008). ”Lubiewo”. Norrköpings tidningar. http://www.nt.se/nyheter/lubiewo-4424489.aspx. Läst 8 juni 2014.
- ^ Svenska dagbladet. http://www.svd.se/kultur/fjollprat-en-hyllning-till-fantasin_2051041.svd.
- ^ ”Göteborgs stadsteaters hemsida”. http://www.stadsteatern.goteborg.se/pa-scen/-20112012-/lubiewo-karlekson. Läst 3 april 2014.
- ^ Michał Witkowski. ”Författarens hemsida”. http://www.michalwitkowski.pl/content/dorobek. Läst 3 april 2014.
- ^ ”Polska Bokinstitutets hemsida”. http://www.bookinstitute.pl/autorzy-detal,literatura-polska,3674,witkowski-michal.html. Läst 8 juni 2014.
- ^ http://www.polskainstitutet.se/europeisk_litteraturnatt_malmo_witkowski