Michail Nesterov
| Mikhail Nesterov | |
 | |
| Född | 19 maj 1862 (g.s.)[1] Ufa[2][1] |
|---|---|
| Död | 18 oktober 1942[2][3][4] (80 år) Moskva[2][1] |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Moskvas skola för måleri, skulptur och arkitektur,  |
| Sysselsättning | Målare[5], filosof, memoarförfattare |
| Politiskt parti | |
| Ryska folkets förbund | |
| Utmärkelser | |
| Förtjänstfull konstarbetare i Ryska SFSR (1942)[6] Arbetets Röda Fanas orden Statliga Stalinpriset | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Michail Nesterov, född 31 maj (19 maj enligt gamla stilen) 1862 i Ufa i Kejsardömet Ryssland, död 18 oktober 1942 i Moskva i Sovjetunionen, var en rysk målare.
I sina tidiga verk idealiserade Nesterov den ryska landsbygdsbefolkningen. Genombrottsverket Kristi brud från 1887 pekade fram mot ett måleri präglat av djup religiositet och medeltidens helgongestalter. Gradvis antog hans konst en symbolistisk inriktning. Nesterov porträtterade bland andra Lev Tolstoj, Maksim Gorkij och Ivan Pavlov.
Han ställde ut med peredvizjnikerna och förknippades även med Mir Iskusstva.
Galleri
[redigera | redigera wikitext]
Det heliga Ryssland, 1901–1906.
Jesus faller under korsets tyngd, 1912.
Nunnor och noviser i procession, 1897–1898.
Kärleksdrycken, 1888.
Den unge Bartolomeus uppenbarelse, 1889–1890.
Bortom Volga, 1905.
Filosoferna Pavel Florenskij och Sergej Bulgakov, 1917.
Lev Tolstoj, 1906.
Tre gamla män med en räv, 1914.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 2263164, läs online och läs online, läst: 31 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- 1 2 3 ”Нестеров Михаил Васильевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ↑ Mikhail Vasilevich Nesterov, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 59171.[källa från Wikidata]
- ↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ft9sc0, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ↑ abART, abART person-ID: 28030, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ↑ Летопись Российской академии наук. Т. VII. 1946—1953, Rysslands Vetenskapsakademis arkiv, 2022, s. 728, ISBN 978-5-6046932-6-1.[källa från Wikidata]