Midge Ure

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Midge Ure
Midge Ure 2004-10-26.jpg
Födelsenamn James Ure
Född 10 oktober 1953 (63 år)
Bakgrund Skottland Cambuslang, South Lanarkshire, Skottland
Känd för Band Aid
Live Aid
Ultravox
Genrer New Wave, New Romantic, Pop, Synthpop
Roll Sångare, Musiker, Låtskrivare, Producent
Instrument Gitarr, Keyboards
År som aktiv 1972
Relaterade artister Ultravox
Visage
Band Aid
Rich Kids
Slik
Webbplats Officiell webbsida

James "Midge" Ure, född 10 oktober 1953 i Cambuslang i South Lanarkshire, är en brittisk (skotsk) musiker som bland annat har varit sångare i Ultravox. Namnet Midge är "Jim" uttalat baklänges, och kom till 1972 när han kallades Jim och spelade i ett band med en annan bandmedlem som också hette James och kallades Jim.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ure började sin karriär i den skotska gruppen Salvation som efter namnbyte till Slik hade en del framgångar med en lättviktig popmusik i mitten av 1970-talet. Han lämnade gruppen för att gå med i punkpopbandet Rich Kids tillsammans med den förre Sex Pistols-medlemmen Glen Matlock och Rusty Egan. Ure och Egan bildade därefter Visage 1978 tillsammans med Steve Strange. 1979 hoppade Ure in som gitarrist i Thin Lizzy på en turné i bl.a. Nordamerika och Japan[2] innan han ersatte John Foxx som frontman i Ultravox 1980. I november samma år blev "Fade to Grey" med Visage, som Ure var med och skrev, en stor hit. I januari året därpå släpptes Ultravox "Vienna" som singel, som blev tvåa på brittiska singellistan. Ure bidrog till att ge Ultravox stora framgångar under 1980-talets första hälft och hade även en solohit med en coverversion av Walker Brothers låt No Regrets 1982.

1984 skrev han tillsammans med Bob Geldof, "Do They Know It's Christmas?", med Band Aid, och var även initiativtagare till efterföljande Live Aid-galan, där Ultravox även uppträdde. Samma år inledde han en solokarriär med albumet The Gift och fick en hit med låten "If I Was" som blev etta på brittiska singellistan. Efter Ultravox album "U-Vox" och efterföljande turné, lämnade han bandet för att satsa på solokarriären[3]. Ure medverkade därefter i välgörenhetsgalorna "Princes Trust" i London 1986-88[4][5][6]. På den andra soloskivan "Answers" som släpptes 1988, medverkade bl.a. Kate Bush i låten "Sister and Brother"[7]. Den blev dock inte en lika stor försäljningssuccé och blev den sista skivan på skivbolaget Chrysalis. Från tredje soloskivan "Pure" som släpptes 1991 på skivbolaget Arista, blev singeln "Cold, Cold Heart" en mindre hit i Europa[8]. Det tog sedan fem år innan den folkmusik-inspirerade skivan "Breathe" släpptes på Arista 1996[9]. Två år efter den släpptes, blev låten "Breathe" överraskande en hit i Europa, då den var med i en reklamfilm för Swatch[10][11]. Ure arbetade sedan med filmmusik till amerikanska "Went To Coney Island On A Mission From God... Be Back By Five"[12][13], och 2000 släpptes femte soloplattan "Move Me". Året därpå släpper Ure samlings-skivan "Little Orphans" på hans egna hemsida. Den innehåller bl.a. låten "Personal Heaven" som han sjöng tillsammans med Heaven 17-sångaren Glenn Gregory, samt 2 låtar han spelat in med tidigare Japan-medlemmarna Steve JansenRichard Barbieri, och Mick Karn.[14]

I samband med det så kallade G8-mötet i juli 2005 i Skottland anordnade Ure tillsammans med Geldof en serie konserter med samlingsnamnet Live 8. Avsikten var att rikta uppmärksamheten hos deltagarna i konferensen mot den nöd, som är ett kännetecken för den afrikanska kontinenten och att kräva särskilda insatser från G8-länderna.

2005 fick Midge Ure motta "OBE" - Officer of the Order of the British Empire - för sina insatser inom musik och välgörenhet[15]. Ure hade länge funderat på att göra en coverplatta, och när skrivkrampen var som värst passade han på att ge ut "10" 2008, som innehåller tio covers, bl.a. låtar av Burt Bacharach och David Bowie[16][17]. 2009 turnerade åter Ultravox, efter 23 års frånvaro, tillsammans igen och släppte därefter skivan "Brilliant" med efterföljande turné[18]. 2014 släpper Ure soloskivan "Fragile" vilken några låtar handlar om hans kamp mot sin alkoholism[19].Midge Ure har också arbetat som producent. Phil Lynott, Steve Harley och svenska Strasse är några av de artister han producerat.

Midge bor i Bath, England och han har fyra döttrar[20].

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Soloalbum[redigera | redigera wikitext]

  • The Gift (1986)
  • Answers to Nothing (1988)
  • Pure (1991)
  • Breathe (1996)
  • Move Me (2000)
  • Little Orphans (2001) (Samling med outgivna låtar)
  • 10 (2008) (Coverplatta)
  • Fragile (2014)

Övriga Inspelningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • No Regrets (1982) (Tom Rush-cover, singel)
  • The Man Who Sold The World (1982) (David Bowie-cover, "Party Party", filmmusik)
  • After A Fashion (1983) (Singel med Mick Karn)
  • Come the Day (1990) (Class of 1999, filmmusik)
  • Baby Little One (1998) (Lullabies With A Difference, samling m.olika artister)
  • Something To Remind Me (2003) (Jam & Spoon, Tripomatic Fairytales 3003 CD)
  • Personal Heaven (2007) (X-Perience & Midge Ure, CD-Singel)
  • Smile (2008) (Andy Hunter, Colour CD)
  • Let It Rise (2010) (Schiller, Atemlos CD)
  • Taking Back My Time (2014) (Stephen Emmer, International Blue CD)
  • Endless Moments (2014) (Lichtmond, 3: Days Of Eternity CD)
  • Pure (2015) (endast text, musik, gitarr - Conchita CD)
  • Touching Hearts And Skies (2016) ("Fly: Songs Inspired By The Film Eddie The Eagle" CD)
  • Glorious (2017) (Rusty Egan, Welcome To the Dancefloor CD)

Band Midge Ure varit med i[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Midge Ure: Back in the spotlight” (på engelska). Independent. 4 juni 2005. http://www.independent.co.uk/news/people/profiles/midge-ure-back-in-the-spotlight-492936.html. Läst 19 mars 2016. 
  2. ^ ”ThinLizzy”. http://www.thinlizzyguide.com/tours/year/1979.htm. Läst 15 april 2017. 
  3. ^ ”intervju”. http://popdose.com/012913-midge-ure-interview/. Läst 14 april 2017. 
  4. ^ ”Princes Trust discogs”. https://www.discogs.com/Various-The-Princes-Trust-Concert-1988/release/5097513. Läst 15 april 2017. 
  5. ^ ”Princes Trust discogs”. https://www.discogs.com/Various-Wembley-The-Princes-Trust-Concert/master/184142. Läst 15 april 2017. 
  6. ^ ”Princes Trust discogs”. https://www.discogs.com/Various-The-Princes-Trust-Concert-1987/release/1771602. Läst 15 april 2017. 
  7. ^ ”kate bush”. http://www.katebushencyclopedia.com/sister-and-brother. Läst 15 april 2017. 
  8. ^ ”chart”. http://www.officialcharts.com/artist/19606/midge-ure/. Läst 15 april 2017. 
  9. ^ ”intervju”. http://invernessgigs.co.uk/2015/02/02/chat-midge-ure/. Läst 15 april 2017. 
  10. ^ Ure, Midge (2005). If I Was The Autobiography 
  11. ^ ”swatch”. http://www.midgeure.co.uk/archive/newsswatch.html. Läst 14 april 2017. 
  12. ^ ”Went to coney Island”. http://www.evenmore.com/frame.htm. Läst 14 april 2017. 
  13. ^ ”Intervju”. http://www.rhino.com/article/rhino-interview-midge-ure. Läst 14 april 2017. 
  14. ^ ”discogs”. https://www.discogs.com/Midge-Ure-Little-Orphans/release/2050799. Läst 14 april 2017. 
  15. ^ ”billboard”. http://www.billboard.com/artist/311053/midge-ure/biography. Läst 15 april 2017. 
  16. ^ ”10”. https://www.discogs.com/Midge-Ure-10/release/1740215. Läst 14 april 2017. 
  17. ^ ”intervju”. http://www.thisisnotretro.com/interviews/midge-ure-ultravox-interview-2004. Läst 14 april 2017. 
  18. ^ ”Intervju”. https://newbeats.com/2014/12/09/ultravox-midge-ure-interview-album-fragile-do-they-know-its-christmas/. Läst 14 april 2017. 
  19. ^ ”Intervju”. http://www.rhino.com/article/rhino-interview-midge-ure. Läst 14 april 2017. 
  20. ^ ”döttrar. artikel. Fathers Day”. http://www.bathchronicle.co.uk/father-s-day-midge-ure-s-daughter-kitty/story-29394809-detail/story.html. Läst 15 april 2017. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Midge Ure Biography Allmusic.com

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Midge Ure