Mika Waltari
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
| Mika Waltari | |
 Mika Waltari, 1935. | |
| Född | Mika Toimi Waltari 19 september 1908[1][2][3] Helsingfors[4] |
|---|---|
| Död | 26 augusti 1979[1][2][3] (70 år) Helsingfors |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Andra namn | Kristian Korppi[5], Leo Rainio[6], Leo Arne[7], M. Ritvala[8] och Nauticus[9] |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet Normallyceum i Helsingfors  |
| Sysselsättning | Skribent[10], manusförfattare, poet, översättare, journalist[10], dramatiker[10] |
| Barn | Satu Waltari (f. 1932) |
| Utmärkelser | |
| Aleksis Kivipriset (1947) Jussi för bästa manuskript (1952) Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1952)[11] Hedersdoktor vid Åbo universitet Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden[12] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Mika Toimi Waltari, född 19 september 1908 i Helsingfors, död 26 augusti 1979 i Helsingfors, var en finländsk författare. Han var far till Satu Waltari.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Mika Waltari debuterade 1926 som modernistisk lyriker. Han skrev sedan romaner och noveller med motiv från finländsk nutid, ibland med starka kriminalinslag, och fick sitt genombrott med romanen Den stora illusionen 1928. Internationellt känd blev han framförallt för sina historiska romaner, varav de mest kända är Karin Månsdotter (1942), Sinuhe egyptiern 1945, som utspelar sig på farao Echnatons tid, och Marcus romaren (1959).[13] I Finland är han känd för sin figur kommissarie Palmu, huvudperson i tre detektivromaner och därefter en serie framgångsrika filmatiseringar från 1960-talet.[14]
Mika Waltari är en av de internationellt mest kända av Finlands författare. Hans mångsidiga författarskap har gett åtminstone 29 romaner, ett antal noveller, novell- eller sagosamlingar, poesisamlingar, skådespel, radioteater, faktatexter, översättningar och hundratals artiklar.
Hans arbeten har översatts till minst fyrtio språk. Han ligger begraven på Sandudds begravningsplats.
Asteroiden 4266 Waltari är uppkallad efter honom.[15]
Rockbandet Waltari har tagit sitt namn efter Mika Waltari.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
Romaner[redigera | redigera wikitext]
- 1930 – Den stora illusionen (Suuri illusioni) (översättning Inga Enander, Wahlström & Widstrand, 1930)
- 1937 – En främling kom till gården (Vieras mies tuli taloon) (översättning Barbro Mörne och Heidi Enckell, Schildt, 1937)
- 1938 – Sista akten (Jälkinäytös) (översättning Ragnar Ekelund, Wahlström & Widstrand, 1938)
- 1939 – Vem mördade fru Kroll? (översättning Heidi Enckell, Wahlström & Widstrand, 1939)
- 1940 – Nej, vi kommer aldrig att dö (Antero ei enää palaa) (översättning Ragnar Ekelund, Geber, 1940)
- 1941 – Mysteriet Rygseck: kriminalroman (Komisario Palmun erehdys) (översättning Bertel Gripenberg, Wahlström & Widstrand, 1941)
- 1942 – I sovjetspionagets skugga (Neuvostovakoilun varjossa) (översättning Marie Louise von Schantz, Fahlcrantz & Gumælius, 1942)
- 1944 – Ingen morgondag (Ei koskaan huomispäivää!) (översättning Anna Bondestam, Wahlström & Widstrand, 1944)
- 1943 – Karin Månsdotter: historisk roman (Kaarina Maununtytär) (översättning Anna Bondestam, Wahlström & Widstrand, 1943)
- 1945 – Kejsarbalens drottning (Tanssi yli hautojen) (översättning O. Zweygbergk, 1945)
- 1946 – Sinuhe egyptiern (Sinuhe, egyptiläinen) (översättning Ole Torvalds, Schildt, 1946)
- 1949 – Mikael Ludenfot (Mikael Karvajalka) (översättning Lorenz von Numers, Wahlström & Widstrand, 1949)
- 1951 – Mikael Hakim (Mikael Hakim) (översättning Örnulf Tigerstedt, Wahlström & Widstrand, 1951)
- 1953 – Johannes Angelos (översättning Thomas Warburton, 1953)
- 1954 – Guldhår; En ö av is; Månlandskapet; Början till slutet; Pariserslipsen (översättning Thomas Warburton (de tre första titlarna), Anna Bondestam (de två sista titlarna), Wahlström & Widstrand, 1954)
- 1956 – Turms den odödlige (Turms, kuolematon) (översättning Thomas Warburton, Schildt, 1956)
- 1958 – Felix den lycklige (Feliks onnellinen) (översättning N.-B. Stormbom, Wahlström & Widstrand, 1958)
- 1960 – Rikets hemlighet (Valtakunnan salaisuus) (översättning Thomas Warburton, Wahlström & Widstrand, 1960)
- 1965 – Rikets fiender (Ihmiskunnan viholliset) (översättning Thomas Warburton, Wahlström & Widstrand, 1965)
Filmmanus[redigera | redigera wikitext]
- 1951 – Kvinnan bakom allt
- 1951 – Gabriel – kom tillbaka
- 1957 – Ingen morgondag
- 1962 – Stjärnorna, kommissarie Palmu, stjärnorna...
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Mika-Waltaritopic/Britannica-Online, omnämnd som: Mika Waltari, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 8798384, omnämnd som: Mika Waltari, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Валтари Мика Тойми”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, läs onlineläs online, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, läs onlineläs online, läst: 3 juni 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, läs onlineläs online, läst: 3 juni 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, läs onlineläs online, läst: 3 juni 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, läs onlineläs online, läst: 3 juni 2021, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 31472, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Kaius Niemi (red.), Helsingin Sanomat, Sanoma Media Finland, 6 december 1991, s. D2.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kansallisbiografia.fi, läst: 26 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
- ^ Brunsdale, Mitzi M. (2016) (på engelska). Encyclopedia of Nordic crime fiction. Jefferson, North Carolina: McFarland & Company. sid. 111. ISBN 978-0-7864-7536-0. https://books.google.se/books?id=qAQXDAAAQBAJ&pg=PA111
- ^ ”Minor Planet Center 4266 Waltari” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=4266. Läst 17 september 2023.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ”Waltari, Mika”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4173-1416928956779
- Waltari, Mika i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mika Waltari.
- Engelskspråkiga Wikiquote har citat av eller om Mika Waltari
- Mika Waltari i Libris
- Mika Waltari på Internet Movie Database (engelska)
- Mika Waltari på Svensk Filmdatabas
|