Mike Stern

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mike Stern
Mike Stern Kongsberg Jazzfestival 2018 (225558).jpg
Mike Stern live i Kongsberg i 2018
Foto: Tore Sætre
Född10 januari 1953 (66 år)
BakgrundUSA Boston, Massachusetts
GenrerJazz fusion
Jazz
InstrumentGitarr
År som aktiv1976
ArtistsamarbetenThe Brecker Brothers
Steps Ahead
Miles Davis
Blood, Sweat & Tears
Webbplatsmikestern.org

Mike Stern, född 10 januari 1953, är en amerikansk jazzgitarrist. En stor musiker runtom i världen sedan sina genombrottsdagar med Miles Davis comeback-grupp, runt 1981.

Sterns meritlista som studiomusiker inkluderar arbeten med jazzikoner som saxofonisterna Stan Getz och Joe Henderson, basisten Jaco Pastorius, gitarristerna Jim Hall och Pat Martino, trumpetarna Tom Harrell, Arturo Sandoval och Tiger Okoshi och saxofonisterna Michael Brecker, Bob Berg och David Sanborn och även musikgrupperna Steps Ahead och The Brecker Brothers.

Han är gift med gitarristen och sångerskan Leni Stern. Han är även halvbror till skådespelerskan Kyra Sedgwick.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Vid Berklee College of Music i Boston ändrades Sterns fokus till jazz. Stern deltog på spelning tillsammans med Blood, Sweat & Tears, 1976 och förblev kvar i bandet i två år. Han förekom på bandets album More Than Ever och Brand New Day.

1979 spelade Stern i Billy Cobhams powerhouse fusion-band. Två år senare ingick han i Miles Davis' musikgrupp och gjorde sin scendebut med Davis 27 juni 1981 på Kix nightclub Boston. Han blev kvar i Davis band tills 1983. Från 1983 till 1984 turnerade han med Jaco Pastorius band och år 1985 återgick han till Davis för en turné som skulle hålla nästan ett helt år.

Hans första soloalbum Upside Downside, gavs ut 1986Atlantic Records. På skivan medverkar Jaco Pastorius, David Sanborn och Bob Berg. Från 1986 till 1988 var Mike en medlem i Michael Breckers kvintett, där han förekom på Don't Try This at Home.

På Sterns andra album för Atlantic, Time in Place (1988), fanns Peter Erskine på trummor, Jim Beard på keyboards, Jeff Andrews på bas, Don Alias på percussion och Don Grolnick på orgel. Uppföljaren till albumet Jigsaw kom 1989 som producerades av gitarrkollegan Steve Khan och innehöll bland annat "Chief", Sterns tribut till Miles Davis. 1989 bildade Stern en grupp tillsammans med Bob Berg med trummisen Dennis Chambers och basisten Lincoln Goines. Bandet levde till 1992 och förekommer på Sterns Atlantic-utågva, Odds or Evens.

Stern förenades 1992 med det återförenade Brecker Brothers Band och blev en faktor i den succé som gruppen gjorde i två år framåt. Hans jazziga album Standards and Other Songs från 1993 ledde till att Stern utsågs till Best Jazz Guitarist Of The Year av läsarna och kritikerna i tidningen Guitar Player. 1994 kom uppföljaren Is What It Is och 1996 kom Between the Lines. Båda blev Grammy-nominerade.

1997 återvände Stern till en jazzigare estetisk med albumt med Give and Take, en friare och spontanare inspelning där basisten John Patitucci, trummisen Jack DeJohnette och percussionisten Don Alias förekommer. Som gäster på skivan var Michael Brecker och David Sanborn. Han vann Orville W. Gibson Award for Best Jazz Guitarist för det albumet.

En Mike Stern signatur-modell blev tillverkad av Yamaha som en del av deras Pacifica-modeller. Gitarren är baserad på Mikes Fender Telecaster.

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]