Michael Mansson
| Michael Mansson | |
 Michael Mansson som konferencier för minikabarén Mingle Tingle på ett galleri i Stockholm i juni 2008. | |
| Född | Michel Micael Szeimowicz 27 juni 1938 Paris, Frankrike  |
|---|---|
| Död | 24 mars 2011 (72 år) |
| Maka | Sandy Mansson |
| Barn | Daniel Mansson Stephanie Mansson |
| IMDb SFDb | |
Michael Mansson (egentligen Michel Micael Szeimowicz), född 27 juni 1938 i Paris, död 24 mars 2011, var en svensk dansare, mimare, koreograf och skådespelare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Michael Mansson föddes år 1938 i Paris, men kom med sina polska föräldrar till Sverige 1940. Han började tidigt ägna sig åt dans, teater och film. Hans mor satte honom i teaterskola. Filmdebuten gjorde han redan som fyraåring i Alf Sjöbergs film Hem från Babylon. Som tioåring flyttade han med sin mor till Argentina, där han kom att bo i tio år. Han studerade på balettskolan vid Teatro Colon i Buenos Aires och kom att specialisera sig på flamenco. Mansson flyttade sedan till New York för bland annat teaterstudier vid Actors Studio. 1966 flyttade han till Hollywood för vidare dansutbildning. I början av 1970-talet återvände han till Sverige.
Han kom att medverka i ett antal filmer och reklamfilmer, dans- och teaterföreställningar och shower. Under 20 år arbetade han som dans-, teater-, mim- och scenfäktningslärare på Kulturama.
Han var gift med Sandy Mansson, med vilken han hade två barn.
Filmografi (urval)[redigera | redigera wikitext]
- 1941 – Hem från Babylon
- 1972 – The Day the Clown Cried
- 1977 – Abba – the Movie
- 1984 – Hägring
- 1989 – Hajen som visste för mycket
- 1989 – Täcknamn Coq Rouge
- 1994 – Zorn
- 1994 – Fallet Paragon (TV-serie)
- 1996 – Lilla Jönssonligan och cornflakeskuppen
- 1999 – Stora och små mirakel
- 2000 – Grogg (TV-serie)
- 2003 – Nattsång
- 2004 – Camp Slaughter
- 2005 – Kraftverk 3714
- 2007 – Främmande
- 2008 – På djupet
Filmmanus[redigera | redigera wikitext]
- 2003 - The Little Man "Works Out"
Teater[redigera | redigera wikitext]
Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1972 | Romeo och Julia William Shakespeare |
Bernhard Krook | Hallwylska palatset[1] | |
| West Side Story Arthur Laurents, Leonard Bernstein och Stephen Sondheim |
John Zacharias | Norrköping-Linköping stadsteater | ||
| 1994 | Spats Colombo | I hetaste laget Peter Stone, Jule Styne och Bob Merrill |
Bo Hermansson | Cirkus, Stockholm[2] |
| 2003 | Kyparen | Betrayal Harold Pinter |
Mick Gordon | Strindbergs Intima Teater[3] |
| 2009 | Anderberg | Final Victoria Benedictsson och Axel Lundegård |
Hilda Hellwig | Dramaten |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 30. 5 juli 1972. https://arkivet.dn.se/tidning/1972-07-05/179/30. Läst 18 februari 2018.
- ^ ”I hetaste laget”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202850/http://www.chinateatern.se/show/i-hetaste-laget/. Läst 3 september 2015.
- ^ Sara Granath (18 juni 2003). ”Spännande uppgörelse med kvinna som pant”. SvD. http://www.svd.se/spannande-uppgorelse-med-kvinna-som-pant_97289. Läst 24 juni 2015.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Östgötateaterns arkiv
- Louise Wedefelt (4 april 2011). ”Michael Mansson”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/michael-mansson-2/. Läst 18 augusti 2018.