Mikaela Laurén

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Sverige Mikaela Laurén
Mikaela Laurén 2010-04-18 001.jpg
Mikaela Laurén i april 2010.
Personlig information
Fullständigt namnMikaela Destiny Laurén
SmeknamnMickan eller Diamond Destiny[1]
Födelsedatum20 januari 1976 (43 år)
FödelseplatsStockholm, Sverige Sverige
Viktca 70 kg
ViktklassWeltervikt
Superweltervikt
Mellanvikt
Längd1,78 m
SlagställningOrtodox
År som aktiv2009-2018[2], 2019–
Titlar(IBO) Super Welterweight
(UBF) Super Welterweight
(WBC) Super Welterweight
(WIBA) Super Welterweight
(WPBF) Super Welterweight
(UBO) Super Welterweight
(WPBF) Welterweight[3]
Matchstatistik *
Totalt: 36 Oavgjort:  NC: 
Vinst Utgång Förlust
&&&&&&&&&&&&&086.&&&&&086 % 31 Totalt 5 &&&&&&&&&&&&&014.&&&&&014 %
13 KO/TKO 2
* Antal proffsmatcher och resultat är korrekta per den
24 mars 2019

Mikaela Destiny Laurén, född 20 januari 1976 i Enskede i Stockholm, är en svensk proffsboxare och före detta simmare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och simning[redigera | redigera wikitext]

Mikaela Laurén växte upp i Enskede i södra Stockholm. Hon började att simma redan som treåring, tävla som sexåring och tränade med Stockholmspolisens idrottsförening. Som 18-åring flyttade hon till USA efter att ha blivit rekryterad av University of Nebraska–Lincoln. År 2001 återvände Laurén till Sverige och fortsatte sin satsning mot Olympiska sommarspelen 2004 i Aten.

När hon 28 år gammal slutade med simning år 2004 efter att ha försökt kvala in till OS fyra gånger, hade hon tagit 16 individuella SM-guld och satt tre svenska rekord.[4]

Dopningsbrott[redigera | redigera wikitext]

I mars 2005 greps Mikaela Laurén för att ha förvarat anabola steroider i sin lägenhet. Hon dömdes till fängelse i ett år och två månader för dopningsbrott och vapenbrott. Straffet avtjänades till maj 2006.[5]

Under fängelsevistelsen studerade Laurén näringslära och träningslära vid Mittuniversitetet i Östersund. Hon fortsatte även med fysträning och åtog sig att leda träningen för de intagna kvinnorna på anstalten.[6]

Efter frigivningen utbildade sig Laurén till personlig tränare. Hon återvände till USA, den här gången för att arbeta som personlig tränare i Santa Monica och inleda en satsning på att bli proffsboxare.

Proffsboxare[redigera | redigera wikitext]

Victoria Demidova och Mikaela Laurén (t.h.) i match på en gala i Örebro 28 maj 2010.

Mikaela Laurén gjorde sin debut inom proffsboxning 4 april 2009. Hon har gått 36 proffsmatcher av vilka hon vunnit 31.[7]

Laurén vann World Professional Boxing Federations världsmästarbälte i damernas weltervikt den 24 september 2010, då hon slog den 40-åriga Jill Emery på poäng i Karlstad.[8] Efter vinsten i Karlstad fick Mikaela Laurén gå en match i Rostock den 30 oktober 2010 mot Cecilia Brækhus, som slutade med att hon förlorade på teknisk knock-out i sjunde ronden.

Genom att besegra amerikanskan Aleksandra Magdziak Lopes i en WBC-titelmatch den 8 november 2014 tog Laurén WBC-titeln i superweltervikt. Den 6 juni 2015 besegrade hon Victoria Cisneros i Stockholm och tog då även UBF-bältet.[9]

Hon har även varit mästare hos organisationerna UBO och WIBA.[10]

Sommaren 2018 slutade hon med proffsboxning men anmälde i mars 2019 att hon återupptar karriären genom en match den 13 april i Quebec mot kanadensiskan Marie-Eve Dicaire.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/m6vEx1/lauren-jag-blir-arg-pa-mig-sjalv
  2. ^ https://www.svt.se/sport/kampsport/mikaela-lauren-lagger-av
  3. ^ http://boxrec.com/media/index.php/Mikaela_Lauren
  4. ^ ”Mikaela Laurén - från brottsling till boxare”. Expressen.se. http://www.expressen.se/halsoliv/mikaela-lauren---fran-brottsling-till-boxare. Läst 9 oktober 2016. 
  5. ^ ”Mikaela tar ödet i egna händer”. DN.se. http://www.dn.se/sport/mikaela-tar-odet-i-egna-hander. Läst 9 oktober 2016. 
  6. ^ Radio, Sveriges. ”Mikaela Destiny Laurén – i bassängen, cellen och ringen - Söndagsintervjun”. sverigesradio.se. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/809027?programid=4772. Läst 23 oktober 2016. 
  7. ^ ”Laurén vann ödesmatchen: utmanade Svensson”. Sportbladet. Aftonbladet. 21 april 2018. https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/ddB2pX/lauren-vann-odesmatchen-utmanade-svensson. 
  8. ^ ”Laurén världsmästare i weltervikt”. Expressen.se. http://www.expressen.se/sport/lauren-varldsmastare-i-weltervikt. Läst 9 oktober 2016. 
  9. ^ ”Laurén världsmästare – tog hem WBC-bältet”. Aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/boxning/article19827199.ab. Läst 9 oktober 2016. 
  10. ^ ”Laurén försvarade WBC-titeln”. SVT.se. http://www.svt.se/sport/boxning/lauren-forsvarade-wbc-titeln. Läst 9 oktober 2016. 
  11. ^ SVT: "Mikaela Laurén gör comeback" Läst 2019-03-29.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]