Michael Jordan
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 Michael Jordan, 2014. | |
| Personlig information | |
|---|---|
| Fullständigt namn | Michael Jeffrey Jordan |
| Födelsedatum | 17 februari 1963 |
| Födelseort | Brooklyn, New York, USA |
| Nationalitet | Amerikan |
| High school | Emsley A. Laney High School |
| Längd | 1,98 m |
| Vikt | 98 kg |
| Spelarinformation | |
| Tröjnummer | 23 (och en kort tid 12, 9 och 45) |
| Position | Shooting guard, small forward |
| Karriärinformation | |
| College | North Carolina (1981–1984) |
| Draft | 3:e i första rundan |
| Draftlag |  Chicago Bulls |
| Draftår | 1984 |
| Lag som spelare | |
| 1984–1993, 1995–1998 2001–2003 | Chicago Bulls Washington Wizards |
| Priser och utmärkelser | |
| |
Michael Jeffrey Jordan, född den 17 februari 1963 i Brooklyn i New York, är en amerikansk före detta professionell basketspelare. Jordan anses allmänt vara den bästa basketspelaren genom tiderna.[1][2][3][4] Han spelade under storhetstiden för Chicago Bulls. Han gavs smeknamnet "MJ" efter sina initialer samt "His Airness" och "Air Jordan" efter att ha gjort sig känd som dunkare.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Michael Jordan kontrakterades av Chicago Bulls 1984. Under de första åren hade klubben svårt att vinna NBA-mästerskapet eftersom 1980-talet dominerades av Magic Johnsons Los Angeles Lakers och Larry Birds Boston Celtics. Det var först i slutet av 1980-talet, då Bulls fick tillskott av en annan talangfull spelare (Scottie Pippen), som Bulls fick ett slagkraftigt lag och inte bara en enmansshow. 1991 vann Jordan och Chicago Bulls sin första NBA-titel genom att besegra Magics Lakers med 4-1 i matcher i finalen.
Nästa år upprepades bravaden då Bulls slog Portland Trail Blazers. I augusti 1992 hemförde USA och deras "Dream Team", ett lag bestående av de absolut största NBA-stjärnorna med spelare som Magic Johnson, Larry Bird, Charles Barkley, Jordan, Pippen med flera, guldet vid OS i Barcelona. 1993 lyckades Jordan göra något som varken Larry Bird eller Magic Johnson lyckats med tidigare: vinna mästerskapet tre år i rad (en så kallad three-peat).
I juli 1993 blev Jordans far James mördad. Detta var något som tog Jordan hårt och strax därefter pensionerade han sig för första gången och sade att han skulle satsa på baseboll, en sport som legat fadern varmt om hjärtat. Basebollkarriären blev dock en flopp[5] och 1995 drog Jordan på sig Bulls-tröjan igen. Med NBA:s bästa lag, som förutom Jordan inkluderade toppspelare som Dennis Rodman (tidigare NBA-mästare med Detroit Pistons), Toni Kukoč (vald till Europas bästa spelare) och Scottie Pippen, lyckades Bulls ta ytterligare en "three-peat". Chicago Bulls lyckades att vinna 72 matcher och förlora 10 matcher säsongen 1995-96. Det var det högsta vinstantalet i NBA:s historia under 20 år (1996–2016). Jordan slutade för andra gången 1999, men återkom 2001 och gjorde comeback för Washington Wizards.
Den 21 februari 2003 blev Jordan den första 40-åringen att nå 40 poäng (43) i en NBA-match. Han lyckades även komma med i all star-laget, men han slutade ändå definitivt med basketen 2003.
Jordan är spelaren med högst poängsnitt i NBA:s historia (30,1 poäng) samt tillsammans med Wilt Chamberlain spelaren med flest poängtitlar (nio).
Jordan äger ett eget varumärke som heter Air Jordan och inriktar sig främst på basketskor och basketkläder.
Jordan medverkade i filmen Space Jam (1996), där han spelar basket för att rädda Looney Tunes. Jordan medverkade även i videon till låten "Jam" med Michael Jackson.
Efter karriären
[redigera | redigera wikitext]
Den 17 mars 2010 blev Jordan huvudägare till NBA-klubben Charlotte Bobcats.
Den amerikanska ekonomitidskriften Forbes rankade Jordan som världens 1 691:a rikaste person med en förmögenhet på 1,6 miljarder amerikanska dollar den 23 november 2020.[6]
År 2019 köpte Jordan superyachten Joy för 60 miljoner brittiska pund.[7]
Meriter
[redigera | redigera wikitext]| Michael Jordan | ||
| Basket, herrar | ||
| Nation: USA | ||
|---|---|---|
 Olympiska spel | ||
| Guld | Los Angeles 1984 | Basket |
| Guld | Barcelona 1992 | Basket |
| År | Klubb | Antal matcher | Antal poäng |
|---|---|---|---|
| 1984–1993 | Chicago Bulls | 667 | 21 541 |
| 1995–1998 | Chicago Bulls | 263 | 7 736 |
| 2001–2003 | Washington Wizards | 142 | 3 015 |
| Totalt: | 1 072 | 32 292 (30,1 p/match) |
Priser och utmärkelser (i urval)
[redigera | redigera wikitext]- NCAA-mästare: 1982
- NBA-mästare: 1991, 1992, 1993, 1996, 1997, 1998
- OS-guld: 1984, 1992
- NBA:s mest värdefulle spelare (MVP): (1987/88, 1990/91, 1991/92, 1995/96, 1997/98)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”NBA 75: At No. 1, Michael Jordan used his ferocious drive, superior skills and athleticism to become the best ever” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 14 juni 2025. https://web.archive.org/web/20250614143407/https://www.nytimes.com/athletic/3133484/2022/02/18/nba-75-at-no-1-michael-jordan-used-his-ferocious-drive-superior-skills-and-athleticism-to-become-the-best-ever/. Läst 15 juli 2026.
- ↑ ”NBA Legends: Profiling the league's greatest players” (på engelska). NBA. Arkiverad från originalet den 8 april 2026. https://web.archive.org/web/20260408110056/https://www.nba.com/news/history-nba-legends. Läst 15 juli 2026.
- ↑ ”Sessant’anni di MJ, le due lettere che definiscono il mito” (på italienska). La Gazzetta dello Sport. https://www.gazzetta.it/Nba/11-02-2023/michael-jordan-60-anni-sportweek-spiegazione-mito-460123997381.shtml. Läst 15 juli 2026.
- ↑ ”Die 10 besten Sportler aller Zeiten: Zwei Stars stehen vor Michael Schumacher” (på tyska). Sports Illustrated. 11 juli 2024. Arkiverad från originalet den 29 april 2025. https://web.archive.org/web/20250429153539/https://www.sportsillustrated.de/mehr-sport/die-10-besten-sportler-aller-zeiten-zwei-stars-vor-michael-schumacher. Läst 15 juli 2026.
- ↑ Castrovince, Anthony (25 mars 2014). ”Jordan's move to Minors remains source of fascination” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article/mlb/anthony-castrovince-michael-jordans-move-to-minors-remains-source-of-fascination?ymd=20140325&content_id=70062306&vkey=news_mlb. Läst 27 mars 2014.
- ↑ ”Michael Jordan”. Forbes.com. https://www.forbes.com/profile/michael-jordan/?list=rtb.
- ↑ Schofield, Will (3 december 2021). ”Inside Michael Jordan's new £60million superyacht – with full-scale basketball court”. Daily Star. https://www.dailystar.co.uk/sport/other-sports/michael-jordan-nba-superyacht-bulls-25612655. Läst 31 augusti 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Michael Jordan.
Wikiquote på engelska har citat relaterade till Michael Jordan.
- Michael Jordan på Naismith Memorial Basketball Hall of Fame
- Michael Jordan på Internet Movie Database (engelska)
| |||||
| |||||
| |||||
| |||||
| |||||
- Amerikanska basketspelare
- Idrottare från Brooklyn
- Spelare i Chicago Bulls
- Spelare i Washington Wizards
- Amerikanska olympiska guldmedaljörer
- Olympiska guldmedaljörer 1984
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1984 från USA
- Tävlande i basket vid olympiska sommarspelen 1984
- Olympiska guldmedaljörer 1992
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1992 från USA
- Tävlande i basket vid olympiska sommarspelen 1992
- Charlotte Bobcats
- Födda 1963
- Levande personer
- Män
- Mottagare av Frihetsmedaljen
- Amerikanska miljardärer
- Alumner från University of North Carolina at Chapel Hill
- Idrottare i North Carolina Tar Heels